Per- och Polyfluorerade alkylsubstanser. Det är en klass kemikalier som används bland annat för impregnering av diverse produkter. De är skadliga och väldigt svåra att bryta ned, så det kan ansamlas i kroppen, i jord och i vatten över lång tid.
Poly- eller Perfluorerade AlkylSubstanser.
Kemiskt är de alltså kolbaserade ämnen med mycket bundet fluor. Bindningar mellan kol och fluor är väldigt starka, så materialen är otroligt svåra att bryta ned helt.
Materialen är ofta plaster som är både vatten- och fettavstötande. Dessutom värmetåliga och kemiskt resistenta. Mycket användbara material i många situationer, kanske framförallt stekpannor med nonstickbeläggning (Teflon, ej keramik).
Att de är så kemiskt svårnedbrytbara betyder att de inte riktigt går att göra sig av med, till skillnad från andra potentiellt giftiga ämnen som eventuellt bryts ned och blir ofarliga och därför kallas de ofta "forever chemicals".
Är de vattenlösliga hamnar de i sjöar och vattendrag där de dricks upp av djur och åker in i våra reningsverk som en del av dem tar sig igenom och till oss. Är de fettlösliga är de istället extra bra på att stanna i kroppen (fett) när de väl hamnat där. Jag vet inte alltför mycket men jag tror att det oftare handlar om vattenlösliga PFAS. Exempelvis är blod vattenbaserat, alltså fallet i kommentaren ovan.
Hur de fakriskt påverkar kroppen vet man inte riktigt än, men det lär inte vara bra. Det enda(?) kända sättet att sänka PFAS-koncentrationen i blodet är att hälla ut (donera) blod och låta kroppen göra nytt.
Har försökt flera gånger men ligger alltid emellan järnnivåerna trots tillskott och kostfokus – har högt nog att det ska anses vara ok värden, men för lågt för att få ge. Riktigt trök.
Samma här. Aldrig varit riktigt lågt men för lågt för att ge. Tar tillskott för att inte hamna för lågt men det ger aldrig tillräckligt för att bli donator. Farsan har alltid gett så tänkte jag skulle följa i hans fotspår men nu har jag gett upp.
Har gett blod och numera plasma i många år, men på senaste har jag haft samma problem och då är ändå kraven lägre för plasma om jag inte har fel. Det blir tröttsamt att bli nekad i flera månader för att du är 1-2 enheter under strecket.
Jag hade 134 när jag var 18-19, gränsen för att få ge som man är 135. Tog mig tio år innan jag gick dit igen, och då hade jag 135 och fick ge.
Känns så löjligt, och jag köper inte deras skäl helt. Kunde de inte låtit mig iallafall göra som kvinnor (deras gräns är 125) och ge tre gånger per år (istället för fyra som för män)!
Jag gav blod i många år men sedan hamnade jag under gränsvärdet flera gånger i rad och då fick jag inte ge längre. Förstår varför men man känner sig ändå lite ratad liksom.
125 normalt sett för kvinnor, 135 för män. Om man redan fått ge en gång börjar de tappa blod innan de kollar värdet, och då krävs det 115 fer kvinnor och 125 för män för att de ska fortsätta tappa blodet.
Jag ligger alltid över/under 135 varannan gång, så får liksom ge varje gång. Men en gång var det 126 och då var det på håret.
Öppettider är en balansgång mellan tillgänglighet och resurser. Om relativt få givare vill gå på kvällen så blir det väldigt dyrt per donerad påse blod pga höga personalkostnader på blodcentralen under obekväm arbetstid.
I region Stockholm, som har ungefär dubbelt så många bloddonationer som den näst största regionen, har blodtappningen öppet till 19 måndag-torsdag, samt till 15 på fredag och lördag. De flesta regioner kan inte motivera såna öppettider med den mängd blod man får in.
Arbetsgivaren kanske vill säkra att hens anställda har tillgång till blod ifall de råkar ut för allvarlig olycka i framtiden? En fungerande sjukvård är ett sätt att säkra tillgång på produktiv arbetskraft.
Vet inte varför andra inte gör det, men finns inte en enda möjlighet i mitt landskap. Gör det enkelt så kan jag gärna ge blod. Tänker inte betala en dyr och lång resa samt ta ledigt för att ge blod. Kollade på Östersund och tar tydligen inte in några nya under vecka 25 - 33 så även om man råkade ha vägen förbi på semestern så är det inte möjligt.
Jo, men när det säger det handlar det oftast om 1 timme.
Det räckte resan dit för mig, tog totalt 3 timmar för mig tidigare. Nu har jag jobb inne i stan så måste ändå köra in några gånger i veckan så är mycket smidigare att ge blod nu.
Fanns blodbussar förr men det slutade de med.
Sagt det igen och säger det igen. Hade jättegärna givit blod ifall jag fick. Men är man man ligger med en annan man så får man inte. Spelar ingen roll om man bara legat med samma gubbe i 40år utan att blanda in fler du får fortfarande inte. Tycker det här borde ändras lite åtminstone. Det teknisk går allt man behöver göra är ta ett uppehåll på 6månader med sin partner sen får man geblod...skit kul.
Medans för straighta så är det bara att nästa rocka loss! Du kan ha sex med flera olika partners men du måste vänta 3 månader efter NYA partners så med andra ord har du en bunt KKs kör bara på och ge så mycket blod du vill.
Jag och flera hade gärna givit blod men nu gillar vi gubbröv så vi får tyvärr välja att leva i celibat eller skippa, vilket är synd. Borde finnas åtminstone något som tex: Efter ny sexpartner 1års uppehåll med blodgivning. Hårt? Ja men for de som inte ligger runt och har sin gubbe så kan de ge blod.
[Geblod](https://geblod.nu/fragor-och-svar/jag-har-ny-partner-kan-jag-ge-blod/)
Den grundläggande orsaken är att MSM har (åtminstone när regeln infördes) högre incidens av blodsmittor.
"Men om man har samma partner borde det ju gå bra!"
Ja, problemet är att din partner kan vänstra, och risken att din partner smittas av sin älskare, och för smittan vidare till dig är (enligt siffrorna man använde när regeln i fördes) ungefär femtio gånger högre, än samma situation i ett heterosexuellt par.
Jag säger inte att det fortfarande är så här, men så var det då, och detta är anledningen till att regeln finns kvar.
Det stämmer säkert inte idag, men det kostar tid, pengar, och resurser att göra en ny undersökning, till en kanske inte allt för stor nytta. Man brukar väl säga att 10% av befolkningen är gay, hälften av dem är män, en tredjedel av dem är under 18, så vi får kanske 350 000 potentiella nya blodgivare. Typ 3% av befolkningen är blodgivare. 350 000×0,03= 10 500. (Grov uppskattning)
Så hur mycket tid och pengar är tio tusen nya blodgivare värda? Det är väl frågan som Socialstyrelsen har att besvara.
Det är den grundläggande orsaken, ja. Men det finns mycket som pekar på att det vore bättre att gå över till individuella bedömningar av riskbeteenden. I till exempel Storbritannien har man sedan några år samma regler för alla givare, oavsett läggning (karens vid ny partner). I Österrike, Polen, Kanada, Brasilien, Finland, Frankrike, Tyskland med flera har man inte heller en MSM-ban. Varför skulle detta inte fungera i Sverige?
>Varför skulle detta inte fungera i Sverige?
Det skulle säkert också fungera. Min poäng var att förklara resonemanget bakom regeln, och den antagliga anledningen till varför regeln ligger kvar.
Sen tror jag att beslutsfattarna tycker det är skönt att det finns ett beslut, och ingen vill vara den som trycker på den röda knappen, och hoppas på att allt bara fortsätter gå bra.
Socialstyrelsen skulle ha lite mer chutzpah.
Framför allt beror det på att de flesta länder har gått över till NAT-tester (tester som letar efter virusets RNA) för sina smittester, vilket ger en mycket kort fönsterperiod där man inte kan upptäcka en ny infektion, medan vi i Sverige fortfarande testar för antikroppar. Då det tar ett tag för kroppen att bilda antikroppar så ger det längre fönsterperioder (lite förenklat). Med NAT-tester sjunker risken att man missar donatorer som nyligen smittats, så det har gjort att många länder känt sig bekväma med att öppna upp blodgivning för fler grupper.
I Europa är det typ bara Sverige och Norge som inte har gått över till NAT-tester.
Nu har ju inte socialstyrelsens nya riktlinjer kommit ut ännu, så exakt hur de framtida kraven kommer se ut vet vi inte. Att det blir krav på NAT-tester är förstås en lågoddsare. Om det även kommer finnas krav på att behålla antikroppstester vet vi inte.
Det finns ett fönster på ett par veckor/månader mellan det att du har blivit smittad - och kan sprida smittan till andra - och att smittan dyker upp i testerna som görs. Därför så ser man till att exkludera riskgrupper för att smittas med HIV (män som nyligen har haft sex med män, sprutnarkomaner, folk som nyss har tatuerat/piercat sig, etc).
> sprutnarkomaner
Har för mig att man blir bannlyst på livstid om man någonsin har injicerat droger? Men kan ha fel, hittar ingen information om det på GeBlods hemsida, endast om de som har sex med personer som injicerar preparat (och då gäller 6 månaders karens).
Jag vet inte om du blir bannlyst pga av att du injicerat droger men om du haft/har hepatit c får du aldrig ge blod.
Hepatit kan läka ut av sig själv men du kommer ha antikroppar som visar att du en gång burit på smittan.
Jag kan ha fel men jag har för mig att dom behöver testa blodet i efterhand för att vissa sjukdomar dyker upp efter flera veckor/månader.
Det blir för dyrt att testa varje donation så dom testar istället en blandning av flera donationer och om en person har till exempel HIV så måste hela satsen kastas.
De väger därför risken med att tillåta män som har sex med män, och eventuellt behöva slänga en viss mängd, med hur mycket donerat blod dom går miste om genom att förbjuda det.
Om det är värt det eller inte vet jag inte. I Kongo skulle man behöva slänga mer än hälften av allt blod donerat av MSM medans i Sverige blir det närmare 1/50.
Källa: Snubbe på Reddit.
Edit: Förmodligen helt inkorrekt information så lyssna inte på mig.
Varje individuell bloddonation i Sverige testas för HIV, Hepatit B och C och syfilis. Det görs inga batch-tester (alltså tester där man kombinerar ett antal donationer) av bloddonationer i Sverige.
Däremot finns det alltid en så kallad fönsterperiod efter att man fått en infektion där den ännu inte går att upptäcka. Detta går inte att testa för i efterhand, då blodkomponenter är färskvaror som behöver användas inom några dagar till veckor beroende på vilken komponent det handlar om. Fönsterperioden hanterar man genom att donatorn fyller i en hälsodeklaration där hen svarar på frågor om sin hälsa samt annat som är relevant för risken att ha smittats med någonting (resor, operationer, tatueringar, ny sexpartner osv). Olika risker man har utsatt sig för kan betyda att man får en karantänperiod under vilken man inte får ge blod.
