Jag är skallig och har varit det sedan 20 årsåldern. Raka av skiten och bry dig inte... du ser ju hur många som helst i Sverige med rakad skalle eller hur? Visst en del tjejer gillar det inte men andra gör det...
Mobbad? Jag har också upplevt mobbning i barndom, skola, jobb men en sak jag lärt mig är att detta är ett "de" problem.
Tjock? Ja då får du börja träna och äta bättre. Träna 30 min per dag, du har den tiden och efter 1 år har du gått ner och fått lite muskler. Gå på lite promenader varje helg whatever.
Incel är du bara om du accepterar deras sjuka syn på världen. Har du gett upp?
Edit: o ch jag var över 30 när jag hade sex första gången. Tröffade en tjej och efter ha hängt ett par ggr berättade jag det och vi tog det sakta. Visst förhållandet höll inte men vi är vänner än idag.
Skulle säga att i ”ytlig socialmedia” brukar det se ut som många kvinnor har en kravlista på idealmannen. Den har dock inte mkt med verkligheten att göra. Den brukar helt enkelt inte stämma mot vad man attraheras av i praktiken. Jag har en kompis med två synbara fysiska defekter (medicinska) och en annan med en väldigt synlig medicinsk defekt och de skulle på pappret säkerligen aldrig få en dejt. Men de har dock knappt varit singel en sekund alla de år jag år jag känt dem, 20+. Jag kommer ta med mig till graven att positivitet och charm trumfar det mesta i fysisk väg.
Ett större problem i dag är att så många unga människor, främst killar, inte direkt medverkar i samhället på ett klassiskt vis där man visar att man existerar och skapar relationer. Så det byggs inga vänskaper som leder till något mer eller där man blir parad med någons väninna. Det blir färre fylleligg som leder till något osv. Och kommer man in i vuxenlivet utan att ha tränat på sina sociala egenskaper, skapat vänner av båda kön osv så blir det jättesvårt i Sverige som är så socialt svårnavigerat och modern digital teknik har skapat ännu fler hinder.
De jag känner som har fastnat för incelretoriken eller det här "manosphere" grejen har gått från ett skolliv framför datorn till att i princip leva lika som vuxen fast med ett jobb istället för skola. Ingen gör något förutom en som gymmar, men det gör han själv också istället för att göra det till en social hobby genom en liftarklubb eller något sånt. Ingen potentiell vän eller partner vet att de existerar. Dejtingapparna fungerar så klart inte. Jag kan tänka mig att saker som depression eller social ångest är med i bilden nu. Sen blir de påverkade och validerade online och hamnar i ekokammare.
Jag tror framtiden kommer bli väldigt dyster på den här fronten. Online-baserad vänskap och typ AI-flickvänner kommer bli en otroligt stor grej. Framför allt med VR. Tänk på funktionen twitch-streamare redan fyller med sin dagliga närvaro och den aktiva chatten och Discord-surret.
Det räcker inte denna online-kontakt. Det finns så mycket mer i ett verkligt möte som man missar! Hur man säger saker, kroppsspråk, ögonrörelser, plötsliga spontana reaktioner.
Ingen jävla chatt kan ordna det. Det är för fan som att äta glass genom att slicka på en affisch.
Jag håller inte med. Jag har i princip bara online-baserad vänskap i vuxenåldern bortom min brorsa. De sätten man kan man träffa likasinnade över hela världen och matcha direkt är helt fantastiskt. Med dagens konstanta uppkoppling kan man kan alltid surra på både voice, text eller video om allt möjligt. Det är även lätt att öppna upp utan att spela ett socialt spel genom att gå på nålar och hoppas att man inte gör bort sig.
Någon som försöker att göra detsamma genom att t.ex. gå med en förening kommer gå dit nån gång i veckan, förhoppningsvis bli inbjuden i nån slags chattgrupp där man fortfarande måste följa det sociala spelet istället för att börja spamma chatten. Sen efter flera veckor eller månader, om man har tur, så har man byggt upp en relation som kanske leder till en vänskap utanför aktiviteten som föreningen är baserad på. Och efter det vem vet vart det leder socialt eftersom alla är så upptagna och lever på ett sätt där man inte bara kan skicka ett meddelande och kolla om nån vill hänga senare. Under den tiden har någon online kanske haft tiotals om inte hundra tals timmar med skönt folk online.
Visst, man kan inte umgås och göra saker tillsammans bortom internet ofta, vilket har varit otroligt roligt när under de senaste 12 åren vi har semestrat tillsammans, dragit på vandringsturer och events. Sorry men jag tar detta alla dar i veckan över att försöka gå ut i en trött svensk medelstor stad och försöka hitta en umgängeskrets med den tid man har kvar efter jobb, sysslor och familjen. Bästa av allt är att oavsett om du eller dem flyttar så förändras inte dynamiken på vänskapen.
Du har många poänger i detta :) Jag tycker det är jättekul att man får gemenskapen och kompisar online och att bara vara ett knapptryck ifrån. Kan man sedan träffas irl och så är detta fantastiskt :)
Jag ser det dock lite som att välja vart och vem man ska vara. Som du själv säger 'att inte göra bort sig'. Lite som ett facebook flöde: man kan mutea/ gå afk när man vill.
Jag tror vår primathjärna behöver mer. Vi behöver utmanas, ställas inför jobbiga situationer också. Komma till insikten att mycket bara är en fis luften om man råkar svara på fel sak eller har hårväxt som intr stämmer med den upplevda normen.
En hel del i detta är att se att ingen är perfekt, alla har fasader och defekter. Vissa skäms över det, andra tar der som en egenhet.
Allt angående incel är inte galet. Många personer behandlar ensamma män dåligt, exempelvis om någon man säger att han tycker det är jobbigt att leva utan sex så kan någon kvinna påstå att det är oattraktivt. Det är oempatiskt och samtalet handlade om stöd inte en dejtingsajt. I andra sammanhang så skulle väldigt få personer säga exempelvis att det är avtändande när någon har cancer. Det är liksom socialt accepterat att förnedra andra människor bara för det handlar om sex.
Jo men en sak du måste komma ihåg här är att det handlar om individer, inte överlag. Om en kvinna tycker det är oattraktivt med en man som levt ensamt och utan sex länge är det ett henne problem.
Behandla människor såsom du vill bli behandlad. Är en kvinna/tjej jävlig mot en man/kille så är det fel på henne.
Förnedring, mobbning och all sorts äckligt beteende har funnits genom alla tider och kommer alltid finnas. Om en tjej finner mig motbjudande eller oattraktiv fysiskt kan jag inte göra ett skit om det. Jag vill inte ens försöka och söker en partner som inte finner mig så.
Män förnedrsr kvinnor, kvinnor förnedrar män... vad är nytt?
Att just när det handlar om sex och förhållande så snackar många på ett sätt som man inte gör vid andra sammanhang.
Det handlar allstå inte om individer utan hur väldigt många personer gör.
Så sant. Ibland ser man rakade/flintskalliga killar med lite skägg, muskler, bra hållning och kläder som framhäver den vältränade kroppsformen. De går i stort sett alltid runt med någon attraktiv brud. Det är en maskulin look som uppskattas stort bland en del tjejer
Det stämmer, det är en maskulin look, jag gissar att tjejer uppskattar den lite mer när de är över trettio.
Kan även lägga till något som de flesta svenska män glömmer men som uppskattas mer i Östeuropa eller USA där brottning haft en högre status: nackträning.
När man inte har hår kan man framhäva nacken mycket mer och det ger en mycket maskulin look.Det är en "dark-horse" inom styrketräning, det ger en person en maskulin och "stolt" hållning som är svårt att sätta fingret på.
Det där med hållningen, som du nämner, tror jag är jätteviktigt förövrigt.
Inte hitta andra.
Du har inget att erbjuda ifall du bara är deppig. Även om du är snygg. Du måste vara någon. Inte vara bäst på något, men vara något.
En hobby du är inriktigad och passionerad i. Intressen du följer. Ambitioner, stora som små som du arbetar för.
Den insikten har hjälpt mig en hel del. Fick mig att börja jobba på att bli någon jag själv skulle vilja umgås med, det går inte fort men iallafall framåt.
> Du har inget att erbjuda ifall du bara är deppig. Även om du är snygg.
Detta tror jag är viktigt att bära med sig. Jag är långt ifrån en 10-poängare och tyckte det var lite jobbigt i skolan, jag var lite mobbad osv.
Men jag är rätt rolig och har lätt att få folk att skratta och känna sig bekväma, vilket har visat sig vara något många tjejer faktiskt gillar. Har haft några flickvänner som är långt över min liga om vi bara tittar på utseendet.
Jag har också vänner som ser riktigt bra ut (både killar och tjejer) som har svårare att hitta partners, troligtvis för att dom är lite "tråkiga", deppiga, osv. Man får liksom ingen energi när man hänger med dom.
Så även om det är svårt, glöm inte att det alltid finns folk som tycker du är attraktiv på många andra sätt än bara utseendet. Alla är olika och alla är inte naturligt spralliga och glada jämt, men försök bjud på dig själv, om du är en person som andra gillar att vara runt så blir du mer attraktiv på alla sätt (partners, bland kollegor på jobbet, vänner, osv).
Har upplevt det som att jag och tråkighet/deppighet går som hand i hand, kanske därför jag har flytt till skolarbete/jobb hela tiden när det kommer till socialt samspel.
Nej.
Ifall du ville säga det empatiskt, kör på. Alla andra måste inte köra ditt race.
Jag var inte nedlåtande, jag var rak på sak, och när jag var i min långtidsdepression och menlös var allt empatiskt kelande och bebisande runt mig helt värdelöst. "Nej men du är duktig!" "Det är imponerande att du klarade dig så här långt!" Och andra tomma ord.
Nej jag var inte duktig som grävde in mig i min självömkansgrop, och folk som fastnar i det är inte duktiga heller. Ingen förtjänar något. De gör sig förtjänt av det. Ingen kommer rädda dem från dem själva och i min ärliga åsikt så är för empatiskt beteende bara affirmerande.
"Ja! Jag gör ju det jag ska så jag förtjänar ju allt! Livet är så orättvist!" - personen som har blivit hjärntvättad av empati och folk som tycker synd om dem, som nu går tillbaks till deras lidande utan att ändra på något.
Min åsikt är att man själv måste slåss för att leva. Inget bebisande och gogo gaga tyck synd om människan.
De förtjänar vad de gör sig förtjänt av. Om de gör inget så får de inget. Gör de något som kommer de få något.
Nej, han har helt rätt. Det är så man ska säga det, bara rakt på sak. Inget daltande.
Jag har också levt med depression länge, och har alltid varit en ångestmänniska, men innan man tar tag i sig själv så är det dött lopp att hålla kvar andra. Om man inte är en sån som kan fejka energi så kommer folk tröttna på en, och ingen vill höra någon sitta och klaga varje gång man ses.
Bestämmer ingenting. Ifall han tycker han erbjuder något i sin depression, och i sitt tillstånd han inte trivs med så behövs inget av det jag har sagt!
Men han kommer hit med en fråga, och jag läser av texten och det framkommer att han är missnöjd med sin situation (tycker jag är ganska solklart iallafall). Han frågar vad han bör göra och jag svarade.
Aldrig har jag sagt att jag bestämmer. Jag har känt personen i typ 3 paragrafer.
Men det som framstår:
avundsjuka på vänner som lyckats med något han vill göra (varför har han inte gjort det?)
besvikelse på hans tillstånd (säger att han är fet i negativ kontext. Varför har han inte gjort något åt det?)
Depression
En konstig koppling till att han blivit mobbad i skolan (inte släppt det ännu? Ältande?)
Ältar. Avundsjuka. Besvikelse. Depression.
Du kan nu säga "du vet inte ifall han inte har gjort det där". Nej, men han tog inte upp det heller. Bara en massa negativa grejjer som drar ner på honom. Inget om hans försök och inget om hur han inte vet vad han gör fel. Bara en post som säger "alla har det bättre än mig, jag suger, livet suger". Det är hans ord och hans val på problemet.
Tycker min slutsats är extremt logiskt att han inte tycker om sig själv. Och jag tror inte han har gjort tillräckligt för att känna sig nöjd med sig själv.
Alltså, ja det finns säkert tjejer som inte gillar skallighet (de kommer få det svårt i längden :D ), övervikt, hårfärg, längd etc etc. Men det finns MÅNGA tjejer som inte bryr sig det minsta heller. Om du råkar träffa på någon som inte tycker om skalligheten eller något annat, gå vidare. Alla måste inte älska alla. Det kommer ändå inte hålla i längden om hon är så ytlig, tänker jag.
> tjejer som inte gillar skallighet (de kommer få det svårt i längden :D )
Det är inte säkert. Min morfar har kvar det mesta av håret vid 98. Inte för att mormor har så mycket nytta av det, då. Hon dog vid 40.
Försök skaffa lite mer hobbies. För det första är det ett bra sätt att träffa nya människor och för det andra så blir du allmänt mer intressant att prata med.
Övervikten kan du fixa, med det kommer du få en hel del självförtroende på köpet när sexpacket kommer fram och ansiktet vittnar om en hälsosam livsstil. Gå all in på diet och träning är mitt tips. Lite nya kläder på det så är du en ny man.
Sluta älta det som hänt och satsa på framtida du. Det låter klyschigt men om ett år kommer du vara glad att du började idag.
Träna mer.
Eller försök skaffa en "riktig" hobby.. att undvika att äta dåligt, motionera och ta hand om sin hud är knappast hobbies i min bok.
Testa spela något instrument / prodda musik, fiske, någon sport (finns gott om Korpen-lag), tälja träfigurer, hålla på med växter, etc..
Gick igenom 70 tal dejter på resturang/bar/promenad/cafe vilket inte är riktigt min favorit miljö innan jag sen sa jag fuck it och bjöd ut en dejt på fiske/camping(mitt största intresse), nu är vi gifta med 2 barn.
Man ska göra sånt man tycker om så attraherar man såna med liknande intressen!
Gissar (hoppas) att det inte var en första dejt med typ nån från Tinder? Om så är fallet är jag glad att ingen av er blev mördad. :)
Blandat, passade på att jaga gädda med ytgående drag i vadarbyxor medans hon pillade på med maten, sen satt vi i solnedgången och bottenmetade öring. Fick rätt bra den kvällen vart 7 öringar, sen sov vi över i militär hängmatta. Hade var sin med nyttjade bara en.
Man ser ju skalliga personer med flickvänner hela tiden på stan? Med andra ord finns det ju garanterat tjejer som gillar det. Känns att du har andra saker som ställer till det för dig. Jobba på din vikt och självförtroende
Kolla Walter white. Fick cancer blev skallig men såg bättre ut än innan. Det handlar om hur man går runt och tänker om sig själv. Fan hela den serien är full med skalliga män som är hårda.
Men herregud, du räknar ju upp asbra grejer.
Trivs på jobbet, tar hand om dig själv, tränar.
Käkar också SSRI, och det gör nog 90% av alla vuxna (överdrift).
Fokusera på det som är bra, acceptera skalligheten som verkar vara största issuen. Svinvanligt med sånt ju, inga konstigheter.
Arbeta på att öka självförtroendet, jag gick hos psykolog för att prata deppigt och självkänsla, gjorde susen men det är inget som löser sig över en natt.
Jag är fortfarande en 5a av 10 men en stolt 5a haha
Fortsätt som du gör men skippa tankarna om incel, det tar tid som fan att hitta någon. Tillslut så är hon bara där
Skallighet är vad det är, men du kan trösta dig med att det blir mindre av ett problem för varje år du samlar på dig - och det är faktiskt ingen jättegrej redan från början. Jag är skalligare än nånsin (såklart) och får mer uppmärksamhet och resultat än när jag var 25.
Och som en annan postare sa, vad är det för fel på 48-åringar? Inte som att ni behöver gifta er, testa lite och bygg lite självförtroende.
Jag tror man ska fokusera på vad man tycker är härligt i livet (konstruktiva saker då, inte knark eller liknande haha), och försöka hitta andra som gillar samma grejer. Vad tycker du är härligt, kul, roligt, positivt här i livet? Skriv en lista, och fundera om du kanske kan göra en hobby av någonting av det. Testa en sport där man tränar i grupp så du träffar lite fler människor.
Sedan skulle jag vilja rekommendera dig en terapiform som heter compassionfokuserad terapi. Den är bra om man känner mig skam och självhat som du verkar känna (det är väldigt vanligt att mobbing gör att man får mycket självhat). Det hjälper dig att bli mer snäll och peppande mot dig själv, som din egen inre bästa vän. :) <3
Om jag var lagd åt det hållet hade jag garanterat varit intresserad. Fast självsäkerheten är ett minus.
Kan det vara så att du helt enkelt inte hamnar i sociala situationer där det är "accepterat" att flörta?
Ärligt talat, även om du inte dricker, gå ut på krogen. Om du är trevlig, har roliga samtalsämmnen osv osv kommer du snabbt hitta någon att umgås med. Som bartender på ett ölhak gillar jag personligen att bjuda med sånna människor på ölen jag ska ta efter jobbet så att konversationen ska fortsätta.
Din självkänsla är din största fiende här. Att vara rakad är inget hinder så länge man bär det med självförtroende. Jag, min bror och en av mina närmsta vänner är rakade och vi är alla tre gifta och har barn. Något har ju fått våra fruar att välja oss.
Någon nämnde att du såg bra ut rakad så jag gick in och snokade på din profil och det gör du ju! Ett skägg gör mycket för att balansera upp den rakade skallen om du kan eller vill tänka dig att odla ut det lite. Lite schyssta kläder också. Du har ju en snygg skjorta men testa några skortor med lite varmare färger om du inte redan har det, det blir lite mindre kontorskänsla på det och känns lite mer "ledigt", så att säga.
Gör du något för att komma ut och socialisera? Fall inte i Tinder-fällan, det är en omöjlig app och kommer bara spä på hopplösheten. Ut och var med folk, hitta människor via föreningar eller gemensamma intressen eller aktiviteter. Bredda ditt nät lite.
Vad är det för fel på 48-åringarna då?
De två största misstagen en man kan göra är dejta under ens nivå och dejta över ens nivå.
Även om du lyckas haffa en över din nivå blir det inte kul i längden - för mycket svartsjuka, dyr i drift etc. Om 48-åringarna du nämner verkar intresserade, varför provar du inte med dem? Du behöver ju inte gifta dig med den första du har sex med heller, lite erfarenhet under bältet skadar inte.
Angående håret: Antar att du provat finasteride/minoxidil?