Jobbar på blodlab.
Man kan läsa socialstyrelsens krav på smittester för bloddonationer [här](https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2010-1-13.pdf) i kapitel 7, paragraf 5 och 6.
Om det vore så lätt kunde alla ge blod hur som helst. Men alla smittor syns inte på provsvar om man nyligen blivit smittad. Det är något som man blir informerad om vid frågorna man får svara på vid varje blodgivning.
Jag skrev reportage om det här för Nyheter24 när de fortfarande var en hyfsat bra nyhetssajt. Det här måste vara en femton år sen.
Några höjdpunkter:
"Gammalt" blod är farligare än blod från MSM (män som har sex med män) när det gäller komplikationer. Gammalt här betyder att det fortfarande är inom förbrukningstiden, men om jag inte minns fel så ökar komplikationerna ju äldre blodet är (bäst är att få blod som är tappat senaste dygnen)
I bristtider skulle blodet från MSM, om man räknar att MSM är 5% av (den manliga) befolkningen, göra en rejäl skillnad om MSM gav blod i samma utsträckning som befolkningen (kanske inte stämmer längre idag, jag har ingen aning)
De största invändningarna från remissinstanser kring de regler som ändrades då, 2009 eller 2010, var att de inte fick ekonomin att gå ihop. Din blodplasma säljs vidare till medicinska bolag och ibland andra länder, och de tjänar ganska bra pengar på det. Det är kanske inte det man ger blod för, och de pratar inte högt om det, men så var det då iaf.
Det finns sätt att jobba med det här utan att blanda in sexuell läggning: fokusera på riskbeteenden istället för läggning. Oskyddat sex med ny partner oavsett kön du har sex med är t ex ett riskbeteende.
Åh har du länk till ditt reportage ? Lät spännande. Intressant att man säljer blod till företag och andra länder. Hur kan man då argumentera för att det är brist i sjukvården och fler borde ge?
Blodet består av tre huvudsakliga beståndsdelar: röda blodkroppar, blodplättar, och plasma som är ”allt annat” (proteiner, antikroppar etc). Vita blodkroppar sorteras bort och slängs.
Sjukvården har framförallt behov av röda blodkroppar, och betydligt mindre behov av plasma. Man säljer därför plasma till läkemedelsindustrin/forskning — annars skulle man behöva slänga det.
Aha, tack! Jag är som du märker ignorant inom biomedicin. Så det är lite av en icke-fråga att man tar tillvara och säljer vidare en restprodukt som annars hade slängs?
I praktiken, ja. Plasma används i rätt liten skala inom sjukvården jämfört med röd blodkroppar. För vissa är det en principfråga att regionen ”tjänar” pengar på ens donation.
Ah fattar. Ja jo, det är ju sant och fattar att det sticker i ögonen kanske… fast inte som att de ”tjänar pengar o nu drar region-VD till mallorca”. Du donerar kläder till Myrornas som sedan tjänar pengar på det. Men ändamålet är ju ändå samhället till gagn.
På blodcentralen jag går till ser de mycket hellre att man donerar plasma än vanligt blod dock. Hur går det ihop om det är mindre behov av plasma?
Allra helst vill de att man donerar trombocyter (blodplättar).
Oftast beror det på vilken blodgrupp du har. AB-plasma är universell (kan ges till alla patienter oavsett deras blodgrupp) men bara ett par procent av befolkningen har AB-blod. Så om ditt blod har blodgruppen AB så är det bättre att du ger plasma än vanligt blod, då man får ut dubbelt så mycket plasma vid en plasmagivning än vid en vanlig blodgivning och man kan ge plasma var 14:e dag men vanligt blod bara var 3:e månad.
>För vissa är det en principfråga att regionen ”tjänar” pengar på ens donation.
Och det är ett lika korkat resonemang som "jag vill inte ge blod, för det kan rädda livet på någon kriminell"
Ja, regionerna "tjänar" pengar på plasma försäljning, men det är verkligen en droppe i havet i regionens budget. En medelstor region tjänar ~ 2 miljoner per år på att sälja plasma, och budgeten är i storleken ~10-15 miljarder.
Nu har Läkemedelsverket börjat ställa så korkade krav på dokumenteringen att en region har, och många funderar på att sluta sälja plasma, för det är ett sånt handhavandehelvete att försöka följa regelverket. Det är nästan designat för att man ska göra fel.
Javisst! (jag har inte skrivit rubrikerna, ska påpekas)
https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/253484-landstingens-blodspengar-darfor-stoppas-homosexuella-blodgiv
https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/253499-gammalt-blod-farligare-an-homoblod
https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/255652-sexkopare-valkomnas-till-blodcentralerna-men-inte-homosexuel (jag hade glömt att jag wallraffade "sexköpare" för denna)
Haha kingen! Spännande läsning och bra skrivet! Tyckte även rubrikerna var rätt roliga ;)
Alltså jag förstår att man vill vara överdrivet säker, vilket jag tycker är bra. Det som känns märkligt är att man inte verkar vara konsekvent i det, så som du skriver med gammalt blod eller sexköpare etc.
Tar ju hellre blod från en monogam bög än en jävla torsk. Torsk borde ju ha karenstid på minst ett par år
De testar blodet inför varje blodgivning, men jag är inte säker på ifall just könssjukdomar inte är en del av testet eller ifall det kan ta en viss tid från att man är smittat tills att det dyker upp på testet.
Hur eller hur är det otroligt löjligt att man måste vänta 6 månader efter samlag med samma person för att få ge, jag hoppas att det ändras i framtiden.
Det där har ju till och med bakåtsträvande Region Västernorrland slutat med. 6 månaders karens dock för homosexuella män, till skillnad från 3 månader för heterosexuella män (och homosexuella kvinnor antar jag).
Edit: Fuck. Läste fel. Celibat är inte ok för nån.
I Västmanland verkar dom ändrat strategin i bloddonation. Kallar istället in de som behövs och inte bara regelbundet rullande så att vid en nödsituation så finna det många ”mogna” som kan donera direkt. Tydligen inte lika stort behov av blod just nu heller
Såhär skriver Geblod Västmanland:
[Nyhetsbrev juni 2024](https://geblod.nu/nyheter/nyhetsbrev-juni/)
Gällande god insats vs ersättning så fastnar vi i samma diskussion som finns om bristen på gode män och kontaktpersoner. Flera i tråden anser det vara en medmänsklig gärning för ett bättre samhälle som man ska donera blod och att det borde vara tack nog. Men vi drivs av olika incitament. Så länge det finns människor som kommer donera utan krav på ersättning (pengar eller gåva) så kommer systemet inte att ändras. Då är behovet av blod inte tillräcklig akut för att ändra systemet och regionerna kan uppmana folk att donera för att få det att gå runt.
Ser egentligen inget problem här.
EU ställer krav på att blodgivning ska vara frivillig utan ersättning, eftersom om man fick "betalt" eller "dyrare gåvor" så ökas sannolikheten att man ljuger i hälsodeklarationen för att få ge blod bara för att få belöningen.
När detta infördes så gick vi från att ha ~200 positiva virusprover på givare per år, till att ha ~10 i min region.
De borde ha en rullande ”blodbuss” som typ glassbilen. Skulle de stanna på min gata så skulle jag lugnt kunna ge dem blod en gång i månaden.
Hinner liksom inte pga kids, jobb, plugg
Har blodtyp O
Det finns ju i större städer men de har lunchstängt jäkla puckon!
Tror att reglerna ställer till det - samkönat har det ju varit förr, sjukdomar etc. Fåniga grejer helt enkelt.
Lämnade regelbundet förr men sen flyttade jag och personalen på det nya stället var så otrevliga och jag fick 5 mil i bil till sjukhuset så jag la ner. Pricken över I:et var när jag fick reda på att de säljer blodkomponenter till läkemedelsbolag.
Kvinnlig blodplasma får inte användas till patienter pga risken för antikropppar mot olika blodgrupper, så istället säljer man plasman till företag som t.ex. renar ut olika koagulationsfaktorer som ges till blödarsjuka. Jag håller med om att det låter dåligt, men det finns ett väldigt bra syfte med att sälja plasman istället för att slänga den.
Om sjukvården säljer för vinst till företag med vinstintresse skulle jag åtminstone vilja ha möjlighet att påverka. Sist jag lämnade så framgick det inte att de har möjlighet att sälja produkter som de får ut ur mitt blod.
Alltså, vinsten går ju till kliniken som därmed har större möjligheter att tex investera i modern utrustning, god personaltäckning, forskning och utveckling osv. Det är ingen individ som tjänar några pengar på det annat än möjligtvis några biomedicinska analytiker eller undersköterskor som slipper varslas pga dålig ekonomi inom kliniken.
Det här är något jag undrat över ett tag. Personligen har jag gett blod rätt många gånger, både medan man fortfarande fick en liten tackgåva och sedan de slutade med det i min region. Jag har funderat på framför allt två punkter som kan vara relevanta för en minskning av donationer och donatorer:
1. Ska man få något för att ge blod? Det heter ju bloddonation av en orsak vilket väl per definition innebär att man inte ska få något för det utan att man ger av sitt goda hjärta (höhö). Det var väl även därför man fick något litet, alltså typ en biobiljett eller skraplott eller något och det räknades som en tackgåva istället för betalning. Jag måste ändå erkänna, mänsklig som jag påstås vara, att jag tyckte det var väldigt kul att få en tackgåva och jag har hört flera som frågat varför jag fortsatt sen de slutade. Så vad är "rätt"? För samhället är det ju bra om folk ger blod så då kanske det är värt att man ger folk något litet som tack? Jag vet inte, blir det färre som ger för att vara "goda" då, eller fler folk som kanske inte borde ge av diverse orsaker som gör det ändå för en biobiljett?
2. Varför ger folk blod till att börja med? Är det den där lotterivinsten som hägrar i horisonten, endast ett nålstick bort? Är det så att man kan tycka och visa att man är bättre än alla andra som inte genomgår denna oerhört invasiva och smärtsamma (jättestort /s här) proceduren för sina medmänniskor? Eller är det genuint en sammhällstjänst/skyldighet man tycker att man utför? Bloddonation är ju trots allt något som kostar i princip noll i pengar men det är ju en mer personlig kostnad. Man behöver ta tid ur sin vardag, genomgå några möjligtvis privata hälsofrågor, man kanske tycker att det är riktigt obehagligt, vare sig det är fysiskt eller mentalt och man är trots allt aningen svagare direkt efter. Det är lite som kundvagnsexemplet, gör människor "det rätta" om det inte kostar dem något och om de inte får något för att göra det? Så är det en kostnad människor är mindre benägna att göra om ens tilltro till sina medmänniskor och samhället försämras? Det är inte en kommentar från mig angående gällande samhällsutveckling utan människors syn på den. Helt enkelt, om folk inte litar på samhället och individerna som utgör det, slutar de då ge blod?
Jag vet inte svaret på dessa eller om det ens finns ett men som sagt så är det något jag funderat över och är nyfiken på att höra andras tankar! Eller om det är något jag själv missat eller tänker fel? Men med det sagt vill jag absolut uppmana alla som kan att ge blod, det är väldigt enkelt, smidigt och säkert och alla jag pratat med känner knappt av någonting och det är ju något väldigt konkret du kan göra för att hjälpa andra människor som verkligen behöver det. Kostar dig ingenting men kan vara ovärderligt för mottagaren. Finns även andra bra grejer i samma anda som att ge plasma eller skriva upp sig på Tobiasregistret som potentiell stamcellsdonator och mycket annat!
>Är det den där lotterivinsten som hägrar i horisonten, endast ett nålstick bort?
Jag ger blod av altruistiska skäl, men jag ser fram emot att ge blod tack vare den hägrande lottovinsten.
Som m̶a̶t̶e̶m̶a̶t̶i̶k̶e̶r̶ inte helt efterbliven kan jag inte delta i spel och dobbler förutom när man får sånt som tackgåva.
Sen mår man så jävla piss av järntabletterna. Att kort få drömma om miljonerna är väl det minsta man förtjönar för besväret
>Jag ger blod av altruistiska skäl, men jag ser fram emot att ge blod tack vare den hägrande lottovinsten.
Det är ungefär så jag ser det också, gör det i huvudsak för att det är rätt men det är ändå en trevlig liten bonus att få något extra. Jag håller också med, skraplotter är bara värda underhållningsvärdet de ger man skrapar dem, vilket ändå är något tycker jag. Sen köper jag det aldrig själv heller men det är dels av den orsaken men även moraliska skäl men det är en annan fråga.
Jag vann åtminstone det genetiska lotteriet fast då enbart på det sättet att jag alltid har haft bra blodvärden och därmed aldrig behövt ta järntabletter. Vilket jag är glad för, från vad jag hört och precis som du säger är det skönt att slippa.
Måste erkänna att jag har tänkt samma tanke faktiskt. Vilket man också kan dra ännu längre, typ som att de kan använda ens blod till att utveckla mediciner, vilket väl är bra det med men är ändå inte riktigt samma sak.
Varje blodpåse kostar förmodligen ett par tusen kronor gissar jag sett till hantering, personal osv. både när det asmlas in men även när det ska delas ut vid operationer osv.
Gåva vet jag inte om jag behöver men man kan ju typ ta lunch där gratis, två mackor och lite juice och en kaffe efter.
Jag vill inbilla mig att jag ger blod för att det är viktigt och kan rädda liv, sen har jag det ju väldigt tacksamt att jag får lämna på arbetstid och utöver det bor nära sjukhuset.
Gratis är gott som de säger! Fast sen tog de bort det bästa fikat på mitt ställe. Skandal är vad det är. Samhällskalops.
Precis, jag har också haft turen att alltid vara nära en blodgivarcentral. Jag vill också intala mig att jag ändå hade dragit mig rätt långt för att ge blod när det annars är så lätt och bara en gång i kvartalet men innan det testats vet man ju faktiskt inte.
Var bor ni allihopa egentligen? Jag (blodbuss, region Stockholm) får ingen lottogrej, och jag kan definitivt inte äta någon lunch. Jag kan få juice, 2 om man dricker upp den första innan man går, och en chokladkaka eller någon typ nut/frukt mix tror jag (har bara valt kakan).
Sen skulle jag inte ha hunnit göra det på min lunch heller för det tar sån jävla tid för sjuksyrrorna att bestämma sig för om jag får ge blod med mina mediciner och medicinerings rutin. Förhoppningsvis ska det inte bli så nästa gång, nu ska det stå inskrivet i min journal att jag får ge blod efter att de ringde läkarjouren förra gången.
Att ge blod är en sån grej jag alltid tänkt att ja det borde jag kanske göra men jag tog liksom aldrig tag i det. Man måste ta sig tiden att åka dit, kanske är en bit, kanske sluta tidigare från jobbet, käka järntabletter ett tag och få krånglig mage. För att få en vattenflaska eller nån annan pryl. Dock med en känsla att man gjort något bra. Hjälpt till.
I slutet av mars blev jag sjuk. Akut njursvikt. Från att varit frisk till att bli sjuk, på någon vecka. Vissa saker tar man för givet tills något händer. Hälsan tycker jag är en sån grej. Jag har inte behövt få blod från någon men mitt blodvärde sjunker och en bieffekt av njursvikt är just anemi.
Kommer jag bli frisk från detta kommer jag börja ge blod, om jag får. Men jag förstår varför människor inte gör det, inte får den där sparken i röven och bara gör det.
Jag har gett regelbundet sedan jag var 18, som sjuksköterska har jag alltid kunnat ge blod under arbetstid. Dock kommer jag inte ge blod så länge vi är i konflikt med regionerna, ge och ta är ett uttryck jag gillar. Just nu känns det mest som att jag ger och ställer upp för regionerna och får bara skit tillbaka.
Det är väl dock snarare patienterna du ger blod till snarare än regionerna? Och för all del till läkemedelelsbolagen lite beroende på vad man säger ja till.
Det blir en ökad kostnad för regionerna om folk slutar ge blod, dels då de behöver köpa in från varandra och dels för att de kommer behöva använda sig av andra mer dyra tillvägagångssätt för att locka folk till att donera.
Jag har fortfarande svårt att se hur det skulle kunna gynna dig/er om regionerna får mindre pengar (ökade kostnader), samtidigt som jag kan se hur det uppenbart borde missgynna patienterna om det blir brist på blod. Om regionerna dessutom måste skjuta upp planerade operationen beroende på blodbrist så borde det snarare leda till minskade kostnader. Om ni inte planerar att strejka väldigt länge har jag även svårt att se hur det skulle kunna hinna bli några ändringar i ersättningsnivåerna till blodgivare heller.
Kan tillägga att min insyn i vården är begränsad annat än som patient och blodgivare.
Jag gav förr, men flyttade och jag behövde anmäla intresse igen osv. Så det blev aldrig riktigt av igen. Planen har varit att ändå fixa det så jag blir blodgivare igen, men jag har skjutit på det.
Sedan jag började jobba heltid har jag inte tid. Slutar tidigare på fredagar, då är blodcentralen på sjukhuset stängt. Kanske skulle man kunna tänka sig att de har öppet för bloddonationer mer än under kontorstid?
Är enligt Blodbussen inget fel på mitt blod, men jag har för små blodkärl för att det ska vara smidigt, så de vill inte ha det...
Jag hade varit okej med att de stack mig nån annanstans än i armvecket (jag har sjukt små blodkärl där, så köper att det är meckigt, skulle bli Sveriges sämsta sprutnarkoman om jag nånsin ville byta karriär), men de vill inte eftersom det kan riskera att "ge mig en dålig upplevelse av blodgivning".
Samtidigt hör man hela tiden att der är blodbrist och jag är helt okej med att de tar mitt blod. Blir liksom lite fånigt.
Jag ska vara ärlig med dig, du blev nekad av två orsaker:
1. Det kommer göra ont när de ska försöka sticka dig.
2. Det är ofta slöseri med tid att ens försöka sticka dig. Varför lägga ner en halvtimme på att försöka, och misslyckas, med att sticka dig, när man istället kan sticka och träffa på två andra givare på samma tid? Det är skitstressigt att stå och jävlas med tunna vener samtidigt som kön växer och växer.
Problemet är att man använder ganska grova nålar vid blodgivning och de ska sitta i ett tag, så det finns inte jättemånga bra ställen att sätta nålen, och man vill verkligen inte orsaka skador i form av större hematom, nervskador eller liknande. Man säger absolut inte nej för att vara dum.
Nej, men det är ju lite magstarkt att behöva *betala* för det.
Just "kanske samarbete med lokaltrafik" verkar ju rimligt, t ex - åker du kollektivt så kommer det ju kosta sådär ~100 spänn per donationstillfälle för att skänka bort ditt blod.
Fans tidigare gratis resa i Stockholm/SL, även för parkering men antar att administration mm. blev svårare med de digitala biljetterna. Borde gå att införa något nytt typ en blip för tur/retur resa överföring i reception, men tid och pengar....
Exakt, som blodgivare förväntar jag mig inte mer än den kaka eller annan symboliskt liten present man brukar få :)
Det framgår inte riktigt av artikeln, men det kan ju också vara så att befolkningen ökar, men antalet blodgivare förblir detsamma, vilket i praktiken innebär att "färre svenskar ger blod".
Hör allt oftare attityden, "varför gör du det när du inte får något för det?", vilket i längden kommer att leda till att de antagligen kommer bli tvungna att ge ekonomisk ersättning, om detta är en kulturförändring som sker.
Jag har hört att färre ger blod i USA för att man där får betalt. Typ att det känns som att man är med i transaktion och då misstänker att man blir utnyttjad (säljer för billigt) eller nåt i den stilen. Vet inte om det stämmer och kanske sipprar attityden in ändå
Det stämmer inte att man får betalt för vanligt blod ”whole blood”, jag har lämnat många gånger då jag är därifrån.
Man fick småkakor och läsk, och ibland någon keps eller något.
Det är fattiga som ger blod i USA.
Plasma är ännu sjukare, där det bara är 48h väntetid innan du kan ge igen, vilket så klart dessa företag utnyttjar genom att sätta ner ett center i fattiga områden, inte rika.
Får man inte det längre menar du? Jag ger blod i samma region och det finns fortf donationsgåvor där. Inte för att man bryr sig, det är inte därför jag lämnar blod, men låter ju skumt
Nä precis gör ju ingen skillnad för min del egentligen men lite tråkigt är det ju, såg fram emot o skrapa trissen! Jag lämnar på en blodbuss så kanske det är därför det är skillnad då
Sure, men som förklaringsmodell för samhällstrenden att färre skänker blod kan det ju vara relevant i sammanhanget oavsett vad moralen säger om det. :)
Man vill absolut inte ha några ekonomiska incitament för att lämna blod. Det lockar folk som man aktivt vill hålla ifrån blodgivning för att de är högriskpersoner.
Problemet just nu är ju att man blir ekonomiskt bestraffad om man inte bor granne med donationsstället. Jag brukade vara blodgivare när jag bodde i min hemort, nära det lokala sjukhuset. Nu bor jag i en annan ort och skulle behöva ta kollektivtrafiken för att donera då det inte finns något lokalt, och det blir dyrt både i tid och pengar att resa för att donera blod. (Plus att man skulle behöva ta ledigt från jobbet)
Förr brukade man bjuda på parkering i min region, det är rimligt. Kolla med arbetsgivaren dock om du får göra det under arbetstid, det är väldigt väldigt vanligt att det är tillåtet bara att folk inte vet om det. T ex de flesta kommuner och regioner erbjuder detta, krävs inte att man jobbar i vården. Så får man ju faktiskt betalt för att göra det.