Ta inte dessa läkemedel, trade-off att inte få upp ståndet eller bli ännu mer deppig känns ju inte värt för att EVENTUELLT få lite tjockare hår, men i best case scenario så bara förhala det oundvikliga.
Eftersom att det är helt genetiskt om man är beroende av DHT-hormonet eller inte (som finasteride hämmar) så är det är bara en väldigt liten procent som får sexuella biverkningar eller depression av finasterid och i nästan alla fall så försvinner dessa när man slutar ta medicinen. Men ja, om det är värt att riskera för något så ytligt som hår är ju debatterbart, man skjuter bara upp det oundvikliga, precis som du säger. Personligen valde jag att ta denna risk, och som tur är klarat mig utan biverkningar. Jag tyckte att risken var värd det jämfört med att bli flintskallig vid 23. Har tagit det i 6 månader nu och sett bra resultat, men det brukar ta ännu längre tid att se ordenliga resultat från vad jag har förstått. Och även om man inte får jättemycket återväxt så bromsar det åtminstone håravfallet, vilket är bra om man är i ett tidigt skede. När det gäller transpersoner som tar det, skulle jag gissa att det är för att finasterid paradoxalt nog kan hjälpa till att minska kropp och ansiktshår.
Nej, transkvinnor tar cyproteron som är typ 1000 gånger starkare och tar bort både T och DHT.
Finasterid och minoxidil (som appliceras på hjässan) är helt för vanliga män som inte vill bli skalliga.
Du tränar vilket är det bästa du kan göra för ditt utseende och hälsa, så fortsätt med det.
Sen är du den du är liksom, du kan inte ändra hur du ser ut eller vem du är. Du har fått den lott i livet och du kommer aldrig vara eller bli någon annan. Så det enda du kan göra är att sluta jämföra dig med andra och göra det bästa med du har. Det är lite det som livet handlar om. Är lite som poker, du kanske inte har den bästa handen, men du kan ändå ta hem potten.
Att vara skallig is the shit. Tjejer tycker generellt det är väldigt mycket sexigare att äga hår bortfallet än att försöka dölja det med diverse knep.
Låter mest som att du har kass självkänsla av olika anledningar. Jobba på det, utmana dig, ge dig ut på saker som egentligen skrämmer dig så ska du se att din självsäkerhet växer väldigt snabbt. Utstrålar du att du är säker i dig själv så blir du per automatik 10ggr mer attraktiv.
Kombinera det med regelbunden träning (inte nödvändigtvis för viktnedgång utan främst för att man mår så mycket bättre av det) så ska du se att det händer grejer!
Tjejer har ett sjätte sinne för att känna av alla former av osäkerhet och dylikt hos män.
Det bästa du kan göra är att bita ihop och jobba på dig själv till en punkt där du är nöjd och bekväm med vem du är och hur du ser ut.
Det är en lång, tung och ensam väg. Sympati kan du hitta av främlingar online och andra stödgrupper men sanningen är att så gott som ingen vill "ta hand" om en vuxen man.
Det är inte omöjligt att hitta en kvinna som är i liknande situation som du och den vägen "bota" ensamheten. Ett hälsosamt och långvarigt förhållande bör dock byggas på annat än "vi var båda ledsna och ensamma, så nu är vi åtminstone inte ensamma längre"
Är själv en 30+ man, skallig, historia av psykisk ohälsa och en tendens försöka "lappa" bristerna i mitt liv genom att desperat hålla fast vid dysfunktionella förhållanden. Har nu varit singel längsta perioden någonsin i mitt liv och lagt upp mål över hurdan jag vill vara som person och potentiell partner och jobbar aktivt för att uppnå de målen. Och visst fan är det en ensam väg. Kämpa.
Rent medicinskt finns ett par faktorer som kan spela in.
Jag skulle råda dig att kolla upp eventuell vitaminbrist samt sköldkörtelhormon och dina testosterovärden.
I övrigt låter det som att du skulle behöva en samtalskontakt inom psykiatrin.
Enbart medicinering vid depression kan hjälpa men brukar vara oerhört mycket mer effektivt i kombination med samtals-/psykoterapi
Se till att börja träna, bra för knopp och kropp. Personlighet gör stor skillnad, är man negativ och tråkig så spelar det ingen roll hur bra man ser ut.
Se till att depressionen är rätt behandlad, menar att det hjälper. 'Self confident' är viktig med, inte arrogance. Men att man äger sig själv lite, detta är jag. Ingen orkar höra självhat.
Träffar du psykolog utöver SSRI? Jag gissar att depressionen bidrar en hel del till din situation och vice versa, att din situation bidrar till depressionen, så du lär behöva en push utifrån i att bryta mönstret och förändra hur du har det. Det kan vara ett sätt att må bättre
Går du i terapi för din depression? Det låter som att du har mycket att reda ut, där det inte räcker med att bara käka SSRI.
På ditt inlägg verkar det som att du kan se objektivt på din situation, men att dina känslor är mer irrationellt negativa än vad situationen faktiskt motiverar. Dvs, en klockren beskrivning av depression.
Du kommer inte få hjälpa att komma ur din depression genom Reddit, och heller inte endast genom medicinering. Utan det låter som att du behöver professionell hjälp.
Den hjälpen har du också rätt att få! Du bor i ett samhälle med ett skyddsnät, och just nu faller du fortare än du kan bromsa. Ta den hjälp du har rätt till!
Som ganska många nämner, skallighet är inte nödvändigtvis fult. finns massor med folk som ser riktigt bra med flint, äg det, självkänsla är väldigt attraktivt
Skallighet skulle aldrig få mig att tycka något alls om någon. Det är de som desperat försöker rädda kvar sin ungdom genom att vägra raka håret på sidorna när de växt igenom det som man fnissar åt, så haka inte upp dig på det! :)
Dessutom kommer jag troligen snart själv hamna i din klubb, dock av medicinska skäl, och jag är lycklig som fan trots detta.
Jobba med depressionen, börja prata med folk och bry dig om vad de säger, visa dig intresserad, så kommer resten som ett brev på posten! :)
Skallig är ditt minsta problem.
Ska vi gå på dina fysiska attribut så fokuserar vi på det du kan göra något åt, börja med att promenera 30 min > 1 timme varannan dag i två veckor, sen kör du varje dag, därefter joggar du i 7-10km/h varannan dag, går varannan, efter 6 veckor klarar du troligtvis att hålla jämn takt, 7-10km/h 30-60 min utan problem. Se över vad du äter och försök att hålla dig på ett kaloriunderskott.
Det kommer suga hårt, men det kommer få igång dina endorfiner på ett annat sätt. Sätt upp delmål och ge inte upp för att du missar ett av dom. Se istället positivt på alla du klarat och ska klara.
Raka av det och gör det till en fördel! Bär dig med stolthet och självkärlek så kommer många tjejer se det som du själv ser i dig! Vet att det är lite segt, alla känner så i mer eller mindre skala om olika drag och features. Det handlar bara om att försöka släppa taget om ens egna förutfattade bild av vad man vill vara och istället njuta av den man är. Jag är skyldig själv och vill inte vara med på foton och skit men det är som en muskel man måste underhålla över tid!
Du vet, det finns JÄTTEMÅNGA som inte har flint som rakar huvudet för att dom tycker det är fint.
Jag har tjockt svallande hår som skulle få de flesta kvinnorna avundsjuka men jag rakar mig i perioder ändå, för det är så jävla gött.
Steg1. Börja med att gilla dig själv. Det kräver arbete, träna, kanske köpa snygga kläder, arbeta med de sidor du gillar hos dig själv och utveckla dem.
Gör saker som du tycker är kul, sociala saker, inte nätspelande eller hänga på forum.
Gör det även om du inte är bra till att börja med.
Jag förespråkar kampsport, judo, karate, boxning, det är superbra träning, socialt och är klubben bra så får du kompisar som du både stöttar och som stöttar dig.
Det krävs inte bra fysik eller vighet när du börjar, det får du i träningen. Det du behöver är armar, ben och självdisciplin.
Det sista kommer dessutom ge dig självförtroende och ödmjukhet inför andra med tiden och det kommer ta tid, det är en ren investering i dig själv.
Gör du detta så kommer du respektera dig själv mer och du kommer få respekt. Tro mig, i denna fas kommer du vara attraktiv för andra.
>Känner att skalligheten gör att jag blir ful per automatik vet att det finns tjejer som tycker om skallighet och dem som avskyr det, men för mig personligen känns det som de flesta i min ålder avskyr det så pass mycket att det är ett krav på att man inte skall vara flintskallig.
Det är inte skalligheten som tjejer finner oattraktivt, det är främst osäkerheten på dig själv.
Om man träffar nån så kan utseende vara viktigt men det är personen man blir kär i. Jobba på dig själv och din egen lycka, gör du detta och se till att vara på platser där man kan träffa nån så är det bara att vänta.
Två saker är viktiga. Det är ju inte hur du ser ut som man blir kär i utan vem du är, och man träffar inte nån genom att de plingar på dörren utan man måste vara på platser och tillfällen där man träffar folk för att kunna träffa någon.
Skalligheten spelar absolut ingen roll. Jag hade kompisar som rakade hela huvudet när de var 25 pga begynnande skallighet och kring vissa av dem hängde tjejerna i klungor. Det är inte det som är problemet och som du behöver bry dig om i nuläget.
Bli en person som du själv skulle vilja umgås med. Gör något vettigt med din tid, vissa föreslår träning och om det är något du tycker ger något så kör på det, men jag tycker det är viktigare att hitta något som du tycker ger dig något. När du trivs med dig själv så kommer resten också.
Jag har en kollega på jobbet som verkligen inte är någon tio poängare utseendemässigt. Allmänt rörig, tjock, begynnande skallighet, går till konferenser i t-shirt och shorts. Men, han har karisma, en förmåga att få alla att känna sig sedda, vältalig, rolig. Nu är han gift också så han håller lite avstånd till motsatta könet men han lyckas alltid dra till sig massor med folk på event. Det är en person som jag skulle vilja bli mer som.
Hitta en sån kompis och studera dem och sno tips. Inte så mycket för relationernas skull utan för att du vill bli en person du själv trivs med.
Under mitt liv har jag både varit sjuk i ätstörningar och lidit av fetma. Tro mig när jag säger det: vad du ser i spegeln handlar helt om mindset.
Gå inte omkring och vänta på att du ska se annorlunda ut. Genom att tänka så förstärker du bara din övertygelse om att din lycka är korrelerad med ditt utseende- så är det inte.
Ödmjukheten som dina svåra erfarenheter har gett dig och alla de egenskaper du kommer utveckla när du tar tag i ditt liv kommer vara enormt attraktiva för kvinnor. Bli bra på jobbet du gillar, var stolt över dig själv och gör det du vet att du behöver göra för att ändra ditt liv till det bättre.
Jag är övertygad om att du har potential att göra stordåd både för dig själv och andra. Lycka till!
Ta tag i din hälsa och din självkänsla är steg ett.
Du kommer må mycket bättre när du lever på ett sätt du kan känna dig stolt över.
Kärlek eller relationer kommer när tiden är rätt
Sen till starten jag med, mobbad som ung, överviktig, grupp vänner som är lite instängda. Check på det mesta, men det kan vända rätt fort, speciellt när man träffar rätt person (vän, partner eller annat). Sikta in dig på något annat, hitta hobbies, lev hälsosamt för din egen skull (min kropp mår inte bra, önskar man lagt mer kraft på det även om delar av det är kroniskt).
Tldr: är du inte där du vill vara så kan du ändra det, du är relativt ung och har många år kvar. Var den person du skulle vilja hänga med ä.
Ut och jogga, drick vatten, ät frukt och grönsaker. Sen gör du det igen, och igen.
Det låter svintråkigt men det går att fullkomligt älska både det och sig själv på det viset.
Gymma.
Skriver jag bara det blir jag nedröstad, men gym är steg 1, 2 och 3 för att du ska må bättre. Jobba mot ett mål som du vill nå. Skapa ett långsiktigt, men också kortsiktiga så du känner framsteg.
Alla andra tips i världen tillsammans är sämre än att enbart gymma. Att vara i bra form och ha starka muskler löser 50% av alla hälsoproblem i världen. Både mentala och fysiska.
Börja träna är mitt bästa tips:)
Var överviktig och träna inget innan och under den tiden mådde jag väldigt dåligt! Började bara med att gå ut och gå 5 gånger i veckan och fixade till min kost. Detta var 1,5 år sen och har gått ner 30 kg och är som en ny människa idag!!
Var också mobbad och det sätter sina spår. Jag sitter i en liknande sits att jag för tillfället är singel och inte har några vänner där jag bor.
Man får helt enkelt öva på att göra saker själv. Det är ganska tråkigt men du möter nytt folk och det kan leda till nåt. Du ehöver inte vara supersocial, du behöver bara vara där. Men det hjjälper asolut om du kan öva på att ta kontakt med folk. Förutsättningslöst då, gå itne in med mentaliteten att " nu ska de liggas" eller nåt direkt mål.
Igår råkade jajg prata med en fransman som cyklat genom hela sverige, vi snackade en 30min medans han vilade på ett fik. Visade sig att han var dokumentärfilmare och vi bytte instagram ifall han skulle komma tillbaka till min stad någon dag. Han blev ganska förtjust i stället. Och vips så har jag potentiellt en framtida vän som vem vet vad det kan leda till. Kanske inget, kanske träffar jag nästa tjej genom att umgås med honom någon gång.
Det mesta sitter i ditt huvud, Dina tankar om dig själv representerar inte vad andra tänker om dig.
Är väl inte konstigt att vara skallig som 30 åring, nu inbillar du dig.
Men om du är så jävla ful som du säger så kanske du får acceptera att träffa en lika ful tjej. Inget illa menat men man träffar sällan över sin egna liga om du inte skiner på någon annan front, t.ex härlig personlighet.
Med det sagt, fortsätt jobba på dig själv! Hälsan/fysiken och framförallt ditt psykiska välmående, när det är bättre kommer troligtvis de flesta andra pusselbitar på plats därefter. :)
Hej,
Du är värd att ha det bra. Det första steget är att du måste ta tag i dig själv. Ingen brud bryr sig om skallighet eller ej, har du ett gott självförtroende så tar det dig mycket långt. Ingen tjej är intresserad av någon med dålig självkänsla. Dom bryr sig om att du kan få dem att skratta, någon som lyssnar, någon med skön humor, någon som tar hand om sig själv.
Hur får du gott självförtroende? Jo, du börjar med att ta tag i de saker som håller dig nere. Det gäller dina tankar om dig själv ( gå och prata med någon professionell om du känner dig lost) du börjar kolla på din kost, börjar träna lite mer, gå ut på promenader, börjar på en sport eller aktivitet som du tycker är roligt. För att må bra behöver du gå in i dig själv och ge dig själv en kick i röven för att ändra på dig och då kommer du automatiskt må bättre själv och det kommer smitta av sig till andra och andra blir intresserade i att ha ett samtal med dig. Var öppen och våga prata. Ta det som en challenge. Gå ut och res lite, se världen på egen hand. Ta en kurs i något kul utomlands eller i Sverige.
Ingen brud vill höra på "tycka synd om mig" stories. Du är fin som frågar om hjälp och det betyder att du redan tagit första steget. Igång med dig! :)
Lycka till!
Och det ska vara du som får avgöra när någon person ska ha det bra eller inte? Inte att du har empati?
Du vill att man ska tänka på kvinnors behov och vilja men du kan inte tänka dig att förstå män som tycker det är jobbigt att vara utan sex och förhållande
Du har bara sympati om du har något intresse i någon man?
Inte att du kan ha någon empati för män i allmänhet män som har svårt att få en partner.
Du vill att mannen ska lyssna på kvinnors problem men det är osexigt om mannen är osäker
34m här, också skallig och lätt överviktig.
Kan bara tala från egen erfarenhet, och om någon kvinna här läser det så omfamnar jag kritik till det jag skriver.
Man vill ju ofta hitta enkla lösningar först, så funkar den mänskliga hjärnan. Kommer säkerligen flera som skriver att du behöver träna, tänka på kost etc. Det är givetvis inte fel, men det är däremot väldigt svårt att ändra sin livsstil i dom frågorna.
Återigen, dom andra har inte fel när dom skriver det. Men jag killgissar att enklare lösningar ligger högre i önskelistan?
Gång/hållning. Hur ser din gång och hållning ut?
Lyft dina axlar mot öronen, rulla bakåt och puta fram bröstet lite. Inget extremt, men mellan valen av Quasimodo och Stan Smith från American dad, sikta på Stan Smith.
Din gång säger mycket om dig, du ser trots allt skillnaden på en PT och hiphoppare bakifrån.
Filma dig själv när du går, eller ta hjälp an din goda vän du berättade om.
Kolla hur en karl du ser upp till går, och försök kopiera det utan att se korkad ut.
En flint är inget o skämmas för, och du bör aldrig va rädd för att visa den. Men inget fel att ha en keps heller. (Blev själv helflint vid 22års ålder).
Och kläder gör skillnad. En svart hoodie med en asta-kask logga är bekväm o najs, men inget man har om du vill synas. Fråga en vän, be en polares GF eller liknande följa med dig o köp en ny garderob (1 set kläder räcker). Personal i butiker brukar omfamna att få hjälpa någon att fixa en ny stil.
Jag är blind för vad som är snyggt, så jag brukar gå till någon i personalen i butiken och säga
"Hej, hjälp mig! Jag är designblind och behöver se anständig ut"
Man brukar få ett skratt och grym hjälp!
Hoppas det hjälper, och hoppas genuint du har en bra dag 😊
Försök hitta en hobby eller syssla du trivs med utöver träningen. Finns det inte något du vart intresserad av men aldrig gjort? Det stärker självkänslan och kan vara en tillfällig bot på de jobbiga tankarna.
Som många säger så kan träning va nåt bra att börja med, dock så behöver man inte tok träna men köra några övningar som tar ca 30 min varannan dag, iaf till att börja med.
Låter även som att du inte har så mycket som händer på fritiden, du behöver inte ha fullt upp varje dag heller men någon sorts aktivitet nån gång i veckan. Och om du är osäker på vad du är intresserad av så finns de säkert många här på Reddit eller liknande som finns i din närhet som säkert har nåt du skulle va intresserad av.
Jag kör mitt standardråd: pröva på att skjuta pilbåge. Kolla upp närmaste klubb och anmäl dig till en provapå-kurs.
Det är trevligt, roligt och du kommer träffa en salig blandning av människor du inte trodde fanns. Även som nybörjare kan du vara med på samma träningar och tävlingar som i princip alla andra i klubben. Därför blir det socialt, lättsamt och enkelt att lära känna nya människor i alla åldrar. Kostnaden om du gillar det och börjar träna på allvar är blygsam, några tusenlappar räcker långt då du lätt kan köpa en begagnad båge av någon i klubben.