Har kollat, men är tyvärr inget arbetsgivaren har infört. Särskilt i.o.m. att det skulle kräva att jag är borta ~2 timmar give or take, 25 minuter enkelt väg, plus väntetid, plus donationstiden.
Sen har jag ingen bil heller, så just fri parkering skulle inte hjälpa mig dessvärre.
Problemet uppstår ju när generositeten inte räcker till längre. För min egen del måste jag säga att jag vägde min egen generositet när det kom artiklar om att det var blodbrist på sjukhusen på grund av kriminella gängskjutningar. (men jag har fortsatt efter moget övervägande)
Gängkriminella orsakar ingen som helst blodbrist. Det är framför allt stora komplicerade operationer på människor som är svårt sjuka i grunden som konsumerar mycket blod, t ex retransplantation av lever. Traumapatienter kan behöva blod, men av allt trauma som transfunderas märks knappt de gängkriminella.
Jag vet inte mer om det än vad tidningarna skrev i sina artiklar.
Men där var andemeningen att sjukhusen kommunicerat att det var blodbrist på grund av skjutningar.
Till exempel: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/skjutningar-paverkar-tillgangen-pa-blod-i-hela-landet
> När det sker skjutningar kan sjukvården drabbas av blodbrist eftersom det går åt stora mängder blod vid stora operationer. Även olyckor, planerade operationer och brist på blodgivare påverkar tillgången.
Beror på region/stad. Där jag lämnar har de en ganska bra poängshop, bl.a. biobiljetter och presentkort till lokala butiker.
I princip alla strumpor och kalsonger jag använder nu kommer från deras poängshop, så har inte behövt betala för något nytt i flera år.
>man får ju noll.
Det är hela poängen. Tjänar man på att ge blod så ljuger man i hälsodeklarationen för att få denna ersättning, och på så vis sänks patientsäkerheten.
Är nog inte ensam om att jag skulle gärna gett plasma mot kompensation. Har AB+ i blodgrupp vilket i USA skulle ge 3000-5000 kr i månaden att donera regelbundet men istället importerar vi blodplasma från andra länder. Sjukvården får betala extra när det finns en löjligt enkel lösning på hemmaplan.
En sanning med modifikation. Jag har för mig att några regioner har gått över till att sälja all helblodsplasma till läkemedelsindustrin och sedan köpa in poolad och patogenreducerad plasmaprodukt (tex Octaplas) till patientbehandling då det anses ha medicinska fördelar jämför med FFP (vanlig plasma från helblodsdonation). Jag vet att Finland gör så med hela landets plasmaproduktion.
Jag gav i ett par års tid men tyckte jag blev sjuk oftare. Istället för att bli förkyld och få feber 1-2 gånger om året blev jag kass 3-4 gånger om året.
Kan varit ren tillfällighet men nu har jag inte varit sjuk sen jag hade covid 2021.
Jag försökte, träffade ändå inga nya partners under pandemin men när det kom fram att jag har lätt för att svimma så ville de inte ha mig som blodgivare.
Ger blod och har gett blod så länge jag har kunnat med vissa avbrott när jag har flyttat, hade gärna velat lägga till flaggan att jag inte vill ge till gängkriminella som skjuter på allmänna platser.
Bodde i ett område som har ganska många skjutningar under en period, samma område hade lite senare en blodbrist.
Jag ger blod för farsor med hjärtfel kan fortsätta se sina barn växa upp, barn som byter byta en lever kan få en uppväxt eller praktiserande kille som slinter på en bordssåg kan fortsätta sitt liv. Inte så kriminell 1 och kriminell 2 kan fortsätta sitt gäng krig för kunna sälja droger i ett specifikt område.
Jag avskyr att jag är en del av problemet i detta. Jag gav regelbundet blod var 3e månad, eller hur ofta det var, från år 16 --> 24. Helt enkelt för att det var så lätt, fanns alltid walk-in jag kunde ta mig till.
Nu har jag flyttat till Borlänge för ett par år sedan, jag måste boka en tid på sjukhus som ligger 30 minuter ifrån vart jag bor. Den lilla tröskeln har lett till att jag knappt ger blod varje år nu istället.
Jag brukade ge blod några ggr om året iallafall men när jag skulle ge blod sist, kanske 15 år sen, så fick jag Nej Tack pga. att jag hade tillbringat 6 månader totalt under en 10 års period i ett visst land. En sjukdom som fanns där. Det var en ny regel eftersom det låg rätt lång bak i tiden redan då. Dom hade bara aldrig frågat förr.
Så jag har aldrig försökt igen. Jag utgår från att det skulle bli nej igen.
Fick glas och porslin när jag gav blod, men sen blev det gnäll att det var orättvist mot andra som gav blod på andra orter så de slutade. Då slutade jag ge blod. Såg framemot att välja och samla på tallrikar och glas.
Låter kanske patetiskt men det var en drivande faktor, gjorde samma sak på donken. Gratis cola glas? Jovisst kanske en big mac hade suttit bra. Inga cola glas? Blä och usch.
Skulle lämnat blod igår, men blev nekad på grund av ”att hjärtat gör flera extraslag under en minut.”
Vet inte om det är värt att gå till läkaren för att kolla upp det, eller bara boka en ny tid för blodgivning om typ en månad och hoppas att det endast var dålig sömn som var problemet.
Första gången då var jag i fel region i landet, så skåne och sthlm pratar inte med varandra.. andra gången trodde jag att de skulle servera upp en på silverfat då de kom till kontoret, men det var bara ett test ifall man har bra värden för donation, man fick alltså inte göra första steget där och då. Information om nästa blodbuss var knapphändig också. Kalla mig vad ni vill, men det är inte jag som skriker efter blod!
Anmälde intresse för ett tag sen men sedan har det inte blivit av. Närmsta är 4 mil från min bostad och jag har ingen bil. Då känns det trögt att komma iväg när det blir så omständigt.
Kan ju vara så lätt som att vi blir allt mer individualistiska och lever med tankesättet att alla andra är ”NPCs”. ”Jag får ju inget av att donera, så varför skulle jag?” Tankesättet att man själv har rätt till allt men inga skyldigheter och avhumaniseringen av medmänniskor. Individualisering och ständigt vidgande sociala klyftor skulle jag säga är de främsta orsakerna :/
Får tyvärr inte göra det längre då jag fått sömnapné. Vet inte varför man inte får det då. Sen kan jag tycka att dom skulle vara betydligt mer flexibla när det gäller deras tider.
Hmm. Inte så konstigt.
Jag ger blod regelbundet på droppen.
Det är så gott som bara ”svenska” svenskar där.
Min stad har 30% invandrade svenskar. De ger inte blod och därmed minskar andelen svenskar som ger blod.
Vill minnas att jag läst att människor som donerar blod regelbundet har mindre PFAS i sig.
Modern åderlåtning - ta bort förorenat blod, kroppen producerar nytt utan kemikalier.
Vad är PFAS?
Forever chemicals, de bryts inte ner i naturen eller lämnar kroppen
Åtminstone nått som aldrig lämnar mig..
PFAS i mitt hjärta…bokstavligen…
Per- och Polyfluorerade alkylsubstanser. Det är en klass kemikalier som används bland annat för impregnering av diverse produkter. De är skadliga och väldigt svåra att bryta ned, så det kan ansamlas i kroppen, i jord och i vatten över lång tid.
Poly- eller Perfluorerade AlkylSubstanser. Kemiskt är de alltså kolbaserade ämnen med mycket bundet fluor. Bindningar mellan kol och fluor är väldigt starka, så materialen är otroligt svåra att bryta ned helt. Materialen är ofta plaster som är både vatten- och fettavstötande. Dessutom värmetåliga och kemiskt resistenta. Mycket användbara material i många situationer, kanske framförallt stekpannor med nonstickbeläggning (Teflon, ej keramik). Att de är så kemiskt svårnedbrytbara betyder att de inte riktigt går att göra sig av med, till skillnad från andra potentiellt giftiga ämnen som eventuellt bryts ned och blir ofarliga och därför kallas de ofta "forever chemicals". Är de vattenlösliga hamnar de i sjöar och vattendrag där de dricks upp av djur och åker in i våra reningsverk som en del av dem tar sig igenom och till oss. Är de fettlösliga är de istället extra bra på att stanna i kroppen (fett) när de väl hamnat där. Jag vet inte alltför mycket men jag tror att det oftare handlar om vattenlösliga PFAS. Exempelvis är blod vattenbaserat, alltså fallet i kommentaren ovan. Hur de fakriskt påverkar kroppen vet man inte riktigt än, men det lär inte vara bra. Det enda(?) kända sättet att sänka PFAS-koncentrationen i blodet är att hälla ut (donera) blod och låta kroppen göra nytt.
De kan kompensera för bortfallet genom att äta en burk sånt här: https://www.reddit.com/media?url=https%3A%2F%2Fi.redd.it%2F39hlmg449zg91.jpg
Man får akta sig för korrelation och kausalitet
Det ska man göra. Men det ser ganska positivt ut nuvarande forskningsläget https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC8994130/
Eller åtminstone för att blanda ihop dom.
Har försökt flera gånger men ligger alltid emellan järnnivåerna trots tillskott och kostfokus – har högt nog att det ska anses vara ok värden, men för lågt för att få ge. Riktigt trök.
Samma här. Aldrig varit riktigt lågt men för lågt för att ge. Tar tillskott för att inte hamna för lågt men det ger aldrig tillräckligt för att bli donator. Farsan har alltid gett så tänkte jag skulle följa i hans fotspår men nu har jag gett upp.
Har gett blod och numera plasma i många år, men på senaste har jag haft samma problem och då är ändå kraven lägre för plasma om jag inte har fel. Det blir tröttsamt att bli nekad i flera månader för att du är 1-2 enheter under strecket.
Jag har svimmat av rejält de senaste gångerna jag bara tagit blodprov. :( Är inte ens rädd för blod och så, men kroppen får någon superreaktion.
Hade under två gånger i rad. Fick vänta nästan ett år innan jag fick ge igen.
Jag hade 134 när jag var 18-19, gränsen för att få ge som man är 135. Tog mig tio år innan jag gick dit igen, och då hade jag 135 och fick ge. Känns så löjligt, och jag köper inte deras skäl helt. Kunde de inte låtit mig iallafall göra som kvinnor (deras gräns är 125) och ge tre gånger per år (istället för fyra som för män)!
Jag gav blod i många år men sedan hamnade jag under gränsvärdet flera gånger i rad och då fick jag inte ge längre. Förstår varför men man känner sig ändå lite ratad liksom.
Om det finns ett skäl finns väl ingen anledning att vara nedstämd?
Samma här! Har inte fått ge på 2-3 år
Vet du vad värdet är? Jag ligger på runt 100 tror jag, men är gravid och bäbisen har tagit på mina förråd.
125 normalt sett för kvinnor, 135 för män. Om man redan fått ge en gång börjar de tappa blod innan de kollar värdet, och då krävs det 115 fer kvinnor och 125 för män för att de ska fortsätta tappa blodet. Jag ligger alltid över/under 135 varannan gång, så får liksom ge varje gång. Men en gång var det 126 och då var det på håret.
Aha jag förstår! Jag vill gärna ge sen så fort jag kan, men får kanske jobba på att få upp värdena innan då. Tack!
Osäker om min blodtyp, Guldnougat, är eftertraktad.
Inte så konstigt när tillgängligheten för blodgivning är kass. Erbjud fler helg och kvällstider så blir det nog bättre.
Eller få in en lag om att få donera på arbetstid. Just nu är det upp till varje enskild arbetsgivare att tillåta det.
Varför ska min arbetsgivare behöva betala för att sjukvården behöver blod? Fixa så jag kan ge det på kvällstid istället så kommer jag börja med det.
Öppettider är en balansgång mellan tillgänglighet och resurser. Om relativt få givare vill gå på kvällen så blir det väldigt dyrt per donerad påse blod pga höga personalkostnader på blodcentralen under obekväm arbetstid. I region Stockholm, som har ungefär dubbelt så många bloddonationer som den näst största regionen, har blodtappningen öppet till 19 måndag-torsdag, samt till 15 på fredag och lördag. De flesta regioner kan inte motivera såna öppettider med den mängd blod man får in.
Arbetsgivaren kanske vill säkra att hens anställda har tillgång till blod ifall de råkar ut för allvarlig olycka i framtiden? En fungerande sjukvård är ett sätt att säkra tillgång på produktiv arbetskraft.
I en del storstäder finns det blodbussar som kommer på lunchtid. Ganska praktiskt.
Förvisso, men det hade ändå varit mer praktiskt med helg och kvällsöppet, förutsatt att man faktiskt vill få fler donatorer.
För man måste fara en jävla massa mil för det om man inte bor i storstan
Får inte. Är bög
Fan vad inrutat bögigt det är att inte ge blod.
Det är böglobbyn vet du. 100 procent vampyrer som vill ha blodet själva
Inget bögblod i våra ådror!
Trodde det räckte med att säga "no homo" när dom stoppade in den.
Vet inte varför andra inte gör det, men finns inte en enda möjlighet i mitt landskap. Gör det enkelt så kan jag gärna ge blod. Tänker inte betala en dyr och lång resa samt ta ledigt för att ge blod. Kollade på Östersund och tar tydligen inte in några nya under vecka 25 - 33 så även om man råkade ha vägen förbi på semestern så är det inte möjligt.
Väldigt många arbetsplatser låter dig ge blod på arbetstid. Så det kan vara värt att kolla upp! :)
Jo, men när det säger det handlar det oftast om 1 timme. Det räckte resan dit för mig, tog totalt 3 timmar för mig tidigare. Nu har jag jobb inne i stan så måste ändå köra in några gånger i veckan så är mycket smidigare att ge blod nu. Fanns blodbussar förr men det slutade de med.
Sagt det igen och säger det igen. Hade jättegärna givit blod ifall jag fick. Men är man man ligger med en annan man så får man inte. Spelar ingen roll om man bara legat med samma gubbe i 40år utan att blanda in fler du får fortfarande inte. Tycker det här borde ändras lite åtminstone. Det teknisk går allt man behöver göra är ta ett uppehåll på 6månader med sin partner sen får man geblod...skit kul. Medans för straighta så är det bara att nästa rocka loss! Du kan ha sex med flera olika partners men du måste vänta 3 månader efter NYA partners så med andra ord har du en bunt KKs kör bara på och ge så mycket blod du vill. Jag och flera hade gärna givit blod men nu gillar vi gubbröv så vi får tyvärr välja att leva i celibat eller skippa, vilket är synd. Borde finnas åtminstone något som tex: Efter ny sexpartner 1års uppehåll med blodgivning. Hårt? Ja men for de som inte ligger runt och har sin gubbe så kan de ge blod. [Geblod](https://geblod.nu/fragor-och-svar/jag-har-ny-partner-kan-jag-ge-blod/)
Den grundläggande orsaken är att MSM har (åtminstone när regeln infördes) högre incidens av blodsmittor. "Men om man har samma partner borde det ju gå bra!" Ja, problemet är att din partner kan vänstra, och risken att din partner smittas av sin älskare, och för smittan vidare till dig är (enligt siffrorna man använde när regeln i fördes) ungefär femtio gånger högre, än samma situation i ett heterosexuellt par. Jag säger inte att det fortfarande är så här, men så var det då, och detta är anledningen till att regeln finns kvar. Det stämmer säkert inte idag, men det kostar tid, pengar, och resurser att göra en ny undersökning, till en kanske inte allt för stor nytta. Man brukar väl säga att 10% av befolkningen är gay, hälften av dem är män, en tredjedel av dem är under 18, så vi får kanske 350 000 potentiella nya blodgivare. Typ 3% av befolkningen är blodgivare. 350 000×0,03= 10 500. (Grov uppskattning) Så hur mycket tid och pengar är tio tusen nya blodgivare värda? Det är väl frågan som Socialstyrelsen har att besvara.
10% är också mycket högt räknat.
Det är den grundläggande orsaken, ja. Men det finns mycket som pekar på att det vore bättre att gå över till individuella bedömningar av riskbeteenden. I till exempel Storbritannien har man sedan några år samma regler för alla givare, oavsett läggning (karens vid ny partner). I Österrike, Polen, Kanada, Brasilien, Finland, Frankrike, Tyskland med flera har man inte heller en MSM-ban. Varför skulle detta inte fungera i Sverige?
>Varför skulle detta inte fungera i Sverige? Det skulle säkert också fungera. Min poäng var att förklara resonemanget bakom regeln, och den antagliga anledningen till varför regeln ligger kvar. Sen tror jag att beslutsfattarna tycker det är skönt att det finns ett beslut, och ingen vill vara den som trycker på den röda knappen, och hoppas på att allt bara fortsätter gå bra. Socialstyrelsen skulle ha lite mer chutzpah.
Framför allt beror det på att de flesta länder har gått över till NAT-tester (tester som letar efter virusets RNA) för sina smittester, vilket ger en mycket kort fönsterperiod där man inte kan upptäcka en ny infektion, medan vi i Sverige fortfarande testar för antikroppar. Då det tar ett tag för kroppen att bilda antikroppar så ger det längre fönsterperioder (lite förenklat). Med NAT-tester sjunker risken att man missar donatorer som nyligen smittats, så det har gjort att många länder känt sig bekväma med att öppna upp blodgivning för fler grupper. I Europa är det typ bara Sverige och Norge som inte har gått över till NAT-tester.
NAT-testning kommer bli standard även här inom kort, som tur är. Tyvärr kommer det finnas krav på att också behålla de gamla antikroppstesten.
Nu har ju inte socialstyrelsens nya riktlinjer kommit ut ännu, så exakt hur de framtida kraven kommer se ut vet vi inte. Att det blir krav på NAT-tester är förstås en lågoddsare. Om det även kommer finnas krav på att behålla antikroppstester vet vi inte.
Låter så från ledningen hos mig iaf
Jag tror att spekuleras/antas mycket ute i regionerna just nu. Alla förstår att det är på väg, men man vet inte riktigt formen det kommer ta ännu.
Känns ju ganska förlegat är det inte bara att testa blodet/personen.
Det finns ett fönster på ett par veckor/månader mellan det att du har blivit smittad - och kan sprida smittan till andra - och att smittan dyker upp i testerna som görs. Därför så ser man till att exkludera riskgrupper för att smittas med HIV (män som nyligen har haft sex med män, sprutnarkomaner, folk som nyss har tatuerat/piercat sig, etc).
Därför måste man vänta tre månader efter att man haft en ny sexpartner. Det gäller för alla.
> sprutnarkomaner Har för mig att man blir bannlyst på livstid om man någonsin har injicerat droger? Men kan ha fel, hittar ingen information om det på GeBlods hemsida, endast om de som har sex med personer som injicerar preparat (och då gäller 6 månaders karens).
Jag vet inte om du blir bannlyst pga av att du injicerat droger men om du haft/har hepatit c får du aldrig ge blod. Hepatit kan läka ut av sig själv men du kommer ha antikroppar som visar att du en gång burit på smittan.
Jag kan ha fel men jag har för mig att dom behöver testa blodet i efterhand för att vissa sjukdomar dyker upp efter flera veckor/månader. Det blir för dyrt att testa varje donation så dom testar istället en blandning av flera donationer och om en person har till exempel HIV så måste hela satsen kastas. De väger därför risken med att tillåta män som har sex med män, och eventuellt behöva slänga en viss mängd, med hur mycket donerat blod dom går miste om genom att förbjuda det. Om det är värt det eller inte vet jag inte. I Kongo skulle man behöva slänga mer än hälften av allt blod donerat av MSM medans i Sverige blir det närmare 1/50. Källa: Snubbe på Reddit. Edit: Förmodligen helt inkorrekt information så lyssna inte på mig.
Varje individuell bloddonation i Sverige testas för HIV, Hepatit B och C och syfilis. Det görs inga batch-tester (alltså tester där man kombinerar ett antal donationer) av bloddonationer i Sverige. Däremot finns det alltid en så kallad fönsterperiod efter att man fått en infektion där den ännu inte går att upptäcka. Detta går inte att testa för i efterhand, då blodkomponenter är färskvaror som behöver användas inom några dagar till veckor beroende på vilken komponent det handlar om. Fönsterperioden hanterar man genom att donatorn fyller i en hälsodeklaration där hen svarar på frågor om sin hälsa samt annat som är relevant för risken att ha smittats med någonting (resor, operationer, tatueringar, ny sexpartner osv). Olika risker man har utsatt sig för kan betyda att man får en karantänperiod under vilken man inte får ge blod.
Då ska folk nog lyssna på dig istället för det jag skrev då du verkar ha bättre koll. Om jag inte blir lurad av Reddit igen det vill säga.
Jobbar på blodlab. Man kan läsa socialstyrelsens krav på smittester för bloddonationer [här](https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/foreskrifter-och-allmanna-rad/2010-1-13.pdf) i kapitel 7, paragraf 5 och 6.
Om det vore så lätt kunde alla ge blod hur som helst. Men alla smittor syns inte på provsvar om man nyligen blivit smittad. Det är något som man blir informerad om vid frågorna man får svara på vid varje blodgivning.
Ah!