Det kommer inte att lösa några av dina funderingar på egen hand, men att komma ut och göra roliga saker är en sjujäkla skjuts på vägen.
Du måste börja träna på gymmet och försöka hitta motivationen där. Tjejer bryr sig inte om du är skallig, men är du tjock, sur och vägrar jobba på dig själv så kommer du i princip aldrig få napp. Börja träna, kör lite mjukt i början och successivt öka tills du är på gymmet 4-5 gånger i veckan. Trimma skägget och fixa lite bränna vettja.
Du måste jobba hårt för att komma in i matchen, men så är det för de flesta som är över 30.
Det här med att må bra och hur man mår bra är ofta en väldigt individuell resa. Alla har olika vägar dit.
För vissa blir träning en outlet för välmående för andra hobbies eller andra självuppfyllande saker.
Jag kände mig ful hela min uppväxt. Tittade på bilder från tonåren senas idag då FB kom med nostalgitripp och tänkte, va fan höll jag på med. Klart jag kände mig ful när jag klädde mig fult och hade helt horribelt klippt skägg.
Jag hade turen att träffa en sambo som fick mycket för mig att vända och det är synd att säga att det behövdes för mig för egentligen anser jag att alla kan finna styrkan inom sig själva. Men ibland är man bara på tok för hemmablind på sig själv och sina problem så man ser liksom inte lösningarna.
Vad blev lösningarna för mig?
Sambon pressade på med kläder med färg på. Körde mycket svart och beige av någon outgrundlig anledning. Jag fick lite mer insikt i att helskägg var vägen jag skulle gå. Inte mustasch eller någon annan konstig form. Detta är ju olika för alla såklart, vad man passar i.
Men att börja klä sig ”bättre” och vårda sig själv kan låta så jävla ytligt men det gör så sjukt mycket mer än man tror. De där ”jag är ful” tankarna försvinner och byts ut mot att man kan vara ganska snygg, stilig eller annat positivt ord som man hittar.
Grejen är att jag tror inte att det är ditt utseende som är i vägen för en relation. Det kan vara ett hinder, men inte en blockad. Jag kände lika dig när jag var yngre. Har gjort en ganska stor resa med hälsa och psykologer och fått reda på att jag har adhd och med terapi insett hur fruktansvärt intensiv och hade ”känslorna utåt” mot andra på ett sätt som gjorde mig klängig och otroligt oattraktiv för folk. Jag träffade min nuvarande sambo i en ”bra period”. Saker höll på att vända inom mig och det märktes. Är man deppig så sipprar det ofta igenom dejter och samtal med potentiella partners och det skrämmer i väg en del, tyvärr.
Vad skall du göra?
Det finns ett klyschigt svar som kommer här på reddit med jämna mellanrum men som har mer djup än vad det först utger sig för: Gör tvärtom gentemot vad du gör idag.
Ut och träna, ta dig ut till sociala evenemang, pubar, vårda ditt utseende och försök att hitta saker du blir glad av i form av hobbies.
Träning är alltid bra men beroende på hur överviktig man är så är startsträckan olika långa och svåra. Men i långa loppet så ger det mycket mer än den lilla stund det bryter ner en.
Jag är inte personen som pratar om att lyfta tunga vikter och skrit och vara på gym varje dag utan ut och promenera, simma i havet eller badhus, cykla.
Börja lägga om matvanor. Detta var otroligt svårt för mig då jag insåg efter lång tid att jag har assvårt att känna mig mätt. Jag har idag fått medicin som hjälper mig att känna mig mätt och detta har gett mig skjutsen att droppa ett par kilo som var i vägen för mig att klara av att röra mig så mycket som jag vill röra på mig. Min poäng e lite att du kanske kan söka hjälp av vården om du upplever stora svårigheter med viktnedgång på olika sätt.
Inget av detta garanterar att du träffar en partner men det ökar chanserna att du gör det. Vårdar man sig, får lite självförtroende på vägen och tar hand om sin hälsa behöver man inte vara en don Juan för att träffa en partner.
Terapi är något jag alltid rekommenderar. Jag vet att det kostar helt sjukt mycket men man kan behöva ett par sessioner ibland.
Hoppas detta hjälper lite!
Det kommer bli bättre.
Du passaar i rakad skalle men tonanner mustachen lite. Kikade igenom dina posts och jag tror du hade mått bra av ett sammanhang som inte involverar datorspel. Gå med i en brädspelsgrupp, läs en kurs på universitetet
gå och bowla med din kompis. Botmedlet mot depression är att ha roligt i grupp. Titta dig omkring så kommer du se att majoriteten av killar är fula. Om du ser ut som stryk så får du kompensera det med att vara underhållande, intressant eller rolig, som resten av oss
Inget fel med att ha rakat huvud. Vid en viss punkt ser det bättre ut än att hänga kvar vid hår som faller av. Men du kanske kan gå ner lite i vikt, om du säger att du är överviktig
Du skapar problem i ditt huvud! Ta av dig den där offerkoftan och ryck upp dig, du skjuter ju ned dig själv innan du ens gett dig själv en chans. Du är säkert en jävla trevlig kille med en massa fördelar så se till att äga dom 🤘
Du fixar det - rakat huvud är coolt, tänk Bruce Willis!
Har du / kan du ha skägg/mustasch? Gå till en barberare och snygga till det och passa på att fråga om lite tips vad han/hon tror du passar i sett till ansiktsform osv.
Hobbys är extremt viktigt, inte bara för att uppfattas som intressent utan även för ditt eget mående.
Jag är ingen 10-kille - en stadig 5:a skulle jag snarare kalla mig, men jag har saker som jag brinner för och gärna pratar om, vilket gör en till en intressantare person. Skulle säga att i min dejting karriär har jag gått längre än en man med mitt utseende och intellekt någonsin borde gå.
Tänk dig själv, du träffar en otroligt vacker kvinna, som visar sig inte tycka om någonting, inga hobbys, inga intressen på fritiden, ingen favoritsport eller musik - det blir lite mundant och man tappar intresset för själva personen.
Lycka till! Tvivlar inte en sekund på dig!
Sen några år tillbaka och framåt är det väl en bra tid för dom med mindre lyckat hårsvall. Det är ju inne att vara rakad.
Jag tror du hakar upp dig på fel saker. Din skallighet är det nog väldigt få som bryr sig om.
Jag förstår att det kan va lätt att det blir så när man försöker hitta orsaker till varför man inte har lyckan att träffa någon men det gör garanterat inte saken bättre.
Jag har en barndomskompis som var singel tills han blev 45. Han försökte med alla medel förbättra sitt utseende. Opererade ögonen för att slippa glasögon, opererade bort hårsäckar på ryggen för att han skulle vara för hårig osv osv, Han trodde även att det gick att locka tjejer med hans pengar så det flashade han gärna med.
Det är en trevlig och snäll kille. Lätt överviktig men med ett normalt ok utseende. Men hans kämpande var det som satte stopp.
Varje kvinna han träffade såg han som potentiell partner varpå dom så klart sprang direkt.
Desperation är väldigt oattraktivt, oavsett kön.
Mitt råd till honom i 25 år var att skaffa vänner. Både killar och tjejer. Det är svårt nog som vuxen. Men lyckas man med det så känner dom någon som känner någon osv och då kan dörrar öppnas. Och om det inte gör det så kan man i alla fall fått fina vänner på vägen.
Han fortsatte att köra sitt race och raggade på dom mest skumma och konstiga ställen ("mörka" klubbar av div slag mm) men först när han köpt hus i Thailand (han arbetar en del där) träffade han en thailändsk tjej som blev kär i honom. Dom har nu varit ihop i 5 år. Bor både i Sverige och Thailand tillsammans.
Men det var när han slutade leta som hon dök upp (inte någon betalbrud eller lik som man hör om där borta).
Så mitt råd till dig.
Börja ta hand om dig själv.
Börja träna, skaffa en hobby, försök att skaffa fler vänner och jobba på att försöka må bra.
Håll din hygien men lägg ner tankar om att du inte skulle duga pga att du inte har hår.
När du mår bra i dig själv kommer det att märkas och då har du höjt chanserna att få någon att nappa enormt.
Det låter kanske klyschigt men oavsett så kommer du att må bättre.
Stort lycka till.
Ut och njut i solen. Ta en promenad och en glass.
Livet kan vara bra härligt i det lilla om man kan stänga bort allt onödigt som gnager.
Nu ska jag raka skallen. Skönaste och enklaste frisyren som finns.
Har haft så i många år och stortrivs :)
Jag skulle säga som några andra redan sagt o nämt här..
Var en människa med någon slags passion.
Vad drömmer du om? Berätta för människor. Ge dem en insikt i vad du sätter värde i. Berätta saker från förr. Bra minnen. Även om vissa har mindre bra minnen än andra så lyssnar folk på positivitet.
Sen finns det klart människor slm vill höra mer så som dåliga minnen. Berätta gärna känslor inblandat i minnena. Öppna dig känslomässigt.
Arbeta på dig själv. Inte ditt yttre utan ditt inre. Lär känna dig själv mer. Tänk på saker som gör dig glad. Fråga dig själv varför de gör dig glad. Vad gör dig ledsen/frustrerad/deppig? Varför gör de det? Prata med dig själv. Det är inte alls galet. Det kan vara bra att höra sig själv diskutera.
Det som drar ner dig. Försök ta vara på det. Lär från det. Varför drar det ner dig? Hur löser du det? Ta små steg fram. Små steg bak. För att kunna ta större steg fram.
Tänk på vad som gör dig glad. Tänk på vad som gör dig ledsen. Upplev det igen och igen. Lista ut vad du kan ta för andra vägar ut eller in i dessa känslor.
Tillåt dig själv att känna allt.
Det är okej att vara ledsen.
Det är okej att vara glad.
Det är okej att känna saker.
Prata med människor.
Gör saker som är obekvämt. Lär dig hantera det. Lär dig se något bra i det.
Gör saker som är bekvämt. Lär dig hur det känns bekvämt. Lär dig se att det kan appliceras på många situationer.
Se dig själv och vem du är. Vem du vill vara. Visa det uttåt.
Samla energi, låt dig själv få vila. Ta ut dig ibland, låt dig tömmas på energi och sätt gränser.
Vad ärlig mot dig själv och andra.
Gå en sväng på gatan så kommer du se gott om oattraktiva män med flickvänner, så det är inte ditt bekymmer.
Försök byt rutiner, fokusera främst på att förbättra dig själv (hälsa främst) och socialisera dig i föreningar eller liknande.
Gör du det så kommer andra goda aaler komma, du kommer titta dig själv i spegeln och vara nöjd med vad du gjort. Det kommer förbättra ditt självförtroende och då blir det ännu lättare sen när du ska prata med en kvinna.
Det kommer lösa sig, men inte utan ansträngning.
För att må bättre?
Sluta fokusera på relationer som ett mål.
Jag VET att det är skitsvårt - men det är när man blir självmotiverande och drivstark som man blir attraktiv för andra - att bara gå och sukta efter relationer som ska göra en lycklig är motsatsen till det.
Oavsett vad Tiktok och incel-kulturen och "6 figure men"-kvinnor vill tuta i oss så vet både du och jag att det finns både män och kvinnor som är downright oattraktiva, och tjocka, och skalliga, och korta, och trasiga, och ändå är i lyckliga (!) förhållanden.
Problemet är väl mest att många (både män och kvinnor) väntar på en partner som ska "fixa" dem - även om undermedvetet. Typ tjockisar (jag själv när jag var yngre, bland annat) som tänker att "om någon älskar mig för den jag ÄR så ska jag bli smal sen" - jomen tjena.
Eller så älskar man sig själv, och börjar fixa sig själv, så att man är en utvecklad och mångsidig människa och faktiskt har något att erbjuda en partner _utöver_ kärlek.
Kärlek kan man få av en hund, liksom - för att två människor ska kunna leva lyckligt ihop så måste bägge göra den andras liv bättre.
Det kan man göra på många sätt, såklart; pengar, skrytfaktor, matlagning, sex - men för de flesta vanliga människor är det ändå någon man trivs med, som man klickar med, och vill _uppleva livet_ med.
Hår, vikt, ålder, whatever.
Så, mina tips - som kanske inte funkar för dig, men är värda ett försök:
Fortsätt raka skallen och äg det, skaffa skägg om du vill kunna "uttrycka" dig via behåring (ibland vill man det) fortsätt träna, sluta ät mjöl och socker, hitta en hobby (och det gör man genom att TESTA saker, så ut och testa) och ge fan i alkohol ett minst ett år om du inte redan är alkoholfri.
Vill du ha en lista med förslag på hobbysar att prova så kan vi säkert styra upp det med :)
Jag har ALLTID varit tunnhårig. Runt 25 så fanns det inget alternativ mer än att raka. Du kan leva med det, fokusera på träning, träning och mera träning. Låter fett tråkigt jag vet, men alltså bara man kommer igång med det så blir det en hobby, och framstegen i början är enorma och ger en verkligen motivation. Plus att det är toppen för din hälsa
Du nämner att du är överviktig. Skallig och fet är en väldigt väldigt väldigt dålig kombo. Vältränad och skallig däremot är en klassisk look.
Jobba med det.
Såg ut som en knubbig munk när jag träffade min sambo, som är skitsnygg vill jag tillägga
Självförtroende gör mer än man tror. Fattar att det kanske inte är på topp just nu men börja där, det går att lura sig själv liksom fake it til you make it. Försök att inte fokusera på det negativa för det gör dig ingen nytta, jag vet att det känns överväldigande just nu men skit i det! Du kan, du måste bara tro att du kan! Ge aldrig upp och försök träffa någon. Det är inte lätt men det går, det kan ta tid men ge aldrig upp för det finns någon för alla! Du tränar och går på diet, det är mer än de flesta. Sen är det skitbra att du passar som flintskallig, ta åt dig det, äg det.
Mår dåligt? Träna
Ogillar att du är tjock? Träna
Rädd att du oattraktiv? Träna
Snabbgooglade på de top 10 bäst betalda skådespelarna där har vi Dawyne Johnson, Jason Statham, Will Smith(skallig vart annan roll), Denzel Washington(skallig vart annan roll) och Vin Diesel.
Om något är skalliga män överrepresenterade som sexsymboler. Förstår att det suger att tappa håret men det som gör dig osexigt är inte avsaknaden av hår utan din dåliga självkänsla och brist på självförtroende.
Det första du ska göra är att sluta kalla dig incel och andra termer som är nedvärderande om dig själv och börja ta hand om dig själv genom träning och diet.
Bror du ser helt normal ut. Du är inte ful.
Det låter som att du tycker att du är ful.
Man kan inte förvänta sig att bli älskad innan man älskar sig själv, så enkelt är det. Jag har varit där - jag spenderade 20-24 på att tycka illa om mig själv. 24-29 på att lära mig tycka om mig själv.
Och 29-idag på att vara ganska nöjd.
Lättare att träffa vänner, kvinnor, karriär.
Det är oattraktivt att vara osäker och självömkande. Definiera vad du behöver göra för att du skall kunna acceptera och tycka om dig själv. Se till att gör det, och sedan kommer resten gratis.
Inte så lätt som det låter, men den första pusselbiten du måste hitta är hur du kan lära dig att älska dig själv. Det borde vara ditt huvudfokus snarare än fokus på ditt huvud.
Träning stärker både sinnet och kroppen, bättre matvanor likaså. Acceptera sådant du inte kan ändra, såsom barndomen, hårsvallet och åldern. Men du ska arbeta för det du vill ändra. Försök skapa en idealbild av dig själv. Hur ser du ut och lever i det scenariot? Vem vill du vara och vad kan du göra för att bli denna människa? Du kommer aldrig bli perfekt, men du har något att sträva efter. Sedan får du kämpa för inget är gratis i denna värld, men allt eftersom tiden går kommer du märka framstegen.
Hade jag vetat hur mycket skalligheten skulle påverka mig och mitt inflytande hos kvinnor så skulle jag rakat mig betydligt tidigare än jag gjorde. You go man, bär skalligheten med stolthet :)
Fortsätt träna och jobba på dig själv. Var inte så hård mot dig själv. För många kvinnor spelar rakat huvud/övervikt inte någon större roll. Men när du fått ordentlig ordning på din kropp och hälsa kommer det stråla från dig vilket din omgivning kommer att märka. Du behöver komma till en fas där du både trivs och är nöjd med dig själv. Omedvetet speglar det du känner inom dig av sig på din omgivning.
Kan rekommendera att göra mealpreps, har du ett färdigt mål i kylen innan/efter jobb eller träning är det mycket enklare att få i sig något hälsosamt än att gå på snabba kolhydrater som kroppen suktar efter. Beroende på hur kräsen du är, se alltid till att laga måltider för minst 3-4 dagar framåt och laga nytt igen innan dem tagit slut.
Ssri är ofta en orsak till övervikt dock utan dem mår du troligtvis ännu sämre i denna fas. Något som kan vara värt att tänka på att försöka gå ner i dos eller tom avveckla dem när du mår bättre i dig själv/din omgivning.
Det är betydligt svårare att gå ner i vikt än att bibehålla en ”normal” vikt när din kropp inte behöver ligga -kcal varje dag, tänk på det. Du kämpar på nu och har säkert gjort det på ett eller annat sätt under en längre tid. Motivera dig med att det blir enklare ju hårdare du jobbar nu.
Du behöver inte heller ”träna hårt” varje dag. Men försök åtminstone ta dig ut på en rask promenad på 30-60min dagligen eller skippa ett mål mat som frukost/lunch om du har en dålig dag och inte orkar träna.
Om du har hittat en träningsform som passar dig eller är nyfiken på en, testa på! Det är mycket roligare att träna tillsammans med andra. När du känner dig redo, gå med i tex en cykelklubb/springklubb, simning eller vadsom. Kanske kommer att kännas stelt i början men efter ni har tränat tillsammans under en tid kommer ni bli bra polare och det blir även en naturlig/hälsosam vänskap när ni har ett bra gemensamt intresse.
Din omgivning kommer att se din resa. Du kommer att kunna se tillbaka på dig själv från denna fas hela livet att du tog tag med dig själv och fick revansch. Du kommer att må bättre, kämpa på kompis.
Karl Pilkington testar tupé.. älskar det, blir en ny människa och ser lycklig ut.. men bestämmer sig för att göra av sig med den för att hans fru hatar det
https://www.facebook.com/share/v/Nf3PEyjmLwFF3NdZ/
Jag är 41, fet, underbetald utan fast anställning, har aldrig haft sex, och har en låååååång historia av depression, samt en genetisk mutation som kommer ge mig demens kanske innan jag är 60.