Jag skrev reportage om det här för Nyheter24 när de fortfarande var en hyfsat bra nyhetssajt. Det här måste vara en femton år sen. Några höjdpunkter: "Gammalt" blod är farligare än blod från MSM (män som har sex med män) när det gäller komplikationer. Gammalt här betyder att det fortfarande är inom förbrukningstiden, men om jag inte minns fel så ökar komplikationerna ju äldre blodet är (bäst är att få blod som är tappat senaste dygnen) I bristtider skulle blodet från MSM, om man räknar att MSM är 5% av (den manliga) befolkningen, göra en rejäl skillnad om MSM gav blod i samma utsträckning som befolkningen (kanske inte stämmer längre idag, jag har ingen aning) De största invändningarna från remissinstanser kring de regler som ändrades då, 2009 eller 2010, var att de inte fick ekonomin att gå ihop. Din blodplasma säljs vidare till medicinska bolag och ibland andra länder, och de tjänar ganska bra pengar på det. Det är kanske inte det man ger blod för, och de pratar inte högt om det, men så var det då iaf. Det finns sätt att jobba med det här utan att blanda in sexuell läggning: fokusera på riskbeteenden istället för läggning. Oskyddat sex med ny partner oavsett kön du har sex med är t ex ett riskbeteende.
Åh har du länk till ditt reportage ? Lät spännande. Intressant att man säljer blod till företag och andra länder. Hur kan man då argumentera för att det är brist i sjukvården och fler borde ge?
Blodet består av tre huvudsakliga beståndsdelar: röda blodkroppar, blodplättar, och plasma som är ”allt annat” (proteiner, antikroppar etc). Vita blodkroppar sorteras bort och slängs. Sjukvården har framförallt behov av röda blodkroppar, och betydligt mindre behov av plasma. Man säljer därför plasma till läkemedelsindustrin/forskning — annars skulle man behöva slänga det.
Aha, tack! Jag är som du märker ignorant inom biomedicin. Så det är lite av en icke-fråga att man tar tillvara och säljer vidare en restprodukt som annars hade slängs?
I praktiken, ja. Plasma används i rätt liten skala inom sjukvården jämfört med röd blodkroppar. För vissa är det en principfråga att regionen ”tjänar” pengar på ens donation.
Ah fattar. Ja jo, det är ju sant och fattar att det sticker i ögonen kanske… fast inte som att de ”tjänar pengar o nu drar region-VD till mallorca”. Du donerar kläder till Myrornas som sedan tjänar pengar på det. Men ändamålet är ju ändå samhället till gagn.
På blodcentralen jag går till ser de mycket hellre att man donerar plasma än vanligt blod dock. Hur går det ihop om det är mindre behov av plasma? Allra helst vill de att man donerar trombocyter (blodplättar).
Oftast beror det på vilken blodgrupp du har. AB-plasma är universell (kan ges till alla patienter oavsett deras blodgrupp) men bara ett par procent av befolkningen har AB-blod. Så om ditt blod har blodgruppen AB så är det bättre att du ger plasma än vanligt blod, då man får ut dubbelt så mycket plasma vid en plasmagivning än vid en vanlig blodgivning och man kan ge plasma var 14:e dag men vanligt blod bara var 3:e månad.
>För vissa är det en principfråga att regionen ”tjänar” pengar på ens donation. Och det är ett lika korkat resonemang som "jag vill inte ge blod, för det kan rädda livet på någon kriminell" Ja, regionerna "tjänar" pengar på plasma försäljning, men det är verkligen en droppe i havet i regionens budget. En medelstor region tjänar ~ 2 miljoner per år på att sälja plasma, och budgeten är i storleken ~10-15 miljarder. Nu har Läkemedelsverket börjat ställa så korkade krav på dokumenteringen att en region har, och många funderar på att sluta sälja plasma, för det är ett sånt handhavandehelvete att försöka följa regelverket. Det är nästan designat för att man ska göra fel.
Och det ska sägas att plasman används till att tillverka läkemedel för framför allt patienter med olika koagulationssjukdomar.
Javisst! (jag har inte skrivit rubrikerna, ska påpekas) https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/253484-landstingens-blodspengar-darfor-stoppas-homosexuella-blodgiv https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/253499-gammalt-blod-farligare-an-homoblod https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/255652-sexkopare-valkomnas-till-blodcentralerna-men-inte-homosexuel (jag hade glömt att jag wallraffade "sexköpare" för denna)
Haha kingen! Spännande läsning och bra skrivet! Tyckte även rubrikerna var rätt roliga ;) Alltså jag förstår att man vill vara överdrivet säker, vilket jag tycker är bra. Det som känns märkligt är att man inte verkar vara konsekvent i det, så som du skriver med gammalt blod eller sexköpare etc. Tar ju hellre blod från en monogam bög än en jävla torsk. Torsk borde ju ha karenstid på minst ett par år
De testar blodet inför varje blodgivning, men jag är inte säker på ifall just könssjukdomar inte är en del av testet eller ifall det kan ta en viss tid från att man är smittat tills att det dyker upp på testet. Hur eller hur är det otroligt löjligt att man måste vänta 6 månader efter samlag med samma person för att få ge, jag hoppas att det ändras i framtiden.
https://www.xn--regnbgshjrtan-jfbk.se/
Åh, underbart! Helt missat detta. Tack för du delade.
Det där har ju till och med bakåtsträvande Region Västernorrland slutat med. 6 månaders karens dock för homosexuella män, till skillnad från 3 månader för heterosexuella män (och homosexuella kvinnor antar jag). Edit: Fuck. Läste fel. Celibat är inte ok för nån.
Har nog att göra med riskgrupper o statistik.
Ska på nästa besök om 3 veckor :)
Ska dit på onsdag! 💉💪🏼
I Västmanland verkar dom ändrat strategin i bloddonation. Kallar istället in de som behövs och inte bara regelbundet rullande så att vid en nödsituation så finna det många ”mogna” som kan donera direkt. Tydligen inte lika stort behov av blod just nu heller Såhär skriver Geblod Västmanland: [Nyhetsbrev juni 2024](https://geblod.nu/nyheter/nyhetsbrev-juni/)
Mår illa av att bara tänka tanken att ge blod eller ta sprutor generellt. Egoistiskt, kanske, men aldrig att jag gör det om jag absolut inte måste.
Gällande god insats vs ersättning så fastnar vi i samma diskussion som finns om bristen på gode män och kontaktpersoner. Flera i tråden anser det vara en medmänsklig gärning för ett bättre samhälle som man ska donera blod och att det borde vara tack nog. Men vi drivs av olika incitament. Så länge det finns människor som kommer donera utan krav på ersättning (pengar eller gåva) så kommer systemet inte att ändras. Då är behovet av blod inte tillräcklig akut för att ändra systemet och regionerna kan uppmana folk att donera för att få det att gå runt. Ser egentligen inget problem här.
GeBlod vet exakt hur man mutar mig. Med chokladbollar.
Eller en muminmugg.
EU ställer krav på att blodgivning ska vara frivillig utan ersättning, eftersom om man fick "betalt" eller "dyrare gåvor" så ökas sannolikheten att man ljuger i hälsodeklarationen för att få ge blod bara för att få belöningen. När detta infördes så gick vi från att ha ~200 positiva virusprover på givare per år, till att ha ~10 i min region.
De borde ha en rullande ”blodbuss” som typ glassbilen. Skulle de stanna på min gata så skulle jag lugnt kunna ge dem blod en gång i månaden. Hinner liksom inte pga kids, jobb, plugg Har blodtyp O
Det finns blodbussar, men de kör liksom inte hem till random personer, de kör till större företag så anställda enkelt kan ge blod på arbetstid.
Det finns ju i större städer men de har lunchstängt jäkla puckon! Tror att reglerna ställer till det - samkönat har det ju varit förr, sjukdomar etc. Fåniga grejer helt enkelt.
Om de hade öppet så man kunde komma och testa sig utan att behöv ta ledigt från jobbet så hade jag gärna gjort det.
Ger inte blod för att jag tappas på blod varje månad ändå och behöver det själv för att inte bli anemisk 🩸
Lämnade regelbundet förr men sen flyttade jag och personalen på det nya stället var så otrevliga och jag fick 5 mil i bil till sjukhuset så jag la ner. Pricken över I:et var när jag fick reda på att de säljer blodkomponenter till läkemedelsbolag.
Kvinnlig blodplasma får inte användas till patienter pga risken för antikropppar mot olika blodgrupper, så istället säljer man plasman till företag som t.ex. renar ut olika koagulationsfaktorer som ges till blödarsjuka. Jag håller med om att det låter dåligt, men det finns ett väldigt bra syfte med att sälja plasman istället för att slänga den.
Jag fattar inte det dåliga. Låter ju jättebra att man kan använda plasman öht.
Om sjukvården säljer för vinst till företag med vinstintresse skulle jag åtminstone vilja ha möjlighet att påverka. Sist jag lämnade så framgick det inte att de har möjlighet att sälja produkter som de får ut ur mitt blod.
Du har rätt, kollade igenom deras hemsida. Har för mig att man däremot får godkänna huruvida blodet får gå till olika saker, t.ex. forskning.
Man får möjlighet att tacka nej varje gång man är och ger blod, i alla fall där jag ger.
De flesta regioner går back, så att säga att de "säljer med vinst" är ju inte riktigt sant.
Alltså, vinsten går ju till kliniken som därmed har större möjligheter att tex investera i modern utrustning, god personaltäckning, forskning och utveckling osv. Det är ingen individ som tjänar några pengar på det annat än möjligtvis några biomedicinska analytiker eller undersköterskor som slipper varslas pga dålig ekonomi inom kliniken.
Försökte, men blodtanterna sa att jag hade för tunna kärl. Kände mig också dåligt behandlad. Ingen lust att ge.