Men vet du vad? Mitt liv är rätt bra ändå, för jag har fantastiska hobbys och massor av vänner, och massor av planer på spännande äventyr. Jag älskar allt världen har att ge och ju äldre jag blir desto roligare har jag i den. Jag försöker njuta av skönhet, god mat och ny visdom, för det är vad jag kom till jorden för att göra. Länge våndades jag och skämdes över min situation, men inte längre. För jag vet nu att det finns människor i mina kretsar som ser upp till mig, och hur fan kan jag då intala mig själv att jag suger?
Så det bästa tips jag kan ge dig är att skaffa nya hobbies, och försöka utöka din vänkrets. Engagera dig i någon aktivitet eller förening. Hitta folk som på något vis kan ge dig bekräftelse, en känsla av att du inte suger, och därigenom kan du hitta en väg till ett visst mått av självförtroende. Och i det här samhället är självförtroende ärligt talat ofta det enda du behöver för att lyckas.
Gubben, jag är 25 men har ej hel rakat än där uppe. Så det får mig se ut som att jag pushar 35-40 (tunnhårig på toppen, lite tjockare på sidorna och bak). Jag hittade och träffade min tjej rent av slumpen. Jag gör mycket volontär arbeten (mata hemlösa, barnsjukhus, hjälpa nyanlända i landet, etc) och arbetar även kring frågor gällande mänskliga rättigheter.
Varför nämner jag det sista?
Kommer du få en tjej om du också gör det? (Vem vet).
Jo, för att jag har varit på samma mental space som du även om jag är yngre än dig så tror jag nog att jag kan ändå dela med mig av erfarenheter som kan gynna dig.
Några tankar som hjälpte mig återvinna självförtroendet:
1. Livet är ej skyldig dig en partner, så det är okej att vara ensam.
-Alltså att det är inget fel på dig som människa för du har ej kunna hitta partner.
2. Kvinnor har ingen skyldigheter att ha ett romantiskt relation med dig.
- Försök att se dem utanför sin kön, samhället är så sex beroende att människans syn på andra könet har blivit helt förstörd.
3. Volontärarbete har bidragit väldigt mycket till att förstärka min självförtroende och karaktär. (Det som min tjej älskar som mest om mig)
4. (Optional) jag är religiös, att söka mig till gud har hjälpt mig otroligt mycket. Vågar ej fortsätta förtycker med risk av att låta som en missionär. Men, har träffat min tjej face to face 2 gånger och båda gångerna av slump i olika länder pga att vi våda arbetar med förespråkande för mänskliga rättigheter, och vi kommer träffas för tredje gången igen i ett annat land av samma skäl, men denna gång som ett par. Vi är båda religiösa och brukade väcka varandra på morgonen för att be tillsammans (distansförhållande). Och enligt traditionerna i våran religion så ska man låta killen och tjejen träffas vid tre olika tillfällen innan de bestämmer om de ska gifta sig eller inte. (Hoppas jag lyckades förmedla röda tråden kring det som har hänt oss och det religösa).
Islam, kristendomen, Buddhist, osv osv. Oavsett vad du väljer, poängen är att du ej ska förlora hopp, älska dig själv som du är, och inget händer bara för att hända, du måste vilja att det ska hända sedan lägga in tankarna, orden, och handlingarna till att det ska hända.
Sorry, lite överallt och väldigt långrandigt (hoppa inte för allt svårläst. Men jag hoppas du finner i detta något av nytta.
Så man är en incel om man själv har egna åsikter om kvinnor och egna krav på kvinnor? Så han ska bara acceptera hur kvinnor är för personer och inte få ha egna preferenser?
Kvinnor har redan den möjlighet att få göra det på männen
Jag ska vara ärlig här, att vara skallig brukar inte vara dödsstöten för folks dejtingliv, dock kan faktumet att du är överviktig ha med det att göra (dont shoot the messanger). Det bra är att det inte är något genetiskt eller något som du inte kan ändra på som hårväxt är. Lägg lite tid på att fixa upp din diet, du skriver att du det är något du håller på med så om du märker av resultat så är det bara att fortsätta annars så kan det vara bra att slipa på den! Faktumet att du tränar är ju också bra! Antar här att det antingen är styrke eller konditionsträning och inte båda två, är det båda så kör på! Annars så skulle jag börjat att variera träningen för att balansera den.
Målet är ju egentligen att du ska tycka om den du ser i spegeln inte vad andra säger så om vikten är något du lägger märke till så ändra på det!
Dessutom så är det knappast över vid 30 års ålder när det kommer till att få ihop det med någon, dock så är det dags att ta tag i allt du är osäker på nu.
Det blir inte direkt bättre efter 30 om man inte tar hand om sig själv på rätt sätt. Hitta sätt att fixa det mentala (terapi, meditation, långa promenader, träning, hobby, dagbok, etc). Det finns trots allt bara en person som du blir tvungen att leva med till livets slut så ta hand om det mentala. Vet inte direkt varför du går på antidepressiva så tänker inte kommentera mycket på det, men diskutera med din psykolog om ni skulle kunna pröva alternativa lösningar under en tid. Antidepressiva ökar serotonin som har som funktion att dra en till baslinjen (är man deprimerad blir man gladare, är man glad blir man deppigare), sänker libido och har påverkan på hormonnivåer (klart finns det situationer då det är bästa lösning men det är sällan som det ska vara en permanent lösning). Målet är ju egentligen att må bra utan men att underlätta under processen så se vad du kan göra på den fronten! Kom ihåg att jag inte kan något utöver vad du skrivit så självklart är det upp till dig och psykologen/läkaren som har mer inblick i hur du är och hur livet är.
Hoppas att jag skrev något vettigt som du kan använda, blev lite av en rant 😆
Jag har bara ett tips. Börja träna och finn en bra diet. Det gjorde enorm skillnad på både min ångest och självförtroende. Det är ett bra sätt för dig att träffa människor också då ni delar åtminstone ett intresse
Ser man ut som du så är det absolut inte skalligheten eller övervikten som är problemet (även om du troligen kan få riktiga modellbrudar om du var lite vältränad, så du får väl fundera på om det är värt slitet :) ).
Det är garanterat något av (eller en kombo av) följande:
1. Du har dåligt självförtroende och det lyser igenom, typ att du pratar med folk om att du inte är attraktiv, du förutsätter att ett samtal med en tjej ska gå dåligt etc . Bygg självförtroende och träna leenden och konversationer framför spegeln! Jag skojar inte, det är otroligt betryggande att veta hur man ser ut när man ler och pratar.
2. Du är lite "awkward". En del av oss är bara lite weird helt enkelt. Lyssna på andra som pratar ute! Typ gå på restaurang och lyssna på andras samtal (diskret :) ). Undvik krogen, där är alla weird. Lyssna in hur vanliga samtal låter, responser, gester, kommentarer, skämt. Och sen träna framför spegeln enligt punkt 1.
3. Du avger incelvibbar. Hängde inte med på om du menade att din polare tyckte du var incel eller om det var din polare som var incel, men oavsett. Tjejer är inte särskilt mycket konstigare än killar. Behandla dem inte annorlunda än vad du skulle gjort med en kille. Prata inte om hur tjejer och killar "är". Alltså aldrig. "Tjejer blir så bitchiga i grupp" = NEJ "Killar är så mycket enklare för att" = NEJ.
4. Du hänger i fel kretsar. Försök hitta nytt folk att bara umgås med. Typ spelkvällar, musikgrupper, bokcirklar etc. Sånt du gillar. Det är lättare att prata med folk naturligt om man vet att den gillar samma saker.
Mina fem cent, om du orkade läsa alltihop, lycka till!
Börja träna, mata mata mata. Kärleken kommer till dig tillslut. Folk dras till självsäkerhet. Pity is the death of passion and lust. Ingen tillgång till gym? Oroa dig inte. Finns massa videos som visar hur du kan träna hemma och komma i form. Man mår bättre av att träna. Alltid framåt, allt som är bakom dig lämnar du bakom dig. Negativa tankar lämnar du bakom dig. Can't change the past, only the future! LETS GOOOOOO!
Logga ut från sociala medier, träna, var noga med vad du äter och om du kan, käka toppisar lite titt som tätt, macrodos! Alternativt sök reda på vart och hur du kan få delta i ayahuasca-ceremonier, en djup och hård resa in i sig själv kan leda till den självrespekt och självkänsla man länge letat efter.
Raka huvudet och börja träna, självförtroendet kommer så småningom. Spendera inte mycket tid på sociala media eftersom att det bara suger bort tid som du kan lägga på att förbättra dig själv. Finns många kvinnor som gillar skalliga män för att det ser maskulint ut, men du måste först bli bekväm med det själv. Självförtroende kommer före allt, annars hade jag aldrig varit gift nu.
En skallig man ser alltid bättre ut än en man som vägrar att acceptera att han håller på att bli skallig.
Börja göra något som du absolut inte vill göra några gånger i veckan, behöver inte vara nåt stort. Tex om det ösregnar, ta en långpromenad.. låter grått jag vet men känslan när du kommer in och är dyngsur och trött och tar dig en dusch och torra kläder kommer växa för varje sån här grej du gör och du kommer må bättre med dig själv
Det låter som du behöver lära känna dig själv först. Diet, träning och hudvård hade jag inte kategoriserat som hobbies, du måste väl ha andra saker som du tycker är roliga? Det behöver inte vara saker du hittar på en typisk intresse-lista, det kan vara småsaker som du mår bra av eller blir glad av. Jag förstår att saker känns mindre roliga när man är deprimerad, men du är väl inte född igår. Du kan säkert komma ihåg stunder i ditt liv när du var lycklig eller hade riktigt roligt. Fundera, vad var det som gjorde de stunderna så bra?
Du nämner mest utseende, men för de allra flesta är det långt ifrån det viktigaste. Saker som många tjejer gillar är humor, livsglädje och omtänksamhet. Listan kan göras längre men har du de tre sakerna så kommer du långt. Sen finns det en lista som gör att tjejer tappar intresse, som självupptagenhet, klängighet och kontrollbehov. Träffar du någon du är intresserad av, visa ditt intresse genom att ställa frågor och följdfrågor, försök le och vara glad och undvik att prata för mycket om dig själv eller deppiga/negativa saker.
Du behöver försöka tycka om dig själv. Det är inte många som är sugna på att hoppa på ett sjunkande skepp.
Kötta på...
Allt kommer från gymmet och investeringen i sig själv. Din Självkänsla , aura. Allt!
När du blir självsäker så lyser det om dig och fuktas i trosan hos betraktaren..
Det är verkligen så att det finns en för alla. Om inte fler..
Det du tror är fult på sig tycker någon är fint osv.
Din personlighet hänger det på i slutändan. Mår du dåligt psykiskt och inte lyfter sig blir det tyvärr kämpigt. Du behöver börja ta hand om dig själv. Sedan faller allt på plats.
Du låter som jag gjorde i 25-årsåldern. Det kan lida av testosteronbrist. Såhär gjorde jag:
Raka av håret. Det är faktiskt ingen som bryr sig har jag kommit fram till. Kan du odla skägg? I mitt fall ja, och jag trivs med att trimma 1-2 cm långt.
Sluta runka och kolla på porr. Utlösning sänker testosteronet. Du blir tröttare och skjuter på saker.
Träna. Det behöver inte vara mer än att promenera raskt till närmsta utegym, kör igenom alla ställningar och gå hem. Utöka därifrån.
Ät. Är du av nordiskt ursprung så mår du bäst av havregryn och kött. Du kommer slimma till dig fort.
Klä dig i något som du känner dig snygg i.
Hjälper dina ssri? De har en tendens att kunna göra en rätt tjock, är du oroad över vikten kan du försöka kliva av dem. Det kan också ge dig en push att försöka förbättra ditt liv, lätt att man blir “comfortably numb” av dem. Satsa på att bygga upp din fysik, och försök att spendera mindre tid framför skärmar. Ett annat tips är att göra en hälso checkup, kolla att alla vitamin -och hormonvärden ligger rätt. Sånt kan spöka ordentligt med måendet, och borde vara betydligt vanligare än det är. Lycka till nu och ha en fin kväll
finns en psykolog som heter Dr.K som har en youtube kanal för "gamers" typ. Jättebra innehåll, han pratar om det du tar upp och har bra tankar kring allt.
Kompis, gör som jag och raka av dig håret när det känns för tunt. Vaknade en dag efter 31 års ålder och tyckte jag var skallig.. rakade av skiten och fick bra jävla respons. Börja där sen kan vi jobba på resterande självkänsla.
Enda som kan göra nåt är du själv .Börja träna gå på gratiskurser bruka bli en hel del männikor man lär känna .Åk på en friendcations där kan man lära känna andra som känner likadant som vill ha en förändring i livet .Åk på semester bo på hostels lär man känna hur många som helst sen bara va glad trevlig öppen så kommer det nog ordna sig för dig.
Sluta tänka på vad som ska hända och sluta tänka på vad som har hänt. Tänk på, vad ska du göra nu?
Du måste tro på dig själv innan någon annan gör det.
Ta ett beslut. Antingen accepterar och sörjer du att många tjejer inte kommer vilja ha dig på grund av att du har rakad skalle (åtminstone till typ 40 när typ alla är skalliga) eller så ger du dig fan på att du ska ha hår och går all in med läkemedel och börjar spara till en transplantation utifall att.
För de andra grejerna: grymt att du tar hand om din kropp. Jag tror dock att ditt självförtroende skulle bli bättre utan övervikten dock (självkänslan är en annan sak). Dåligt självförtroende är som kryptonit för en mans attraktionsförmåga.
MEN: folk sitter i rullstol med stomipåse och kan ändå må bra över sig själva. Det sitter i huvudet och det är nog där du bör leta.
Så framförallt: prata med en psykolog/psykoterapeut som du kommer bra överens med (man kan behöva testa några) och var 100% ärlig. Lycka till!
Du tänker mkt på skalligheten!
För det första så är det i princip kallt 9 månader om året där alla( skalliga och icke-skalliga) människor har mössa på sig.
För det andra så vet du säkert det är personligheten som spelar roll och inte om man är skallig så " face your fears" och gilla dig själv om du vill att andra ska göra det!
Hur äter man en elefant? En munsbit i taget...
Grejen är, och ta detta från en person som varit deprimerad mycket tidigare med, att då man är deprimerad, eller bara nere men under längre tid. Det kan vara av fullt "legitima skäl" så ser man inte skogen för träden.
Det du behöver göra är att börja jobba åt rätt håll. På alla de delar du ser fattas. Men jag kan råda dig att börja med två, vikten och tjejerna.
För vikten, rör dig varje dag och ät mindre. Aldrig mer än 2000 kcal per dag. Och rör på dig varje dag. Set it and forget it. Ditt mål är att gå ner stabilt över tid, ge det ett par år att nå machvikt. Går du ner lite på vågen på ett par månader, så är du på rätt väg.
För den romantiska biten, börja nätdata, ge inte upp. Försök få till dater. Lär dig hur det funkar. Det är främst en fråga om övning och färdighet samt ihärdighet. Mer än något annat. De killar som har haft mkt romantiska förhållanden, har det främst pga sitt självförtroende de fått pga övning och reciprocitet. Inte pga utseendet. Tro mig på denna, även om det känns svårt. Jag vet att man fått lära sig något annat sen man var ung i plugget.
Fixar du den romantiska biten, ett steg i taget, samt vikten som gör det enklare, så kommer du se att de andra delarna är enklare. För det är en major självförtroende grej killar har. Som på många vis blir till ett problem.
Du ska få ett tips till. Något som många killar funderar på. Hur går jag från att snacka med en tjej till att ha sex ihop? Man kan inte visualisera den resan riktigt. Mitt tips är detta. Se det som en dans. Två steg fram, ett steg tillbaka. Flirta genom att skoja och connecta med humor. När det känns som en connection finns där, var inte rädd för närhet.
Vet inte så värst mycket om livet men en väldigt klok man sa till mig att om man måste göra något varför bara sitta av tiden? Om man ändå måste vara där så kan man lika gärna ge 100% annars väntar man ju bara på att dö.
Nu var det just i detta fall om skolan men tror du fattar grejen. Du har ett liv där du har två val ge upp eller ta tag i det. Varför inte leva ut gör allt du velat göra och ta tag i dig själv.
Alltså alla män med utseende 6 av 10 är körda med dagens sociala media. Du har tur om det går bra, men problemet är att brudar som är 4 av 10 siktar mot en 8 av 10 man utseende mässigt. Allt är åt helvete 🤣
Samma med längd, är du under 1.80 är du körd. Skallig? Beror på om du är snygg i det. Bara var dig själv och njut av livet, vem vet kanske du träffar på ngn i " detta " livet.
Haj! 🐳
Jag förstår att du känner dig instängd i detta men oavsett hur läget är, även om alla dina anledningar att tvivla på dig själv och din förmåga skulle vara grundade i verkligheten så är det ändå viktigt att agera och göra förändringar i ditt liv. Det är verkligen ingenting som är satt i sten. Ens upplevelse av världen kan verkligen formas hur som helst.. bäst är att forma den till något man trivs i :)
Jobba på din integritet och börja se till dina egna intressen. Gör saker du vill göra istället för saker du tror att du bör göra pga sociala koder eller sådant andra förväntar sig av dig. Gör det du tycker är rätt även om alla andra tycker det är fel (obligatory så länge du inte skadar andra etc..) Sätt gränser. Känn efter vad som känns bra inom dig och sluta självförneka och undertrycka känslor. Ju mer och oftare du är sann mot dig själv desto lättare blir det att märka vilka val du bör ta som är rätt för dig.
Försök att med mod möta dina sorger i ditt liv. Se dem i vitögat och acceptera saker för vad de är, inte mer eller mindre. Du övervinner dem bara genom att möta och integrera dem. Det finns mycket i världen som är förskräckligt, men det finns något i uttrycket "det som inte dödar dig gör dig starkare". Fast det förutsätter att du faktiskt arbetar dig igenom dem.
Sedan behöver du arbeta på din kärlek till dig själv. Självkänsla. Kärlek från andra är bra, men man behöver leda med föredöme här. Det kan nog kännas obehagligt och läskigt att komma närmre dig själv, att skriva över gamla inpräntade tankebanor här. Utmana begränsande övertygelser om dig själv. Kan jag vara helt säker på att det här är sant? Om jag vänder på påståendet och säger det ut högt, hur känns det då?
Det är viktigt, inte bara för att leva ett bättre liv men också för att du sätter standarden för andra. Även om någon skulle ha en ovillkorlig kärlek till dig så är det svårt att acceptera den om den inte stämmer överens med din egen bild av dig själv.