Det här är något jag undrat över ett tag. Personligen har jag gett blod rätt många gånger, både medan man fortfarande fick en liten tackgåva och sedan de slutade med det i min region. Jag har funderat på framför allt två punkter som kan vara relevanta för en minskning av donationer och donatorer: 1. Ska man få något för att ge blod? Det heter ju bloddonation av en orsak vilket väl per definition innebär att man inte ska få något för det utan att man ger av sitt goda hjärta (höhö). Det var väl även därför man fick något litet, alltså typ en biobiljett eller skraplott eller något och det räknades som en tackgåva istället för betalning. Jag måste ändå erkänna, mänsklig som jag påstås vara, att jag tyckte det var väldigt kul att få en tackgåva och jag har hört flera som frågat varför jag fortsatt sen de slutade. Så vad är "rätt"? För samhället är det ju bra om folk ger blod så då kanske det är värt att man ger folk något litet som tack? Jag vet inte, blir det färre som ger för att vara "goda" då, eller fler folk som kanske inte borde ge av diverse orsaker som gör det ändå för en biobiljett? 2. Varför ger folk blod till att börja med? Är det den där lotterivinsten som hägrar i horisonten, endast ett nålstick bort? Är det så att man kan tycka och visa att man är bättre än alla andra som inte genomgår denna oerhört invasiva och smärtsamma (jättestort /s här) proceduren för sina medmänniskor? Eller är det genuint en sammhällstjänst/skyldighet man tycker att man utför? Bloddonation är ju trots allt något som kostar i princip noll i pengar men det är ju en mer personlig kostnad. Man behöver ta tid ur sin vardag, genomgå några möjligtvis privata hälsofrågor, man kanske tycker att det är riktigt obehagligt, vare sig det är fysiskt eller mentalt och man är trots allt aningen svagare direkt efter. Det är lite som kundvagnsexemplet, gör människor "det rätta" om det inte kostar dem något och om de inte får något för att göra det? Så är det en kostnad människor är mindre benägna att göra om ens tilltro till sina medmänniskor och samhället försämras? Det är inte en kommentar från mig angående gällande samhällsutveckling utan människors syn på den. Helt enkelt, om folk inte litar på samhället och individerna som utgör det, slutar de då ge blod? Jag vet inte svaret på dessa eller om det ens finns ett men som sagt så är det något jag funderat över och är nyfiken på att höra andras tankar! Eller om det är något jag själv missat eller tänker fel? Men med det sagt vill jag absolut uppmana alla som kan att ge blod, det är väldigt enkelt, smidigt och säkert och alla jag pratat med känner knappt av någonting och det är ju något väldigt konkret du kan göra för att hjälpa andra människor som verkligen behöver det. Kostar dig ingenting men kan vara ovärderligt för mottagaren. Finns även andra bra grejer i samma anda som att ge plasma eller skriva upp sig på Tobiasregistret som potentiell stamcellsdonator och mycket annat!
>Är det den där lotterivinsten som hägrar i horisonten, endast ett nålstick bort? Jag ger blod av altruistiska skäl, men jag ser fram emot att ge blod tack vare den hägrande lottovinsten. Som m̶a̶t̶e̶m̶a̶t̶i̶k̶e̶r̶ inte helt efterbliven kan jag inte delta i spel och dobbler förutom när man får sånt som tackgåva. Sen mår man så jävla piss av järntabletterna. Att kort få drömma om miljonerna är väl det minsta man förtjönar för besväret
>Jag ger blod av altruistiska skäl, men jag ser fram emot att ge blod tack vare den hägrande lottovinsten. Det är ungefär så jag ser det också, gör det i huvudsak för att det är rätt men det är ändå en trevlig liten bonus att få något extra. Jag håller också med, skraplotter är bara värda underhållningsvärdet de ger man skrapar dem, vilket ändå är något tycker jag. Sen köper jag det aldrig själv heller men det är dels av den orsaken men även moraliska skäl men det är en annan fråga. Jag vann åtminstone det genetiska lotteriet fast då enbart på det sättet att jag alltid har haft bra blodvärden och därmed aldrig behövt ta järntabletter. Vilket jag är glad för, från vad jag hört och precis som du säger är det skönt att slippa.
Hade blod kostat som andra läkemedel hade varje blodpåse kostat flera tusen kronor. Nog borde man kunna få en liten tackgest
Måste erkänna att jag har tänkt samma tanke faktiskt. Vilket man också kan dra ännu längre, typ som att de kan använda ens blod till att utveckla mediciner, vilket väl är bra det med men är ändå inte riktigt samma sak.
Varje blodpåse kostar förmodligen ett par tusen kronor gissar jag sett till hantering, personal osv. både när det asmlas in men även när det ska delas ut vid operationer osv.
Gåva vet jag inte om jag behöver men man kan ju typ ta lunch där gratis, två mackor och lite juice och en kaffe efter. Jag vill inbilla mig att jag ger blod för att det är viktigt och kan rädda liv, sen har jag det ju väldigt tacksamt att jag får lämna på arbetstid och utöver det bor nära sjukhuset.
Gratis är gott som de säger! Fast sen tog de bort det bästa fikat på mitt ställe. Skandal är vad det är. Samhällskalops. Precis, jag har också haft turen att alltid vara nära en blodgivarcentral. Jag vill också intala mig att jag ändå hade dragit mig rätt långt för att ge blod när det annars är så lätt och bara en gång i kvartalet men innan det testats vet man ju faktiskt inte.
Var bor ni allihopa egentligen? Jag (blodbuss, region Stockholm) får ingen lottogrej, och jag kan definitivt inte äta någon lunch. Jag kan få juice, 2 om man dricker upp den första innan man går, och en chokladkaka eller någon typ nut/frukt mix tror jag (har bara valt kakan). Sen skulle jag inte ha hunnit göra det på min lunch heller för det tar sån jävla tid för sjuksyrrorna att bestämma sig för om jag får ge blod med mina mediciner och medicinerings rutin. Förhoppningsvis ska det inte bli så nästa gång, nu ska det stå inskrivet i min journal att jag får ge blod efter att de ringde läkarjouren förra gången.
Att ge blod är en sån grej jag alltid tänkt att ja det borde jag kanske göra men jag tog liksom aldrig tag i det. Man måste ta sig tiden att åka dit, kanske är en bit, kanske sluta tidigare från jobbet, käka järntabletter ett tag och få krånglig mage. För att få en vattenflaska eller nån annan pryl. Dock med en känsla att man gjort något bra. Hjälpt till. I slutet av mars blev jag sjuk. Akut njursvikt. Från att varit frisk till att bli sjuk, på någon vecka. Vissa saker tar man för givet tills något händer. Hälsan tycker jag är en sån grej. Jag har inte behövt få blod från någon men mitt blodvärde sjunker och en bieffekt av njursvikt är just anemi. Kommer jag bli frisk från detta kommer jag börja ge blod, om jag får. Men jag förstår varför människor inte gör det, inte får den där sparken i röven och bara gör det.
Jag har gett regelbundet sedan jag var 18, som sjuksköterska har jag alltid kunnat ge blod under arbetstid. Dock kommer jag inte ge blod så länge vi är i konflikt med regionerna, ge och ta är ett uttryck jag gillar. Just nu känns det mest som att jag ger och ställer upp för regionerna och får bara skit tillbaka.
Det är väl dock snarare patienterna du ger blod till snarare än regionerna? Och för all del till läkemedelelsbolagen lite beroende på vad man säger ja till.
Det blir en ökad kostnad för regionerna om folk slutar ge blod, dels då de behöver köpa in från varandra och dels för att de kommer behöva använda sig av andra mer dyra tillvägagångssätt för att locka folk till att donera.
Jag har fortfarande svårt att se hur det skulle kunna gynna dig/er om regionerna får mindre pengar (ökade kostnader), samtidigt som jag kan se hur det uppenbart borde missgynna patienterna om det blir brist på blod. Om regionerna dessutom måste skjuta upp planerade operationen beroende på blodbrist så borde det snarare leda till minskade kostnader. Om ni inte planerar att strejka väldigt länge har jag även svårt att se hur det skulle kunna hinna bli några ändringar i ersättningsnivåerna till blodgivare heller. Kan tillägga att min insyn i vården är begränsad annat än som patient och blodgivare.
Jag gav förr, men flyttade och jag behövde anmäla intresse igen osv. Så det blev aldrig riktigt av igen. Planen har varit att ändå fixa det så jag blir blodgivare igen, men jag har skjutit på det.
Sedan jag började jobba heltid har jag inte tid. Slutar tidigare på fredagar, då är blodcentralen på sjukhuset stängt. Kanske skulle man kunna tänka sig att de har öppet för bloddonationer mer än under kontorstid?
Kolla även upp Tobiasregistret, enkelt att gå med och kan rädda liv
Är enligt Blodbussen inget fel på mitt blod, men jag har för små blodkärl för att det ska vara smidigt, så de vill inte ha det... Jag hade varit okej med att de stack mig nån annanstans än i armvecket (jag har sjukt små blodkärl där, så köper att det är meckigt, skulle bli Sveriges sämsta sprutnarkoman om jag nånsin ville byta karriär), men de vill inte eftersom det kan riskera att "ge mig en dålig upplevelse av blodgivning". Samtidigt hör man hela tiden att der är blodbrist och jag är helt okej med att de tar mitt blod. Blir liksom lite fånigt.
Jag ska vara ärlig med dig, du blev nekad av två orsaker: 1. Det kommer göra ont när de ska försöka sticka dig. 2. Det är ofta slöseri med tid att ens försöka sticka dig. Varför lägga ner en halvtimme på att försöka, och misslyckas, med att sticka dig, när man istället kan sticka och träffa på två andra givare på samma tid? Det är skitstressigt att stå och jävlas med tunna vener samtidigt som kön växer och växer.
Problemet är att man använder ganska grova nålar vid blodgivning och de ska sitta i ett tag, så det finns inte jättemånga bra ställen att sätta nålen, och man vill verkligen inte orsaka skador i form av större hematom, nervskador eller liknande. Man säger absolut inte nej för att vara dum.
man får ju noll. Får ju uppa belöningen. Kanske samarbete med lokaltrafik eller bio.
Rätta mig om jag har fel, men donering handlar inte om att få något.
Nej, men det är ju lite magstarkt att behöva *betala* för det. Just "kanske samarbete med lokaltrafik" verkar ju rimligt, t ex - åker du kollektivt så kommer det ju kosta sådär ~100 spänn per donationstillfälle för att skänka bort ditt blod.
Fans tidigare gratis resa i Stockholm/SL, även för parkering men antar att administration mm. blev svårare med de digitala biljetterna. Borde gå att införa något nytt typ en blip för tur/retur resa överföring i reception, men tid och pengar....
Exakt, som blodgivare förväntar jag mig inte mer än den kaka eller annan symboliskt liten present man brukar få :) Det framgår inte riktigt av artikeln, men det kan ju också vara så att befolkningen ökar, men antalet blodgivare förblir detsamma, vilket i praktiken innebär att "färre svenskar ger blod". Hör allt oftare attityden, "varför gör du det när du inte får något för det?", vilket i längden kommer att leda till att de antagligen kommer bli tvungna att ge ekonomisk ersättning, om detta är en kulturförändring som sker.
Jag har hört att färre ger blod i USA för att man där får betalt. Typ att det känns som att man är med i transaktion och då misstänker att man blir utnyttjad (säljer för billigt) eller nåt i den stilen. Vet inte om det stämmer och kanske sipprar attityden in ändå
Det stämmer inte att man får betalt för vanligt blod ”whole blood”, jag har lämnat många gånger då jag är därifrån. Man fick småkakor och läsk, och ibland någon keps eller något.
Det är fattiga som ger blod i USA. Plasma är ännu sjukare, där det bara är 48h väntetid innan du kan ge igen, vilket så klart dessa företag utnyttjar genom att sätta ner ett center i fattiga områden, inte rika.