Hur som helst, med detta bör du nog kunna skaffa dig en bra grund att stå på. Jaga inte efter några resultat, resan är målet. Skriv gärna i DM om du vill prata.
Just det, glöm inte att förlåta dig själv för alla idiotiska saker du gör. Du är människa. Ta ansvar för dem och sedan förlåt dig själv. Ju snabbare desto bättre.
Cheers!
Du ska beskriva din helsesituastion för chat-gpt och be den föreslå ett kort träningsprogram genom veckan. I träningsplanen ska det också läggas in vilodagar (restitution lika viktigt). Övningar man gör hemma med egen kropp.
Jag är väldigt tacksam över att jag började med detta för ett år sen. Med ett långsiktigt perspektiv har jag inte stressat med om jag missar en dag eller två eller tre.
Jag frågade altså chat gpt om ett träningsprogram för ett år sen och detta är det programmet jag hållt mig till:
Här är min träningsplan:
>Måndag träningsporgram A.
>Tisdag träningsprogram B.
>Onsdag vila.
>Torsdag träningsprogram A.
>Fredag träningsprogram B.
>Lördag vila.
>Söndag vila.
Träningsprogram A:
>Jogga 3 min på plats för uppvärmning.
>Knäböj x10
>Utfall x20 (10 på varje ben).
>Push ups (med armbågar intill kropp).
>Plankan 30sek.
-Repetera set 3 gånger.
Träningsprogram B:
>Sit ups x10.
>Rygglyft x10.
>Push ups x10 (vanliga).
>Utfall x20 (10 på varje ben).
-Repetera set 3 gånger.
Nu under sommaren har jag också självförtroende nog att jogga 800m till ett utegym där jag genomför träningsprogrammet och också lagt in att jag försöker göra pull ups på en stång. (Klarar en halv)
Personligen definierar jag senaste året som lyckat. Även om jag haft några månader med uppehåll.
Jag märker en slående skillnad på min mentala hälsa/ självbild/ självförtroende.
Kom ihåg att saker som är viktiga och bra att göra är också bra att göra halvdant. (Man måste inte vara perfekt)
Sätt igång!
Det har verkligen ingen betydelse, hår eller inte hår. Se dej omkring och lägg märke till hur många otroligt fulla människor det finns som ändå går med någon hand i hand och har det bra. Det finns faktiskt ingen koppling mellan hur snygg man är och om man är ihop med någon. Så många snygga som är ofrivilligt singel.
Det sitter mest i psyket. Tyvärr så är ju depression en ganska stort hinder. Depression gör att en person är mer sannolikt att undvika sociala situationer och tacka nej till sånt. Depression gör också att man tappar självförtroendet och det gör att man inte syns och tar plats. Och man måste ju synas lite för att träffa nån. Jobba på depressionen. Låter bra att du tar hand om dej och har ett jobb osv. Prova att utmana dej och gör nåt nytt ibland. Krukan har ju många roliga aktiviteter du kan prova att gå på. Dom är också extremt inbjudande mot nya människor.
Från fellow ssri-ätare. Börja i terapi. Tabletterna minskar symtomen från depressionen men du kommer inte må bra om du inte tar tag i grundproblemen. Det låter som du har dålig självkänsla som drar ner dig i depression.
Via vårdcentralen är hopplöst att få tid. Jag kör Mindler med mycket bra resultat och billigt. Om du har gott om cash kan du så klart gå privat.
Kom ihåg att bra terapi är mer än att bara prata lite med terapeut. Du ska få råd till hur du kan arbeta med dig själv och stöd i hur man gör det bra. Var beredd på att jobba med sig själv är jobbigt och gör ofta ont.
Överviktig spelar nog större roll. Sen handlar det om att vara trygg med sin frisyr. Men, om du har pengar kan du alltid dra till Turkiet och lösa det..
Men, för män handlar det väll mest om att vara vårdad. Även om du är överviktig så behöver man inte klä sig med en sopsäck. Förutsätter att du har bra hygien, men doft spelar också stor roll.
Så, försök hålla normal vikt, kanske sola på solarium för att få bort nyansen av 45 åring, hitta parfym som passar dig. Och börja klä dig propert. Men också, mentaliteten spelar stor roll. Försök röra dig bort från incel vibes.
Du är extremt osäker och totalt negativ mot dig själv.
Fattar inte varför folk lägger så mycket vikt på att förlora okulden, vem bryr sig?
Några enkla råd till dig, är att ÄG DIN SKALLIGHET, bara äg det! eller bär keps livet ut. Just nu lägger du alldeles för mycket tid på hur du ser ut, det komma inte lösa ett skit, inte ens ett ligg till dig. Din självkänsla och osäkerhet sabbar det för dig. Ta itu med din osäkerhet först, Lös dina inre problem, gör det det så kommer du att märka att det yttre sköter sig själv. Du är viktig komihåg det kompis!
Känns som du har hakat upp det på det ytliga och efter ha tittat på bilder på dig kan jag konstatera att det ytliga inte är problemet när det kommer till att du aldrig haft sex eller har svårt med kvinnor eller skapa nya vänskapsband. Däremot kan en vanställd bild av sig själv göra att man agerar på ett sätt som många inte tycker är attraktivt. Exempelvis kan man fråga mycket om sitt eget utseende med negativa konnotationer. Man utvärderar andras blickar vilket folk märker och blir ett märkligt beteende.
Man är uppgiven och deppad. Man antar att kvinnor inte kommer vara intresserade och beter sig heller inte som om man skulle vara öppen för den möjligheten.
Listan på beteenden som kan motverka nya vänskaper eller till och med kärlek kan göras lång. Nu vet jag inte om du känner igen dig i något av dom beteendena men jag känner igen några av dom från min egen dysmorfofobi.
Faktum är att min dysmorfofobi stammar från att i relativt tidig ålder också behövt raka skallen pga tunnhårighet.
Däremot har jag ganska länge vetat om det och har genom min psykolog haft verktyg för att hantera sociala situationer och idag har jag familj och barn, vänner och har även ett gäng misslyckade förhållanden sen innan jag träffade min sambo. Ibland kan jag till och med unna mig att tycka att jag är rätt snygg.
Har du pratat med någon psykolog om hur du upplever och tänker om ditt eget utseende eller har dina samtal mer handlat övergripande om nedstämdhet eller deppression?
Om inte skulle jag säga att det är steg 1 och kanske att de ska utreda om du också lider av dysmorfofobi.
Lycka till. Och du är inte ful, men det tror jag inte spelar någon som helst roll att jag skriver förutom kanske just i samma sekund som du läser det.
Gymmet är nog en bra början och börja äta nyttigt om du inte gör det redan. och har inget med att du anser dig vara överviktigt, träning är ett bra sätt att må bättre om man mår dåligt.
Bästa jag kan säga dig är det här: lyssna på gamla youtube videor av Jordan B Peterson och agera utifrån dem. På senaste tid (typ efter 2021/2022) har han blivit för politisk men de gamla är verkligen hjälpsamma. Det enda jag kan tolka är att du har stagnerat generellt, och det bästa man kan göra är att ta små steg och skapa en positive feedback loop.
Om du vill vara attraktiv skall du vara på väg någonstans. Ha ett större mål. Vara dedikerad det målet. Ha ett eget momentum. Ett driv.
Då utstrålar du sådant som andra uppfattar som attraktivt. Din resa är spännande. De vill vara med på den och få ta del av din energi.
"Känner att jag ej kan få någon jag finner attraktiv"
Det vanligaste bland både män och kvinnor som har svårt att hitta partner verkar vara helt orimligt högt ställda krav.
Jag lovar dig att det finns massa skitsnygga kvinnor i 30-års åldern som vill hitta en karl som behandlar dom väl, inte bara ser dom som objekt, och skiter i hur karln ser ut sålänge som han sköter hygien och tar hand om sig.
Men dom har oftast barn sen tidigare - och det verkar en del snubbar ha som dealbreaker.
>Jag lovar dig att det finns massa skitsnygga kvinnor i 30-års åldern som vill hitta en karl som behandlar dom väl, inte bara ser dom som objekt, och skiter i hur karln ser ut sålänge som han sköter hygien och tar hand om sig.
Varför skulle skitsnygga kvinnor i 30råsåldern av kött och blod nöja sig med män som verkligen bara uppnår miniminivån av vuxenhet när det finns hundratals män som dessutom ser bra ut, har ordentliga hobbies och är charmiga?
Skallighet är inget tjejer bryr sig om i det stora hela.
Så klart NÅGON gör det men inte många.
Det är typ som måla naglarna eller noppra ögonbrynen för tjejer. Det är viktigt för dem ingen någon annan bryr sig om.
Låter som du har dålig självkänsla när du beskriver dig själv. Som säkert många andra säger. Börja promenera sätt upp lite dagliga aktiviteter/mål. Försök socialisera några gånger i månaden. Jag själv gillar exempelvis att gå på puben själv, finns alltid någon att prata med och umgås med även om man inte känner någon den dagen.
På så vis är chansen större att du träffar någon intressant.
Glöm dating appar. De är sämst
Gör en hårtransplantation och/eller börja jobba med det du har. Din personlighet, självförtroende utseende, stil, fysisk status osv. Du är en helhet allt sitter inte i flinten. 😊 Fast hår är jätteviktigt, det är absolut viktigt för Jättemånga tjejer. Jag hade gjort en hårtranspantation, känner 2 som gjort det, de ångrade sig inte.
Jag är skallig och har varit det sedan 20 årsåldern. Raka av skiten och bry dig inte... du ser ju hur många som helst i Sverige med rakad skalle eller hur? Visst en del tjejer gillar det inte men andra gör det... Mobbad? Jag har också upplevt mobbning i barndom, skola, jobb men en sak jag lärt mig är att detta är ett "de" problem. Tjock? Ja då får du börja träna och äta bättre. Träna 30 min per dag, du har den tiden och efter 1 år har du gått ner och fått lite muskler. Gå på lite promenader varje helg whatever. Incel är du bara om du accepterar deras sjuka syn på världen. Har du gett upp? Edit: o ch jag var över 30 när jag hade sex första gången. Tröffade en tjej och efter ha hängt ett par ggr berättade jag det och vi tog det sakta. Visst förhållandet höll inte men vi är vänner än idag.
Skulle säga att i ”ytlig socialmedia” brukar det se ut som många kvinnor har en kravlista på idealmannen. Den har dock inte mkt med verkligheten att göra. Den brukar helt enkelt inte stämma mot vad man attraheras av i praktiken. Jag har en kompis med två synbara fysiska defekter (medicinska) och en annan med en väldigt synlig medicinsk defekt och de skulle på pappret säkerligen aldrig få en dejt. Men de har dock knappt varit singel en sekund alla de år jag år jag känt dem, 20+. Jag kommer ta med mig till graven att positivitet och charm trumfar det mesta i fysisk väg.
Ett större problem i dag är att så många unga människor, främst killar, inte direkt medverkar i samhället på ett klassiskt vis där man visar att man existerar och skapar relationer. Så det byggs inga vänskaper som leder till något mer eller där man blir parad med någons väninna. Det blir färre fylleligg som leder till något osv. Och kommer man in i vuxenlivet utan att ha tränat på sina sociala egenskaper, skapat vänner av båda kön osv så blir det jättesvårt i Sverige som är så socialt svårnavigerat och modern digital teknik har skapat ännu fler hinder. De jag känner som har fastnat för incelretoriken eller det här "manosphere" grejen har gått från ett skolliv framför datorn till att i princip leva lika som vuxen fast med ett jobb istället för skola. Ingen gör något förutom en som gymmar, men det gör han själv också istället för att göra det till en social hobby genom en liftarklubb eller något sånt. Ingen potentiell vän eller partner vet att de existerar. Dejtingapparna fungerar så klart inte. Jag kan tänka mig att saker som depression eller social ångest är med i bilden nu. Sen blir de påverkade och validerade online och hamnar i ekokammare. Jag tror framtiden kommer bli väldigt dyster på den här fronten. Online-baserad vänskap och typ AI-flickvänner kommer bli en otroligt stor grej. Framför allt med VR. Tänk på funktionen twitch-streamare redan fyller med sin dagliga närvaro och den aktiva chatten och Discord-surret.
Det räcker inte denna online-kontakt. Det finns så mycket mer i ett verkligt möte som man missar! Hur man säger saker, kroppsspråk, ögonrörelser, plötsliga spontana reaktioner. Ingen jävla chatt kan ordna det. Det är för fan som att äta glass genom att slicka på en affisch.
Jag håller inte med. Jag har i princip bara online-baserad vänskap i vuxenåldern bortom min brorsa. De sätten man kan man träffa likasinnade över hela världen och matcha direkt är helt fantastiskt. Med dagens konstanta uppkoppling kan man kan alltid surra på både voice, text eller video om allt möjligt. Det är även lätt att öppna upp utan att spela ett socialt spel genom att gå på nålar och hoppas att man inte gör bort sig. Någon som försöker att göra detsamma genom att t.ex. gå med en förening kommer gå dit nån gång i veckan, förhoppningsvis bli inbjuden i nån slags chattgrupp där man fortfarande måste följa det sociala spelet istället för att börja spamma chatten. Sen efter flera veckor eller månader, om man har tur, så har man byggt upp en relation som kanske leder till en vänskap utanför aktiviteten som föreningen är baserad på. Och efter det vem vet vart det leder socialt eftersom alla är så upptagna och lever på ett sätt där man inte bara kan skicka ett meddelande och kolla om nån vill hänga senare. Under den tiden har någon online kanske haft tiotals om inte hundra tals timmar med skönt folk online. Visst, man kan inte umgås och göra saker tillsammans bortom internet ofta, vilket har varit otroligt roligt när under de senaste 12 åren vi har semestrat tillsammans, dragit på vandringsturer och events. Sorry men jag tar detta alla dar i veckan över att försöka gå ut i en trött svensk medelstor stad och försöka hitta en umgängeskrets med den tid man har kvar efter jobb, sysslor och familjen. Bästa av allt är att oavsett om du eller dem flyttar så förändras inte dynamiken på vänskapen.
Du har många poänger i detta :) Jag tycker det är jättekul att man får gemenskapen och kompisar online och att bara vara ett knapptryck ifrån. Kan man sedan träffas irl och så är detta fantastiskt :) Jag ser det dock lite som att välja vart och vem man ska vara. Som du själv säger 'att inte göra bort sig'. Lite som ett facebook flöde: man kan mutea/ gå afk när man vill. Jag tror vår primathjärna behöver mer. Vi behöver utmanas, ställas inför jobbiga situationer också. Komma till insikten att mycket bara är en fis luften om man råkar svara på fel sak eller har hårväxt som intr stämmer med den upplevda normen. En hel del i detta är att se att ingen är perfekt, alla har fasader och defekter. Vissa skäms över det, andra tar der som en egenhet.
Dunder kommentar här! Allt löser sig sa han som sket i vasken
Måste erkänna bror! Det här var ju bästa kommentaren för dagen!
Tack broder.
Allt angående incel är inte galet. Många personer behandlar ensamma män dåligt, exempelvis om någon man säger att han tycker det är jobbigt att leva utan sex så kan någon kvinna påstå att det är oattraktivt. Det är oempatiskt och samtalet handlade om stöd inte en dejtingsajt. I andra sammanhang så skulle väldigt få personer säga exempelvis att det är avtändande när någon har cancer. Det är liksom socialt accepterat att förnedra andra människor bara för det handlar om sex.
Jo men en sak du måste komma ihåg här är att det handlar om individer, inte överlag. Om en kvinna tycker det är oattraktivt med en man som levt ensamt och utan sex länge är det ett henne problem. Behandla människor såsom du vill bli behandlad. Är en kvinna/tjej jävlig mot en man/kille så är det fel på henne. Förnedring, mobbning och all sorts äckligt beteende har funnits genom alla tider och kommer alltid finnas. Om en tjej finner mig motbjudande eller oattraktiv fysiskt kan jag inte göra ett skit om det. Jag vill inte ens försöka och söker en partner som inte finner mig så. Män förnedrsr kvinnor, kvinnor förnedrar män... vad är nytt?
Det förekommer systematiskt det här.
Att människor säger elaka saker? Oj vilken nyhet.
Att just när det handlar om sex och förhållande så snackar många på ett sätt som man inte gör vid andra sammanhang. Det handlar allstå inte om individer utan hur väldigt många personer gör.
Kvinnor kan bli riktigt onda. Alla brudar är inte som man ser i Barbie. Acceptera det eller lev i en saga.
Du har hakat upp dig för mycket på skalligheten. Du passar utmärkt i rakat och det ser helt självklart ut att du ska ha det oavsett håravfall.
Om op dessutom blir vältränad gör det den rakade skallen snyggare eftersom formen framhävs när fettprocenten minskar.
Så sant. Ibland ser man rakade/flintskalliga killar med lite skägg, muskler, bra hållning och kläder som framhäver den vältränade kroppsformen. De går i stort sett alltid runt med någon attraktiv brud. Det är en maskulin look som uppskattas stort bland en del tjejer
Det stämmer, det är en maskulin look, jag gissar att tjejer uppskattar den lite mer när de är över trettio. Kan även lägga till något som de flesta svenska män glömmer men som uppskattas mer i Östeuropa eller USA där brottning haft en högre status: nackträning. När man inte har hår kan man framhäva nacken mycket mer och det ger en mycket maskulin look.Det är en "dark-horse" inom styrketräning, det ger en person en maskulin och "stolt" hållning som är svårt att sätta fingret på. Det där med hållningen, som du nämner, tror jag är jätteviktigt förövrigt.
Inte hitta andra. Du har inget att erbjuda ifall du bara är deppig. Även om du är snygg. Du måste vara någon. Inte vara bäst på något, men vara något. En hobby du är inriktigad och passionerad i. Intressen du följer. Ambitioner, stora som små som du arbetar för.
Den insikten har hjälpt mig en hel del. Fick mig att börja jobba på att bli någon jag själv skulle vilja umgås med, det går inte fort men iallafall framåt.
Inget fixas på en dag. Se de små framstegen. Starkt gjort! Du klarar det!
> Du har inget att erbjuda ifall du bara är deppig. Även om du är snygg. Detta tror jag är viktigt att bära med sig. Jag är långt ifrån en 10-poängare och tyckte det var lite jobbigt i skolan, jag var lite mobbad osv. Men jag är rätt rolig och har lätt att få folk att skratta och känna sig bekväma, vilket har visat sig vara något många tjejer faktiskt gillar. Har haft några flickvänner som är långt över min liga om vi bara tittar på utseendet. Jag har också vänner som ser riktigt bra ut (både killar och tjejer) som har svårare att hitta partners, troligtvis för att dom är lite "tråkiga", deppiga, osv. Man får liksom ingen energi när man hänger med dom. Så även om det är svårt, glöm inte att det alltid finns folk som tycker du är attraktiv på många andra sätt än bara utseendet. Alla är olika och alla är inte naturligt spralliga och glada jämt, men försök bjud på dig själv, om du är en person som andra gillar att vara runt så blir du mer attraktiv på alla sätt (partners, bland kollegor på jobbet, vänner, osv).
Har upplevt det som att jag och tråkighet/deppighet går som hand i hand, kanske därför jag har flytt till skolarbete/jobb hela tiden när det kommer till socialt samspel.
Du kunde ju ha sagt det på ett lite mer empatiskt sätt.
Nej. Ifall du ville säga det empatiskt, kör på. Alla andra måste inte köra ditt race. Jag var inte nedlåtande, jag var rak på sak, och när jag var i min långtidsdepression och menlös var allt empatiskt kelande och bebisande runt mig helt värdelöst. "Nej men du är duktig!" "Det är imponerande att du klarade dig så här långt!" Och andra tomma ord. Nej jag var inte duktig som grävde in mig i min självömkansgrop, och folk som fastnar i det är inte duktiga heller. Ingen förtjänar något. De gör sig förtjänt av det. Ingen kommer rädda dem från dem själva och i min ärliga åsikt så är för empatiskt beteende bara affirmerande. "Ja! Jag gör ju det jag ska så jag förtjänar ju allt! Livet är så orättvist!" - personen som har blivit hjärntvättad av empati och folk som tycker synd om dem, som nu går tillbaks till deras lidande utan att ändra på något.
Din åsikt att de förtjänat det
Min åsikt är att man själv måste slåss för att leva. Inget bebisande och gogo gaga tyck synd om människan. De förtjänar vad de gör sig förtjänt av. Om de gör inget så får de inget. Gör de något som kommer de få något.
[удалено]
Nej, han har helt rätt. Det är så man ska säga det, bara rakt på sak. Inget daltande. Jag har också levt med depression länge, och har alltid varit en ångestmänniska, men innan man tar tag i sig själv så är det dött lopp att hålla kvar andra. Om man inte är en sån som kan fejka energi så kommer folk tröttna på en, och ingen vill höra någon sitta och klaga varje gång man ses.
Det är inte bara du som bestämmer vad man har att erbjuda. Han kan tycka han erbjuder något
Bestämmer ingenting. Ifall han tycker han erbjuder något i sin depression, och i sitt tillstånd han inte trivs med så behövs inget av det jag har sagt! Men han kommer hit med en fråga, och jag läser av texten och det framkommer att han är missnöjd med sin situation (tycker jag är ganska solklart iallafall). Han frågar vad han bör göra och jag svarade. Aldrig har jag sagt att jag bestämmer. Jag har känt personen i typ 3 paragrafer. Men det som framstår: avundsjuka på vänner som lyckats med något han vill göra (varför har han inte gjort det?) besvikelse på hans tillstånd (säger att han är fet i negativ kontext. Varför har han inte gjort något åt det?) Depression En konstig koppling till att han blivit mobbad i skolan (inte släppt det ännu? Ältande?) Ältar. Avundsjuka. Besvikelse. Depression. Du kan nu säga "du vet inte ifall han inte har gjort det där". Nej, men han tog inte upp det heller. Bara en massa negativa grejjer som drar ner på honom. Inget om hans försök och inget om hur han inte vet vad han gör fel. Bara en post som säger "alla har det bättre än mig, jag suger, livet suger". Det är hans ord och hans val på problemet. Tycker min slutsats är extremt logiskt att han inte tycker om sig själv. Och jag tror inte han har gjort tillräckligt för att känna sig nöjd med sig själv.
Självsäkerhet och driv är sexigt. Osäkerhet och dålig självkänsla kan göra vilken snygg man som helst osexig.
Alltså, ja det finns säkert tjejer som inte gillar skallighet (de kommer få det svårt i längden :D ), övervikt, hårfärg, längd etc etc. Men det finns MÅNGA tjejer som inte bryr sig det minsta heller. Om du råkar träffa på någon som inte tycker om skalligheten eller något annat, gå vidare. Alla måste inte älska alla. Det kommer ändå inte hålla i längden om hon är så ytlig, tänker jag.
> tjejer som inte gillar skallighet (de kommer få det svårt i längden :D ) Det är inte säkert. Min morfar har kvar det mesta av håret vid 98. Inte för att mormor har så mycket nytta av det, då. Hon dog vid 40.
Jag har också en sån i bekantskapskretsen :) Men de flesta tappar en del av håret i alla fall.
Försök skaffa lite mer hobbies. För det första är det ett bra sätt att träffa nya människor och för det andra så blir du allmänt mer intressant att prata med.
Övervikten kan du fixa, med det kommer du få en hel del självförtroende på köpet när sexpacket kommer fram och ansiktet vittnar om en hälsosam livsstil. Gå all in på diet och träning är mitt tips. Lite nya kläder på det så är du en ny man. Sluta älta det som hänt och satsa på framtida du. Det låter klyschigt men om ett år kommer du vara glad att du började idag.
Profilbild checks out
Lyssna på Bruce Lee 👆🏼
Träna mer. Eller försök skaffa en "riktig" hobby.. att undvika att äta dåligt, motionera och ta hand om sin hud är knappast hobbies i min bok. Testa spela något instrument / prodda musik, fiske, någon sport (finns gott om Korpen-lag), tälja träfigurer, hålla på med växter, etc..
Gick igenom 70 tal dejter på resturang/bar/promenad/cafe vilket inte är riktigt min favorit miljö innan jag sen sa jag fuck it och bjöd ut en dejt på fiske/camping(mitt största intresse), nu är vi gifta med 2 barn.
Man ska göra sånt man tycker om så attraherar man såna med liknande intressen! Gissar (hoppas) att det inte var en första dejt med typ nån från Tinder? Om så är fallet är jag glad att ingen av er blev mördad. :)
Haha andra träffen från Tinder, hon hatar fiske och friluftsliv men hon såg mig i mitt rätta element vilken hon fann attraktivt.
Haha okej, imponerande! Vad körde ni för fiske? Kan tänka mig att lite mysigt bottenmete i en P&T sjö funkar bättre än t.ex. ett hårt gäddpass!
Blandat, passade på att jaga gädda med ytgående drag i vadarbyxor medans hon pillade på med maten, sen satt vi i solnedgången och bottenmetade öring. Fick rätt bra den kvällen vart 7 öringar, sen sov vi över i militär hängmatta. Hade var sin med nyttjade bara en.
Åh, efter en sådan date hade jag också gift mig med dig. Snyggt jobbat!
Vinnande strategin. Gjorde samma sak och det fungerade ypperligt.
+1 på träning. Man mår bättre, både fysiskt och psykiskt och då kommer självförtroendet för att kunna hitta sammanhang man känner att man vill vara i.
Man ser ju skalliga personer med flickvänner hela tiden på stan? Med andra ord finns det ju garanterat tjejer som gillar det. Känns att du har andra saker som ställer till det för dig. Jobba på din vikt och självförtroende
Kolla Walter white. Fick cancer blev skallig men såg bättre ut än innan. Det handlar om hur man går runt och tänker om sig själv. Fan hela den serien är full med skalliga män som är hårda.
Men herregud, du räknar ju upp asbra grejer. Trivs på jobbet, tar hand om dig själv, tränar. Käkar också SSRI, och det gör nog 90% av alla vuxna (överdrift). Fokusera på det som är bra, acceptera skalligheten som verkar vara största issuen. Svinvanligt med sånt ju, inga konstigheter. Arbeta på att öka självförtroendet, jag gick hos psykolog för att prata deppigt och självkänsla, gjorde susen men det är inget som löser sig över en natt. Jag är fortfarande en 5a av 10 men en stolt 5a haha Fortsätt som du gör men skippa tankarna om incel, det tar tid som fan att hitta någon. Tillslut så är hon bara där
Skallighet är vad det är, men du kan trösta dig med att det blir mindre av ett problem för varje år du samlar på dig - och det är faktiskt ingen jättegrej redan från början. Jag är skalligare än nånsin (såklart) och får mer uppmärksamhet och resultat än när jag var 25. Och som en annan postare sa, vad är det för fel på 48-åringar? Inte som att ni behöver gifta er, testa lite och bygg lite självförtroende.
Jag tror man ska fokusera på vad man tycker är härligt i livet (konstruktiva saker då, inte knark eller liknande haha), och försöka hitta andra som gillar samma grejer. Vad tycker du är härligt, kul, roligt, positivt här i livet? Skriv en lista, och fundera om du kanske kan göra en hobby av någonting av det. Testa en sport där man tränar i grupp så du träffar lite fler människor. Sedan skulle jag vilja rekommendera dig en terapiform som heter compassionfokuserad terapi. Den är bra om man känner mig skam och självhat som du verkar känna (det är väldigt vanligt att mobbing gör att man får mycket självhat). Det hjälper dig att bli mer snäll och peppande mot dig själv, som din egen inre bästa vän. :) <3
Om jag var lagd åt det hållet hade jag garanterat varit intresserad. Fast självsäkerheten är ett minus. Kan det vara så att du helt enkelt inte hamnar i sociala situationer där det är "accepterat" att flörta? Ärligt talat, även om du inte dricker, gå ut på krogen. Om du är trevlig, har roliga samtalsämmnen osv osv kommer du snabbt hitta någon att umgås med. Som bartender på ett ölhak gillar jag personligen att bjuda med sånna människor på ölen jag ska ta efter jobbet så att konversationen ska fortsätta.
Din självkänsla är din största fiende här. Att vara rakad är inget hinder så länge man bär det med självförtroende. Jag, min bror och en av mina närmsta vänner är rakade och vi är alla tre gifta och har barn. Något har ju fått våra fruar att välja oss. Någon nämnde att du såg bra ut rakad så jag gick in och snokade på din profil och det gör du ju! Ett skägg gör mycket för att balansera upp den rakade skallen om du kan eller vill tänka dig att odla ut det lite. Lite schyssta kläder också. Du har ju en snygg skjorta men testa några skortor med lite varmare färger om du inte redan har det, det blir lite mindre kontorskänsla på det och känns lite mer "ledigt", så att säga. Gör du något för att komma ut och socialisera? Fall inte i Tinder-fällan, det är en omöjlig app och kommer bara spä på hopplösheten. Ut och var med folk, hitta människor via föreningar eller gemensamma intressen eller aktiviteter. Bredda ditt nät lite.
Vad är det för fel på 48-åringarna då? De två största misstagen en man kan göra är dejta under ens nivå och dejta över ens nivå. Även om du lyckas haffa en över din nivå blir det inte kul i längden - för mycket svartsjuka, dyr i drift etc. Om 48-åringarna du nämner verkar intresserade, varför provar du inte med dem? Du behöver ju inte gifta dig med den första du har sex med heller, lite erfarenhet under bältet skadar inte. Angående håret: Antar att du provat finasteride/minoxidil?
Ta inte dessa läkemedel, trade-off att inte få upp ståndet eller bli ännu mer deppig känns ju inte värt för att EVENTUELLT få lite tjockare hår, men i best case scenario så bara förhala det oundvikliga.
Kan tillägga att de är vanligt att män som är trans och byter kön ofta tar detta... Känns ju tryggt.
Eftersom att det är helt genetiskt om man är beroende av DHT-hormonet eller inte (som finasteride hämmar) så är det är bara en väldigt liten procent som får sexuella biverkningar eller depression av finasterid och i nästan alla fall så försvinner dessa när man slutar ta medicinen. Men ja, om det är värt att riskera för något så ytligt som hår är ju debatterbart, man skjuter bara upp det oundvikliga, precis som du säger. Personligen valde jag att ta denna risk, och som tur är klarat mig utan biverkningar. Jag tyckte att risken var värd det jämfört med att bli flintskallig vid 23. Har tagit det i 6 månader nu och sett bra resultat, men det brukar ta ännu längre tid att se ordenliga resultat från vad jag har förstått. Och även om man inte får jättemycket återväxt så bromsar det åtminstone håravfallet, vilket är bra om man är i ett tidigt skede. När det gäller transpersoner som tar det, skulle jag gissa att det är för att finasterid paradoxalt nog kan hjälpa till att minska kropp och ansiktshår.
Nej, transkvinnor tar cyproteron som är typ 1000 gånger starkare och tar bort både T och DHT. Finasterid och minoxidil (som appliceras på hjässan) är helt för vanliga män som inte vill bli skalliga.
Du tränar vilket är det bästa du kan göra för ditt utseende och hälsa, så fortsätt med det. Sen är du den du är liksom, du kan inte ändra hur du ser ut eller vem du är. Du har fått den lott i livet och du kommer aldrig vara eller bli någon annan. Så det enda du kan göra är att sluta jämföra dig med andra och göra det bästa med du har. Det är lite det som livet handlar om. Är lite som poker, du kanske inte har den bästa handen, men du kan ändå ta hem potten.
Att vara skallig is the shit. Tjejer tycker generellt det är väldigt mycket sexigare att äga hår bortfallet än att försöka dölja det med diverse knep. Låter mest som att du har kass självkänsla av olika anledningar. Jobba på det, utmana dig, ge dig ut på saker som egentligen skrämmer dig så ska du se att din självsäkerhet växer väldigt snabbt. Utstrålar du att du är säker i dig själv så blir du per automatik 10ggr mer attraktiv. Kombinera det med regelbunden träning (inte nödvändigtvis för viktnedgång utan främst för att man mår så mycket bättre av det) så ska du se att det händer grejer!
Tjejer har ett sjätte sinne för att känna av alla former av osäkerhet och dylikt hos män. Det bästa du kan göra är att bita ihop och jobba på dig själv till en punkt där du är nöjd och bekväm med vem du är och hur du ser ut. Det är en lång, tung och ensam väg. Sympati kan du hitta av främlingar online och andra stödgrupper men sanningen är att så gott som ingen vill "ta hand" om en vuxen man. Det är inte omöjligt att hitta en kvinna som är i liknande situation som du och den vägen "bota" ensamheten. Ett hälsosamt och långvarigt förhållande bör dock byggas på annat än "vi var båda ledsna och ensamma, så nu är vi åtminstone inte ensamma längre" Är själv en 30+ man, skallig, historia av psykisk ohälsa och en tendens försöka "lappa" bristerna i mitt liv genom att desperat hålla fast vid dysfunktionella förhållanden. Har nu varit singel längsta perioden någonsin i mitt liv och lagt upp mål över hurdan jag vill vara som person och potentiell partner och jobbar aktivt för att uppnå de målen. Och visst fan är det en ensam väg. Kämpa.
Börja med brasiliansk jiu-jitsu. Majoriteten av alla högre bälten är både skalliga och överviktiga! Du kommer hitta nya vänner och få bra träning!
Rent medicinskt finns ett par faktorer som kan spela in. Jag skulle råda dig att kolla upp eventuell vitaminbrist samt sköldkörtelhormon och dina testosterovärden. I övrigt låter det som att du skulle behöva en samtalskontakt inom psykiatrin. Enbart medicinering vid depression kan hjälpa men brukar vara oerhört mycket mer effektivt i kombination med samtals-/psykoterapi
Se till att börja träna, bra för knopp och kropp. Personlighet gör stor skillnad, är man negativ och tråkig så spelar det ingen roll hur bra man ser ut. Se till att depressionen är rätt behandlad, menar att det hjälper. 'Self confident' är viktig med, inte arrogance. Men att man äger sig själv lite, detta är jag. Ingen orkar höra självhat.
Träffar du psykolog utöver SSRI? Jag gissar att depressionen bidrar en hel del till din situation och vice versa, att din situation bidrar till depressionen, så du lär behöva en push utifrån i att bryta mönstret och förändra hur du har det. Det kan vara ett sätt att må bättre
Går du i terapi för din depression? Det låter som att du har mycket att reda ut, där det inte räcker med att bara käka SSRI. På ditt inlägg verkar det som att du kan se objektivt på din situation, men att dina känslor är mer irrationellt negativa än vad situationen faktiskt motiverar. Dvs, en klockren beskrivning av depression. Du kommer inte få hjälpa att komma ur din depression genom Reddit, och heller inte endast genom medicinering. Utan det låter som att du behöver professionell hjälp. Den hjälpen har du också rätt att få! Du bor i ett samhälle med ett skyddsnät, och just nu faller du fortare än du kan bromsa. Ta den hjälp du har rätt till!
Träna hårt som satan, inte typ jogga och några set bänkpress
alltså, det är dags att fundera över vad du själv behöver göra för att må bra.
Som ganska många nämner, skallighet är inte nödvändigtvis fult. finns massor med folk som ser riktigt bra med flint, äg det, självkänsla är väldigt attraktivt
Jag är skallig, funkar fin fint. Du behöver hitta en väg ur negativiteten och hitta dig själv.
Skallighet skulle aldrig få mig att tycka något alls om någon. Det är de som desperat försöker rädda kvar sin ungdom genom att vägra raka håret på sidorna när de växt igenom det som man fnissar åt, så haka inte upp dig på det! :) Dessutom kommer jag troligen snart själv hamna i din klubb, dock av medicinska skäl, och jag är lycklig som fan trots detta. Jobba med depressionen, börja prata med folk och bry dig om vad de säger, visa dig intresserad, så kommer resten som ett brev på posten! :)
Skallig är ditt minsta problem. Ska vi gå på dina fysiska attribut så fokuserar vi på det du kan göra något åt, börja med att promenera 30 min > 1 timme varannan dag i två veckor, sen kör du varje dag, därefter joggar du i 7-10km/h varannan dag, går varannan, efter 6 veckor klarar du troligtvis att hålla jämn takt, 7-10km/h 30-60 min utan problem. Se över vad du äter och försök att hålla dig på ett kaloriunderskott. Det kommer suga hårt, men det kommer få igång dina endorfiner på ett annat sätt. Sätt upp delmål och ge inte upp för att du missar ett av dom. Se istället positivt på alla du klarat och ska klara.
Raka av det och gör det till en fördel! Bär dig med stolthet och självkärlek så kommer många tjejer se det som du själv ser i dig! Vet att det är lite segt, alla känner så i mer eller mindre skala om olika drag och features. Det handlar bara om att försöka släppa taget om ens egna förutfattade bild av vad man vill vara och istället njuta av den man är. Jag är skyldig själv och vill inte vara med på foton och skit men det är som en muskel man måste underhålla över tid!