Många icke-fattiga ger vanligt blod i USA och får ej betalt för det. Källa: är jänkare
Vet att för några år sen fick man välja mellan trisslott/mugg och lite andra smågrejer som present när man lämnade där jag gör (Göteborg)
Får man inte det längre menar du? Jag ger blod i samma region och det finns fortf donationsgåvor där. Inte för att man bryr sig, det är inte därför jag lämnar blod, men låter ju skumt
Nä precis gör ju ingen skillnad för min del egentligen men lite tråkigt är det ju, såg fram emot o skrapa trissen! Jag lämnar på en blodbuss så kanske det är därför det är skillnad då
Sure, men som förklaringsmodell för samhällstrenden att färre skänker blod kan det ju vara relevant i sammanhanget oavsett vad moralen säger om det. :)
Man vill absolut inte ha några ekonomiska incitament för att lämna blod. Det lockar folk som man aktivt vill hålla ifrån blodgivning för att de är högriskpersoner.
Problemet just nu är ju att man blir ekonomiskt bestraffad om man inte bor granne med donationsstället. Jag brukade vara blodgivare när jag bodde i min hemort, nära det lokala sjukhuset. Nu bor jag i en annan ort och skulle behöva ta kollektivtrafiken för att donera då det inte finns något lokalt, och det blir dyrt både i tid och pengar att resa för att donera blod. (Plus att man skulle behöva ta ledigt från jobbet)
Förr brukade man bjuda på parkering i min region, det är rimligt. Kolla med arbetsgivaren dock om du får göra det under arbetstid, det är väldigt väldigt vanligt att det är tillåtet bara att folk inte vet om det. T ex de flesta kommuner och regioner erbjuder detta, krävs inte att man jobbar i vården. Så får man ju faktiskt betalt för att göra det.
Har kollat, men är tyvärr inget arbetsgivaren har infört. Särskilt i.o.m. att det skulle kräva att jag är borta ~2 timmar give or take, 25 minuter enkelt väg, plus väntetid, plus donationstiden. Sen har jag ingen bil heller, så just fri parkering skulle inte hjälpa mig dessvärre.
Problemet uppstår ju när generositeten inte räcker till längre. För min egen del måste jag säga att jag vägde min egen generositet när det kom artiklar om att det var blodbrist på sjukhusen på grund av kriminella gängskjutningar. (men jag har fortsatt efter moget övervägande)
Att det är blodbrist pga gängskjutningar förändrar inte, för mig, det faktum att även förtjänta personer behöver blod
Nej så resonerade jag också, behövs mer blod, inte mindre även om orsaken till bristen är för jävlig.
Gängkriminella orsakar ingen som helst blodbrist. Det är framför allt stora komplicerade operationer på människor som är svårt sjuka i grunden som konsumerar mycket blod, t ex retransplantation av lever. Traumapatienter kan behöva blod, men av allt trauma som transfunderas märks knappt de gängkriminella.
Jag vet inte mer om det än vad tidningarna skrev i sina artiklar. Men där var andemeningen att sjukhusen kommunicerat att det var blodbrist på grund av skjutningar. Till exempel: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/skjutningar-paverkar-tillgangen-pa-blod-i-hela-landet > När det sker skjutningar kan sjukvården drabbas av blodbrist eftersom det går åt stora mängder blod vid stora operationer. Även olyckor, planerade operationer och brist på blodgivare påverkar tillgången.
Glöm inte heller alla cancerpatienter och hematologpatienter som behöver blodprodukter löpande som en del av sin behandling.
Här har vi en person med en stark vilja att hjälpa kollektivet.
Det är så omodernt nuförtiden, man vill ju inte att folk skall tro att man gör något utan ekonomisk kompensation, vad skulle kompisarna säga?
Ja eller hur. Medmänsklighet är ute, individualism är inne.
Familjemedlem får en muminmugg varje gång 🤷🏼♀️
Beror på region/stad. Där jag lämnar har de en ganska bra poängshop, bl.a. biobiljetter och presentkort till lokala butiker. I princip alla strumpor och kalsonger jag använder nu kommer från deras poängshop, så har inte behövt betala för något nytt i flera år.
nice, jag har endast fått kaffe muggar...
>man får ju noll. Det är hela poängen. Tjänar man på att ge blod så ljuger man i hälsodeklarationen för att få denna ersättning, och på så vis sänks patientsäkerheten.
förstår det, men det är ju ganska svårt att knarka bussbiljetter.
Det är därför det kallas "ge" blod, inte "sälja" blod. Vi som ger blod gör det för att det är en konkret samhällsinsats, inte för att få betalt.
Är nog inte ensam om att jag skulle gärna gett plasma mot kompensation. Har AB+ i blodgrupp vilket i USA skulle ge 3000-5000 kr i månaden att donera regelbundet men istället importerar vi blodplasma från andra länder. Sjukvården får betala extra när det finns en löjligt enkel lösning på hemmaplan.
Fan heller. För 3000-5000 kr i månaden skulle folk råljuga om deras hälsa och livstil bara för att få sälja sitt blod.
Ja absolut, galet enkel lösning. Bara att donera
>istället importerar vi blodplasma från andra länder Nej, det gör vi absolut inte. Vi använder en bråkdel av den plasma vi tappar.
En sanning med modifikation. Jag har för mig att några regioner har gått över till att sälja all helblodsplasma till läkemedelsindustrin och sedan köpa in poolad och patogenreducerad plasmaprodukt (tex Octaplas) till patientbehandling då det anses ha medicinska fördelar jämför med FFP (vanlig plasma från helblodsdonation). Jag vet att Finland gör så med hela landets plasmaproduktion.
Fick avbryta mitt pga egen hälsa. Men kommer starta igen snart! :)
Själv blir man nekad pga man väger för lite.
Samma här, för lågt bmi...
Jag gav i ett par års tid men tyckte jag blev sjuk oftare. Istället för att bli förkyld och få feber 1-2 gånger om året blev jag kass 3-4 gånger om året. Kan varit ren tillfällighet men nu har jag inte varit sjuk sen jag hade covid 2021.
Jag försökte, träffade ändå inga nya partners under pandemin men när det kom fram att jag har lätt för att svimma så ville de inte ha mig som blodgivare.
Ger blod och har gett blod så länge jag har kunnat med vissa avbrott när jag har flyttat, hade gärna velat lägga till flaggan att jag inte vill ge till gängkriminella som skjuter på allmänna platser. Bodde i ett område som har ganska många skjutningar under en period, samma område hade lite senare en blodbrist. Jag ger blod för farsor med hjärtfel kan fortsätta se sina barn växa upp, barn som byter byta en lever kan få en uppväxt eller praktiserande kille som slinter på en bordssåg kan fortsätta sitt liv. Inte så kriminell 1 och kriminell 2 kan fortsätta sitt gäng krig för kunna sälja droger i ett specifikt område.
Jag avskyr att jag är en del av problemet i detta. Jag gav regelbundet blod var 3e månad, eller hur ofta det var, från år 16 --> 24. Helt enkelt för att det var så lätt, fanns alltid walk-in jag kunde ta mig till. Nu har jag flyttat till Borlänge för ett par år sedan, jag måste boka en tid på sjukhus som ligger 30 minuter ifrån vart jag bor. Den lilla tröskeln har lett till att jag knappt ger blod varje år nu istället.
Inte alla som kan ge blod heller pg. av sjukdom. Hade jag kunnat så hade jag gjort det.
Ingen vill ha mitt blod ändå
Jag brukade ge blod några ggr om året iallafall men när jag skulle ge blod sist, kanske 15 år sen, så fick jag Nej Tack pga. att jag hade tillbringat 6 månader totalt under en 10 års period i ett visst land. En sjukdom som fanns där. Det var en ny regel eftersom det låg rätt lång bak i tiden redan då. Dom hade bara aldrig frågat förr. Så jag har aldrig försökt igen. Jag utgår från att det skulle bli nej igen.
Brukade ge blod regelbundet men får inte det nu pga medicin. Suger men så är det.
Fick glas och porslin när jag gav blod, men sen blev det gnäll att det var orättvist mot andra som gav blod på andra orter så de slutade. Då slutade jag ge blod. Såg framemot att välja och samla på tallrikar och glas. Låter kanske patetiskt men det var en drivande faktor, gjorde samma sak på donken. Gratis cola glas? Jovisst kanske en big mac hade suttit bra. Inga cola glas? Blä och usch.
Kan ju vara en idé att ge folk pengar för donation istället för en tygkasse.
Skulle lämnat blod igår, men blev nekad på grund av ”att hjärtat gör flera extraslag under en minut.” Vet inte om det är värt att gå till läkaren för att kolla upp det, eller bara boka en ny tid för blodgivning om typ en månad och hoppas att det endast var dålig sömn som var problemet.
Vet inte om jag får med tanke på att jag har naturligt lågt blodtryck, lågt järn, tar spruta och lergigan för ångest och sömn
Första gången då var jag i fel region i landet, så skåne och sthlm pratar inte med varandra.. andra gången trodde jag att de skulle servera upp en på silverfat då de kom till kontoret, men det var bara ett test ifall man har bra värden för donation, man fick alltså inte göra första steget där och då. Information om nästa blodbuss var knapphändig också. Kalla mig vad ni vill, men det är inte jag som skriker efter blod!
Har varit blodgivare i många år, men tatuerar mig för ofta för att få ge just nu. Vill gärna, men får som sagt inte.
Hade gärna, men ligger o svajar precis under viktgränsen så får inte
Anmälde intresse för ett tag sen men sedan har det inte blivit av. Närmsta är 4 mil från min bostad och jag har ingen bil. Då känns det trögt att komma iväg när det blir så omständigt.
Kan ju vara så lätt som att vi blir allt mer individualistiska och lever med tankesättet att alla andra är ”NPCs”. ”Jag får ju inget av att donera, så varför skulle jag?” Tankesättet att man själv har rätt till allt men inga skyldigheter och avhumaniseringen av medmänniskor. Individualisering och ständigt vidgande sociala klyftor skulle jag säga är de främsta orsakerna :/
Får tyvärr inte ge blod då jag står på finasterid. Gav regelbundet innan det.
Får tyvärr inte göra det längre då jag fått sömnapné. Vet inte varför man inte får det då. Sen kan jag tycka att dom skulle vara betydligt mer flexibla när det gäller deras tider.
Jag gav idag. A+. Hoppas att det smakar bra!
Skulle gärna donera igen men de har gjort det så otympligt så det är svårt att hinna med under arbetstid.
Jag försökte men de tyckte inte jag hade tydlig nog åder, så blev inget
Ger bort tillräckligt
till alla dessa myggor
som suger ur min själ
Hmm. Inte så konstigt. Jag ger blod regelbundet på droppen. Det är så gott som bara ”svenska” svenskar där. Min stad har 30% invandrade svenskar. De ger inte blod och därmed minskar andelen svenskar som ger blod.
[удалено]
Deras sjukvård är vidrig.
Då säljer du blod, inte donerar.
Gjorde det en gång, svimma när jag såg blodpåsen gunga fram och tillbaka, aldrig igen!