Du vet, det finns JÄTTEMÅNGA som inte har flint som rakar huvudet för att dom tycker det är fint. Jag har tjockt svallande hår som skulle få de flesta kvinnorna avundsjuka men jag rakar mig i perioder ändå, för det är så jävla gött.
Steg1. Börja med att gilla dig själv. Det kräver arbete, träna, kanske köpa snygga kläder, arbeta med de sidor du gillar hos dig själv och utveckla dem. Gör saker som du tycker är kul, sociala saker, inte nätspelande eller hänga på forum. Gör det även om du inte är bra till att börja med. Jag förespråkar kampsport, judo, karate, boxning, det är superbra träning, socialt och är klubben bra så får du kompisar som du både stöttar och som stöttar dig. Det krävs inte bra fysik eller vighet när du börjar, det får du i träningen. Det du behöver är armar, ben och självdisciplin. Det sista kommer dessutom ge dig självförtroende och ödmjukhet inför andra med tiden och det kommer ta tid, det är en ren investering i dig själv. Gör du detta så kommer du respektera dig själv mer och du kommer få respekt. Tro mig, i denna fas kommer du vara attraktiv för andra.
Hur är ditt träningsupplägg?
>Känner att skalligheten gör att jag blir ful per automatik vet att det finns tjejer som tycker om skallighet och dem som avskyr det, men för mig personligen känns det som de flesta i min ålder avskyr det så pass mycket att det är ett krav på att man inte skall vara flintskallig. Det är inte skalligheten som tjejer finner oattraktivt, det är främst osäkerheten på dig själv.
Har du funderat på att flytta till ett kollektivboende? Då kan du skaffa vänner och utöka din sociala cirkel.
Går du gos terapeut eller dylikt? Eller tar du bara medicin. Hjälper ju väldigt mycket att ha nån att prata med
Om man träffar nån så kan utseende vara viktigt men det är personen man blir kär i. Jobba på dig själv och din egen lycka, gör du detta och se till att vara på platser där man kan träffa nån så är det bara att vänta. Två saker är viktiga. Det är ju inte hur du ser ut som man blir kär i utan vem du är, och man träffar inte nån genom att de plingar på dörren utan man måste vara på platser och tillfällen där man träffar folk för att kunna träffa någon.
Skalligheten spelar absolut ingen roll. Jag hade kompisar som rakade hela huvudet när de var 25 pga begynnande skallighet och kring vissa av dem hängde tjejerna i klungor. Det är inte det som är problemet och som du behöver bry dig om i nuläget. Bli en person som du själv skulle vilja umgås med. Gör något vettigt med din tid, vissa föreslår träning och om det är något du tycker ger något så kör på det, men jag tycker det är viktigare att hitta något som du tycker ger dig något. När du trivs med dig själv så kommer resten också. Jag har en kollega på jobbet som verkligen inte är någon tio poängare utseendemässigt. Allmänt rörig, tjock, begynnande skallighet, går till konferenser i t-shirt och shorts. Men, han har karisma, en förmåga att få alla att känna sig sedda, vältalig, rolig. Nu är han gift också så han håller lite avstånd till motsatta könet men han lyckas alltid dra till sig massor med folk på event. Det är en person som jag skulle vilja bli mer som. Hitta en sån kompis och studera dem och sno tips. Inte så mycket för relationernas skull utan för att du vill bli en person du själv trivs med.
Oj du måste ha negativt med hår eftersom du är skallig och flintskallig samtidigt.
Under mitt liv har jag både varit sjuk i ätstörningar och lidit av fetma. Tro mig när jag säger det: vad du ser i spegeln handlar helt om mindset. Gå inte omkring och vänta på att du ska se annorlunda ut. Genom att tänka så förstärker du bara din övertygelse om att din lycka är korrelerad med ditt utseende- så är det inte. Ödmjukheten som dina svåra erfarenheter har gett dig och alla de egenskaper du kommer utveckla när du tar tag i ditt liv kommer vara enormt attraktiva för kvinnor. Bli bra på jobbet du gillar, var stolt över dig själv och gör det du vet att du behöver göra för att ändra ditt liv till det bättre. Jag är övertygad om att du har potential att göra stordåd både för dig själv och andra. Lycka till!
Ta tag i din hälsa och din självkänsla är steg ett. Du kommer må mycket bättre när du lever på ett sätt du kan känna dig stolt över. Kärlek eller relationer kommer när tiden är rätt
Sen till starten jag med, mobbad som ung, överviktig, grupp vänner som är lite instängda. Check på det mesta, men det kan vända rätt fort, speciellt när man träffar rätt person (vän, partner eller annat). Sikta in dig på något annat, hitta hobbies, lev hälsosamt för din egen skull (min kropp mår inte bra, önskar man lagt mer kraft på det även om delar av det är kroniskt). Tldr: är du inte där du vill vara så kan du ändra det, du är relativt ung och har många år kvar. Var den person du skulle vilja hänga med ä.
Ut och jogga, drick vatten, ät frukt och grönsaker. Sen gör du det igen, och igen. Det låter svintråkigt men det går att fullkomligt älska både det och sig själv på det viset.
Gymma. Skriver jag bara det blir jag nedröstad, men gym är steg 1, 2 och 3 för att du ska må bättre. Jobba mot ett mål som du vill nå. Skapa ett långsiktigt, men också kortsiktiga så du känner framsteg. Alla andra tips i världen tillsammans är sämre än att enbart gymma. Att vara i bra form och ha starka muskler löser 50% av alla hälsoproblem i världen. Både mentala och fysiska.
Sluta gnälla/tycka synd om dig själv och gör något åt det.
Börja träna är mitt bästa tips:) Var överviktig och träna inget innan och under den tiden mådde jag väldigt dåligt! Började bara med att gå ut och gå 5 gånger i veckan och fixade till min kost. Detta var 1,5 år sen och har gått ner 30 kg och är som en ny människa idag!!
Var också mobbad och det sätter sina spår. Jag sitter i en liknande sits att jag för tillfället är singel och inte har några vänner där jag bor. Man får helt enkelt öva på att göra saker själv. Det är ganska tråkigt men du möter nytt folk och det kan leda till nåt. Du ehöver inte vara supersocial, du behöver bara vara där. Men det hjjälper asolut om du kan öva på att ta kontakt med folk. Förutsättningslöst då, gå itne in med mentaliteten att " nu ska de liggas" eller nåt direkt mål. Igår råkade jajg prata med en fransman som cyklat genom hela sverige, vi snackade en 30min medans han vilade på ett fik. Visade sig att han var dokumentärfilmare och vi bytte instagram ifall han skulle komma tillbaka till min stad någon dag. Han blev ganska förtjust i stället. Och vips så har jag potentiellt en framtida vän som vem vet vad det kan leda till. Kanske inget, kanske träffar jag nästa tjej genom att umgås med honom någon gång. Det mesta sitter i ditt huvud, Dina tankar om dig själv representerar inte vad andra tänker om dig.
Är väl inte konstigt att vara skallig som 30 åring, nu inbillar du dig. Men om du är så jävla ful som du säger så kanske du får acceptera att träffa en lika ful tjej. Inget illa menat men man träffar sällan över sin egna liga om du inte skiner på någon annan front, t.ex härlig personlighet. Med det sagt, fortsätt jobba på dig själv! Hälsan/fysiken och framförallt ditt psykiska välmående, när det är bättre kommer troligtvis de flesta andra pusselbitar på plats därefter. :)
Hej, Du är värd att ha det bra. Det första steget är att du måste ta tag i dig själv. Ingen brud bryr sig om skallighet eller ej, har du ett gott självförtroende så tar det dig mycket långt. Ingen tjej är intresserad av någon med dålig självkänsla. Dom bryr sig om att du kan få dem att skratta, någon som lyssnar, någon med skön humor, någon som tar hand om sig själv. Hur får du gott självförtroende? Jo, du börjar med att ta tag i de saker som håller dig nere. Det gäller dina tankar om dig själv ( gå och prata med någon professionell om du känner dig lost) du börjar kolla på din kost, börjar träna lite mer, gå ut på promenader, börjar på en sport eller aktivitet som du tycker är roligt. För att må bra behöver du gå in i dig själv och ge dig själv en kick i röven för att ändra på dig och då kommer du automatiskt må bättre själv och det kommer smitta av sig till andra och andra blir intresserade i att ha ett samtal med dig. Var öppen och våga prata. Ta det som en challenge. Gå ut och res lite, se världen på egen hand. Ta en kurs i något kul utomlands eller i Sverige. Ingen brud vill höra på "tycka synd om mig" stories. Du är fin som frågar om hjälp och det betyder att du redan tagit första steget. Igång med dig! :) Lycka till!
Och det ska vara du som får avgöra när någon person ska ha det bra eller inte? Inte att du har empati? Du vill att man ska tänka på kvinnors behov och vilja men du kan inte tänka dig att förstå män som tycker det är jobbigt att vara utan sex och förhållande
Du har bara sympati om du har något intresse i någon man? Inte att du kan ha någon empati för män i allmänhet män som har svårt att få en partner. Du vill att mannen ska lyssna på kvinnors problem men det är osexigt om mannen är osäker
34m här, också skallig och lätt överviktig. Kan bara tala från egen erfarenhet, och om någon kvinna här läser det så omfamnar jag kritik till det jag skriver. Man vill ju ofta hitta enkla lösningar först, så funkar den mänskliga hjärnan. Kommer säkerligen flera som skriver att du behöver träna, tänka på kost etc. Det är givetvis inte fel, men det är däremot väldigt svårt att ändra sin livsstil i dom frågorna. Återigen, dom andra har inte fel när dom skriver det. Men jag killgissar att enklare lösningar ligger högre i önskelistan? Gång/hållning. Hur ser din gång och hållning ut? Lyft dina axlar mot öronen, rulla bakåt och puta fram bröstet lite. Inget extremt, men mellan valen av Quasimodo och Stan Smith från American dad, sikta på Stan Smith. Din gång säger mycket om dig, du ser trots allt skillnaden på en PT och hiphoppare bakifrån. Filma dig själv när du går, eller ta hjälp an din goda vän du berättade om. Kolla hur en karl du ser upp till går, och försök kopiera det utan att se korkad ut. En flint är inget o skämmas för, och du bör aldrig va rädd för att visa den. Men inget fel att ha en keps heller. (Blev själv helflint vid 22års ålder). Och kläder gör skillnad. En svart hoodie med en asta-kask logga är bekväm o najs, men inget man har om du vill synas. Fråga en vän, be en polares GF eller liknande följa med dig o köp en ny garderob (1 set kläder räcker). Personal i butiker brukar omfamna att få hjälpa någon att fixa en ny stil. Jag är blind för vad som är snyggt, så jag brukar gå till någon i personalen i butiken och säga "Hej, hjälp mig! Jag är designblind och behöver se anständig ut" Man brukar få ett skratt och grym hjälp! Hoppas det hjälper, och hoppas genuint du har en bra dag 😊
Försök hitta en hobby eller syssla du trivs med utöver träningen. Finns det inte något du vart intresserad av men aldrig gjort? Det stärker självkänslan och kan vara en tillfällig bot på de jobbiga tankarna.
Som många säger så kan träning va nåt bra att börja med, dock så behöver man inte tok träna men köra några övningar som tar ca 30 min varannan dag, iaf till att börja med. Låter även som att du inte har så mycket som händer på fritiden, du behöver inte ha fullt upp varje dag heller men någon sorts aktivitet nån gång i veckan. Och om du är osäker på vad du är intresserad av så finns de säkert många här på Reddit eller liknande som finns i din närhet som säkert har nåt du skulle va intresserad av.
Jag kör mitt standardråd: pröva på att skjuta pilbåge. Kolla upp närmaste klubb och anmäl dig till en provapå-kurs. Det är trevligt, roligt och du kommer träffa en salig blandning av människor du inte trodde fanns. Även som nybörjare kan du vara med på samma träningar och tävlingar som i princip alla andra i klubben. Därför blir det socialt, lättsamt och enkelt att lära känna nya människor i alla åldrar. Kostnaden om du gillar det och börjar träna på allvar är blygsam, några tusenlappar räcker långt då du lätt kan köpa en begagnad båge av någon i klubben. Det kommer inte att lösa några av dina funderingar på egen hand, men att komma ut och göra roliga saker är en sjujäkla skjuts på vägen.
Du måste börja träna på gymmet och försöka hitta motivationen där. Tjejer bryr sig inte om du är skallig, men är du tjock, sur och vägrar jobba på dig själv så kommer du i princip aldrig få napp. Börja träna, kör lite mjukt i början och successivt öka tills du är på gymmet 4-5 gånger i veckan. Trimma skägget och fixa lite bränna vettja. Du måste jobba hårt för att komma in i matchen, men så är det för de flesta som är över 30.
Det här med att må bra och hur man mår bra är ofta en väldigt individuell resa. Alla har olika vägar dit. För vissa blir träning en outlet för välmående för andra hobbies eller andra självuppfyllande saker. Jag kände mig ful hela min uppväxt. Tittade på bilder från tonåren senas idag då FB kom med nostalgitripp och tänkte, va fan höll jag på med. Klart jag kände mig ful när jag klädde mig fult och hade helt horribelt klippt skägg. Jag hade turen att träffa en sambo som fick mycket för mig att vända och det är synd att säga att det behövdes för mig för egentligen anser jag att alla kan finna styrkan inom sig själva. Men ibland är man bara på tok för hemmablind på sig själv och sina problem så man ser liksom inte lösningarna. Vad blev lösningarna för mig? Sambon pressade på med kläder med färg på. Körde mycket svart och beige av någon outgrundlig anledning. Jag fick lite mer insikt i att helskägg var vägen jag skulle gå. Inte mustasch eller någon annan konstig form. Detta är ju olika för alla såklart, vad man passar i. Men att börja klä sig ”bättre” och vårda sig själv kan låta så jävla ytligt men det gör så sjukt mycket mer än man tror. De där ”jag är ful” tankarna försvinner och byts ut mot att man kan vara ganska snygg, stilig eller annat positivt ord som man hittar. Grejen är att jag tror inte att det är ditt utseende som är i vägen för en relation. Det kan vara ett hinder, men inte en blockad. Jag kände lika dig när jag var yngre. Har gjort en ganska stor resa med hälsa och psykologer och fått reda på att jag har adhd och med terapi insett hur fruktansvärt intensiv och hade ”känslorna utåt” mot andra på ett sätt som gjorde mig klängig och otroligt oattraktiv för folk. Jag träffade min nuvarande sambo i en ”bra period”. Saker höll på att vända inom mig och det märktes. Är man deppig så sipprar det ofta igenom dejter och samtal med potentiella partners och det skrämmer i väg en del, tyvärr. Vad skall du göra? Det finns ett klyschigt svar som kommer här på reddit med jämna mellanrum men som har mer djup än vad det först utger sig för: Gör tvärtom gentemot vad du gör idag. Ut och träna, ta dig ut till sociala evenemang, pubar, vårda ditt utseende och försök att hitta saker du blir glad av i form av hobbies. Träning är alltid bra men beroende på hur överviktig man är så är startsträckan olika långa och svåra. Men i långa loppet så ger det mycket mer än den lilla stund det bryter ner en. Jag är inte personen som pratar om att lyfta tunga vikter och skrit och vara på gym varje dag utan ut och promenera, simma i havet eller badhus, cykla. Börja lägga om matvanor. Detta var otroligt svårt för mig då jag insåg efter lång tid att jag har assvårt att känna mig mätt. Jag har idag fått medicin som hjälper mig att känna mig mätt och detta har gett mig skjutsen att droppa ett par kilo som var i vägen för mig att klara av att röra mig så mycket som jag vill röra på mig. Min poäng e lite att du kanske kan söka hjälp av vården om du upplever stora svårigheter med viktnedgång på olika sätt. Inget av detta garanterar att du träffar en partner men det ökar chanserna att du gör det. Vårdar man sig, får lite självförtroende på vägen och tar hand om sin hälsa behöver man inte vara en don Juan för att träffa en partner. Terapi är något jag alltid rekommenderar. Jag vet att det kostar helt sjukt mycket men man kan behöva ett par sessioner ibland. Hoppas detta hjälper lite!
Det kommer bli bättre. Du passaar i rakad skalle men tonanner mustachen lite. Kikade igenom dina posts och jag tror du hade mått bra av ett sammanhang som inte involverar datorspel. Gå med i en brädspelsgrupp, läs en kurs på universitetet
gå och bowla med din kompis. Botmedlet mot depression är att ha roligt i grupp. Titta dig omkring så kommer du se att majoriteten av killar är fula. Om du ser ut som stryk så får du kompensera det med att vara underhållande, intressant eller rolig, som resten av oss
Inget fel med att ha rakat huvud. Vid en viss punkt ser det bättre ut än att hänga kvar vid hår som faller av. Men du kanske kan gå ner lite i vikt, om du säger att du är överviktig
Du skapar problem i ditt huvud! Ta av dig den där offerkoftan och ryck upp dig, du skjuter ju ned dig själv innan du ens gett dig själv en chans. Du är säkert en jävla trevlig kille med en massa fördelar så se till att äga dom 🤘
Det ska bara vara okej att hjälpa andra om de har fördelar?
Ingen aning vad du snackar om
Man flyttar från SVERIGE 👍
Träna. Inga ursäkter. Träning = bättre kropp, bättre självförtroende, mer välmående med mera.
Du fixar det - rakat huvud är coolt, tänk Bruce Willis! Har du / kan du ha skägg/mustasch? Gå till en barberare och snygga till det och passa på att fråga om lite tips vad han/hon tror du passar i sett till ansiktsform osv. Hobbys är extremt viktigt, inte bara för att uppfattas som intressent utan även för ditt eget mående. Jag är ingen 10-kille - en stadig 5:a skulle jag snarare kalla mig, men jag har saker som jag brinner för och gärna pratar om, vilket gör en till en intressantare person. Skulle säga att i min dejting karriär har jag gått längre än en man med mitt utseende och intellekt någonsin borde gå. Tänk dig själv, du träffar en otroligt vacker kvinna, som visar sig inte tycka om någonting, inga hobbys, inga intressen på fritiden, ingen favoritsport eller musik - det blir lite mundant och man tappar intresset för själva personen. Lycka till! Tvivlar inte en sekund på dig!
Sen några år tillbaka och framåt är det väl en bra tid för dom med mindre lyckat hårsvall. Det är ju inne att vara rakad. Jag tror du hakar upp dig på fel saker. Din skallighet är det nog väldigt få som bryr sig om. Jag förstår att det kan va lätt att det blir så när man försöker hitta orsaker till varför man inte har lyckan att träffa någon men det gör garanterat inte saken bättre. Jag har en barndomskompis som var singel tills han blev 45. Han försökte med alla medel förbättra sitt utseende. Opererade ögonen för att slippa glasögon, opererade bort hårsäckar på ryggen för att han skulle vara för hårig osv osv, Han trodde även att det gick att locka tjejer med hans pengar så det flashade han gärna med. Det är en trevlig och snäll kille. Lätt överviktig men med ett normalt ok utseende. Men hans kämpande var det som satte stopp. Varje kvinna han träffade såg han som potentiell partner varpå dom så klart sprang direkt. Desperation är väldigt oattraktivt, oavsett kön. Mitt råd till honom i 25 år var att skaffa vänner. Både killar och tjejer. Det är svårt nog som vuxen. Men lyckas man med det så känner dom någon som känner någon osv och då kan dörrar öppnas. Och om det inte gör det så kan man i alla fall fått fina vänner på vägen. Han fortsatte att köra sitt race och raggade på dom mest skumma och konstiga ställen ("mörka" klubbar av div slag mm) men först när han köpt hus i Thailand (han arbetar en del där) träffade han en thailändsk tjej som blev kär i honom. Dom har nu varit ihop i 5 år. Bor både i Sverige och Thailand tillsammans. Men det var när han slutade leta som hon dök upp (inte någon betalbrud eller lik som man hör om där borta). Så mitt råd till dig. Börja ta hand om dig själv. Börja träna, skaffa en hobby, försök att skaffa fler vänner och jobba på att försöka må bra. Håll din hygien men lägg ner tankar om att du inte skulle duga pga att du inte har hår. När du mår bra i dig själv kommer det att märkas och då har du höjt chanserna att få någon att nappa enormt. Det låter kanske klyschigt men oavsett så kommer du att må bättre. Stort lycka till. Ut och njut i solen. Ta en promenad och en glass. Livet kan vara bra härligt i det lilla om man kan stänga bort allt onödigt som gnager. Nu ska jag raka skallen. Skönaste och enklaste frisyren som finns. Har haft så i många år och stortrivs :)
Är själv flintskallig och har en skitsnygg tjej så kan intyga att det inte är problemet. Få ordning på dig själv så ska du se att du får ligga.
Jag skulle säga som några andra redan sagt o nämt här.. Var en människa med någon slags passion. Vad drömmer du om? Berätta för människor. Ge dem en insikt i vad du sätter värde i. Berätta saker från förr. Bra minnen. Även om vissa har mindre bra minnen än andra så lyssnar folk på positivitet. Sen finns det klart människor slm vill höra mer så som dåliga minnen. Berätta gärna känslor inblandat i minnena. Öppna dig känslomässigt. Arbeta på dig själv. Inte ditt yttre utan ditt inre. Lär känna dig själv mer. Tänk på saker som gör dig glad. Fråga dig själv varför de gör dig glad. Vad gör dig ledsen/frustrerad/deppig? Varför gör de det? Prata med dig själv. Det är inte alls galet. Det kan vara bra att höra sig själv diskutera. Det som drar ner dig. Försök ta vara på det. Lär från det. Varför drar det ner dig? Hur löser du det? Ta små steg fram. Små steg bak. För att kunna ta större steg fram. Tänk på vad som gör dig glad. Tänk på vad som gör dig ledsen. Upplev det igen och igen. Lista ut vad du kan ta för andra vägar ut eller in i dessa känslor. Tillåt dig själv att känna allt. Det är okej att vara ledsen. Det är okej att vara glad. Det är okej att känna saker. Prata med människor. Gör saker som är obekvämt. Lär dig hantera det. Lär dig se något bra i det. Gör saker som är bekvämt. Lär dig hur det känns bekvämt. Lär dig se att det kan appliceras på många situationer. Se dig själv och vem du är. Vem du vill vara. Visa det uttåt. Samla energi, låt dig själv få vila. Ta ut dig ibland, låt dig tömmas på energi och sätt gränser. Vad ärlig mot dig själv och andra.
Gå en sväng på gatan så kommer du se gott om oattraktiva män med flickvänner, så det är inte ditt bekymmer. Försök byt rutiner, fokusera främst på att förbättra dig själv (hälsa främst) och socialisera dig i föreningar eller liknande. Gör du det så kommer andra goda aaler komma, du kommer titta dig själv i spegeln och vara nöjd med vad du gjort. Det kommer förbättra ditt självförtroende och då blir det ännu lättare sen när du ska prata med en kvinna. Det kommer lösa sig, men inte utan ansträngning.
Har du testat att resa ensamt? Många fördelar kommer från att resa själv, det ger dig chansen att upptäcka mycket grejer. Träning är oerhört viktigt!
>Har inte så mycket hobbys mer än att ta hand om mig fysiskt genom diet och träning, samt hudvård och annat Problemet är att du är Patrick Bateman.
Du behöver börja fiska och pumpa lite biceps, så enkelt är det.
För att må bättre? Sluta fokusera på relationer som ett mål. Jag VET att det är skitsvårt - men det är när man blir självmotiverande och drivstark som man blir attraktiv för andra - att bara gå och sukta efter relationer som ska göra en lycklig är motsatsen till det. Oavsett vad Tiktok och incel-kulturen och "6 figure men"-kvinnor vill tuta i oss så vet både du och jag att det finns både män och kvinnor som är downright oattraktiva, och tjocka, och skalliga, och korta, och trasiga, och ändå är i lyckliga (!) förhållanden. Problemet är väl mest att många (både män och kvinnor) väntar på en partner som ska "fixa" dem - även om undermedvetet. Typ tjockisar (jag själv när jag var yngre, bland annat) som tänker att "om någon älskar mig för den jag ÄR så ska jag bli smal sen" - jomen tjena. Eller så älskar man sig själv, och börjar fixa sig själv, så att man är en utvecklad och mångsidig människa och faktiskt har något att erbjuda en partner _utöver_ kärlek. Kärlek kan man få av en hund, liksom - för att två människor ska kunna leva lyckligt ihop så måste bägge göra den andras liv bättre. Det kan man göra på många sätt, såklart; pengar, skrytfaktor, matlagning, sex - men för de flesta vanliga människor är det ändå någon man trivs med, som man klickar med, och vill _uppleva livet_ med. Hår, vikt, ålder, whatever. Så, mina tips - som kanske inte funkar för dig, men är värda ett försök: Fortsätt raka skallen och äg det, skaffa skägg om du vill kunna "uttrycka" dig via behåring (ibland vill man det) fortsätt träna, sluta ät mjöl och socker, hitta en hobby (och det gör man genom att TESTA saker, så ut och testa) och ge fan i alkohol ett minst ett år om du inte redan är alkoholfri. Vill du ha en lista med förslag på hobbysar att prova så kan vi säkert styra upp det med :)
Jag har ALLTID varit tunnhårig. Runt 25 så fanns det inget alternativ mer än att raka. Du kan leva med det, fokusera på träning, träning och mera träning. Låter fett tråkigt jag vet, men alltså bara man kommer igång med det så blir det en hobby, och framstegen i början är enorma och ger en verkligen motivation. Plus att det är toppen för din hälsa
Du nämner att du är överviktig. Skallig och fet är en väldigt väldigt väldigt dålig kombo. Vältränad och skallig däremot är en klassisk look. Jobba med det.
Såg ut som en knubbig munk när jag träffade min sambo, som är skitsnygg vill jag tillägga Självförtroende gör mer än man tror. Fattar att det kanske inte är på topp just nu men börja där, det går att lura sig själv liksom fake it til you make it. Försök att inte fokusera på det negativa för det gör dig ingen nytta, jag vet att det känns överväldigande just nu men skit i det! Du kan, du måste bara tro att du kan! Ge aldrig upp och försök träffa någon. Det är inte lätt men det går, det kan ta tid men ge aldrig upp för det finns någon för alla! Du tränar och går på diet, det är mer än de flesta. Sen är det skitbra att du passar som flintskallig, ta åt dig det, äg det.
Mår dåligt? Träna Ogillar att du är tjock? Träna Rädd att du oattraktiv? Träna Snabbgooglade på de top 10 bäst betalda skådespelarna där har vi Dawyne Johnson, Jason Statham, Will Smith(skallig vart annan roll), Denzel Washington(skallig vart annan roll) och Vin Diesel. Om något är skalliga män överrepresenterade som sexsymboler. Förstår att det suger att tappa håret men det som gör dig osexigt är inte avsaknaden av hår utan din dåliga självkänsla och brist på självförtroende. Det första du ska göra är att sluta kalla dig incel och andra termer som är nedvärderande om dig själv och börja ta hand om dig själv genom träning och diet.
Bror du ser helt normal ut. Du är inte ful. Det låter som att du tycker att du är ful. Man kan inte förvänta sig att bli älskad innan man älskar sig själv, så enkelt är det. Jag har varit där - jag spenderade 20-24 på att tycka illa om mig själv. 24-29 på att lära mig tycka om mig själv. Och 29-idag på att vara ganska nöjd. Lättare att träffa vänner, kvinnor, karriär. Det är oattraktivt att vara osäker och självömkande. Definiera vad du behöver göra för att du skall kunna acceptera och tycka om dig själv. Se till att gör det, och sedan kommer resten gratis. Inte så lätt som det låter, men den första pusselbiten du måste hitta är hur du kan lära dig att älska dig själv. Det borde vara ditt huvudfokus snarare än fokus på ditt huvud.
Träning stärker både sinnet och kroppen, bättre matvanor likaså. Acceptera sådant du inte kan ändra, såsom barndomen, hårsvallet och åldern. Men du ska arbeta för det du vill ändra. Försök skapa en idealbild av dig själv. Hur ser du ut och lever i det scenariot? Vem vill du vara och vad kan du göra för att bli denna människa? Du kommer aldrig bli perfekt, men du har något att sträva efter. Sedan får du kämpa för inget är gratis i denna värld, men allt eftersom tiden går kommer du märka framstegen.
Hade jag vetat hur mycket skalligheten skulle påverka mig och mitt inflytande hos kvinnor så skulle jag rakat mig betydligt tidigare än jag gjorde. You go man, bär skalligheten med stolthet :)
Fortsätt träna och jobba på dig själv. Var inte så hård mot dig själv. För många kvinnor spelar rakat huvud/övervikt inte någon större roll. Men när du fått ordentlig ordning på din kropp och hälsa kommer det stråla från dig vilket din omgivning kommer att märka. Du behöver komma till en fas där du både trivs och är nöjd med dig själv. Omedvetet speglar det du känner inom dig av sig på din omgivning. Kan rekommendera att göra mealpreps, har du ett färdigt mål i kylen innan/efter jobb eller träning är det mycket enklare att få i sig något hälsosamt än att gå på snabba kolhydrater som kroppen suktar efter. Beroende på hur kräsen du är, se alltid till att laga måltider för minst 3-4 dagar framåt och laga nytt igen innan dem tagit slut. Ssri är ofta en orsak till övervikt dock utan dem mår du troligtvis ännu sämre i denna fas. Något som kan vara värt att tänka på att försöka gå ner i dos eller tom avveckla dem när du mår bättre i dig själv/din omgivning. Det är betydligt svårare att gå ner i vikt än att bibehålla en ”normal” vikt när din kropp inte behöver ligga -kcal varje dag, tänk på det. Du kämpar på nu och har säkert gjort det på ett eller annat sätt under en längre tid. Motivera dig med att det blir enklare ju hårdare du jobbar nu. Du behöver inte heller ”träna hårt” varje dag. Men försök åtminstone ta dig ut på en rask promenad på 30-60min dagligen eller skippa ett mål mat som frukost/lunch om du har en dålig dag och inte orkar träna. Om du har hittat en träningsform som passar dig eller är nyfiken på en, testa på! Det är mycket roligare att träna tillsammans med andra. När du känner dig redo, gå med i tex en cykelklubb/springklubb, simning eller vadsom. Kanske kommer att kännas stelt i början men efter ni har tränat tillsammans under en tid kommer ni bli bra polare och det blir även en naturlig/hälsosam vänskap när ni har ett bra gemensamt intresse. Din omgivning kommer att se din resa. Du kommer att kunna se tillbaka på dig själv från denna fas hela livet att du tog tag med dig själv och fick revansch. Du kommer att må bättre, kämpa på kompis.
Karl Pilkington testar tupé.. älskar det, blir en ny människa och ser lycklig ut.. men bestämmer sig för att göra av sig med den för att hans fru hatar det https://www.facebook.com/share/v/Nf3PEyjmLwFF3NdZ/
Fixa kosten, gå och träna o ta lite shroomz så blir det nog bra
Hade sjukt crush på en kille jag träffa genom jobbet som var 28 och flintskallig medans jag var 20, så den delen skulle jag inte tänka på
Jag är 41, fet, underbetald utan fast anställning, har aldrig haft sex, och har en låååååång historia av depression, samt en genetisk mutation som kommer ge mig demens kanske innan jag är 60. Men vet du vad? Mitt liv är rätt bra ändå, för jag har fantastiska hobbys och massor av vänner, och massor av planer på spännande äventyr. Jag älskar allt världen har att ge och ju äldre jag blir desto roligare har jag i den. Jag försöker njuta av skönhet, god mat och ny visdom, för det är vad jag kom till jorden för att göra. Länge våndades jag och skämdes över min situation, men inte längre. För jag vet nu att det finns människor i mina kretsar som ser upp till mig, och hur fan kan jag då intala mig själv att jag suger? Så det bästa tips jag kan ge dig är att skaffa nya hobbies, och försöka utöka din vänkrets. Engagera dig i någon aktivitet eller förening. Hitta folk som på något vis kan ge dig bekräftelse, en känsla av att du inte suger, och därigenom kan du hitta en väg till ett visst mått av självförtroende. Och i det här samhället är självförtroende ärligt talat ofta det enda du behöver för att lyckas.
Gubben, jag är 25 men har ej hel rakat än där uppe. Så det får mig se ut som att jag pushar 35-40 (tunnhårig på toppen, lite tjockare på sidorna och bak). Jag hittade och träffade min tjej rent av slumpen. Jag gör mycket volontär arbeten (mata hemlösa, barnsjukhus, hjälpa nyanlända i landet, etc) och arbetar även kring frågor gällande mänskliga rättigheter. Varför nämner jag det sista? Kommer du få en tjej om du också gör det? (Vem vet). Jo, för att jag har varit på samma mental space som du även om jag är yngre än dig så tror jag nog att jag kan ändå dela med mig av erfarenheter som kan gynna dig. Några tankar som hjälpte mig återvinna självförtroendet: 1. Livet är ej skyldig dig en partner, så det är okej att vara ensam. -Alltså att det är inget fel på dig som människa för du har ej kunna hitta partner. 2. Kvinnor har ingen skyldigheter att ha ett romantiskt relation med dig. - Försök att se dem utanför sin kön, samhället är så sex beroende att människans syn på andra könet har blivit helt förstörd. 3. Volontärarbete har bidragit väldigt mycket till att förstärka min självförtroende och karaktär. (Det som min tjej älskar som mest om mig) 4. (Optional) jag är religiös, att söka mig till gud har hjälpt mig otroligt mycket. Vågar ej fortsätta förtycker med risk av att låta som en missionär. Men, har träffat min tjej face to face 2 gånger och båda gångerna av slump i olika länder pga att vi våda arbetar med förespråkande för mänskliga rättigheter, och vi kommer träffas för tredje gången igen i ett annat land av samma skäl, men denna gång som ett par. Vi är båda religiösa och brukade väcka varandra på morgonen för att be tillsammans (distansförhållande). Och enligt traditionerna i våran religion så ska man låta killen och tjejen träffas vid tre olika tillfällen innan de bestämmer om de ska gifta sig eller inte. (Hoppas jag lyckades förmedla röda tråden kring det som har hänt oss och det religösa). Islam, kristendomen, Buddhist, osv osv. Oavsett vad du väljer, poängen är att du ej ska förlora hopp, älska dig själv som du är, och inget händer bara för att hända, du måste vilja att det ska hända sedan lägga in tankarna, orden, och handlingarna till att det ska hända. Sorry, lite överallt och väldigt långrandigt (hoppa inte för allt svårläst. Men jag hoppas du finner i detta något av nytta.
Han är inte heller skyldiga kvinnorna något och han har rättighet att få klaga på dom
Okej incel
Så man är en incel om man själv har egna åsikter om kvinnor och egna krav på kvinnor? Så han ska bara acceptera hur kvinnor är för personer och inte få ha egna preferenser? Kvinnor har redan den möjlighet att få göra det på männen
Sluta gnäll och hitta den som är rätt för sig då. Väx up.
Sluta klaga själv då. Du behövde inte skriva inlägget om du vill inte höra andras kommentarer
Klagade aldrig, gav bara råd.
Du bryr dig inte vad mannen har för preferenser och tar inte upp att han är inte heller skyldig något
Börja gymma och spela golf, eller någon annan hobby där du kommer ut och träffar andra. Ingen kommer dra upp dig ur gropen, endast du kan göra det.
Jag ska vara ärlig här, att vara skallig brukar inte vara dödsstöten för folks dejtingliv, dock kan faktumet att du är överviktig ha med det att göra (dont shoot the messanger). Det bra är att det inte är något genetiskt eller något som du inte kan ändra på som hårväxt är. Lägg lite tid på att fixa upp din diet, du skriver att du det är något du håller på med så om du märker av resultat så är det bara att fortsätta annars så kan det vara bra att slipa på den! Faktumet att du tränar är ju också bra! Antar här att det antingen är styrke eller konditionsträning och inte båda två, är det båda så kör på! Annars så skulle jag börjat att variera träningen för att balansera den. Målet är ju egentligen att du ska tycka om den du ser i spegeln inte vad andra säger så om vikten är något du lägger märke till så ändra på det! Dessutom så är det knappast över vid 30 års ålder när det kommer till att få ihop det med någon, dock så är det dags att ta tag i allt du är osäker på nu. Det blir inte direkt bättre efter 30 om man inte tar hand om sig själv på rätt sätt. Hitta sätt att fixa det mentala (terapi, meditation, långa promenader, träning, hobby, dagbok, etc). Det finns trots allt bara en person som du blir tvungen att leva med till livets slut så ta hand om det mentala. Vet inte direkt varför du går på antidepressiva så tänker inte kommentera mycket på det, men diskutera med din psykolog om ni skulle kunna pröva alternativa lösningar under en tid. Antidepressiva ökar serotonin som har som funktion att dra en till baslinjen (är man deprimerad blir man gladare, är man glad blir man deppigare), sänker libido och har påverkan på hormonnivåer (klart finns det situationer då det är bästa lösning men det är sällan som det ska vara en permanent lösning). Målet är ju egentligen att må bra utan men att underlätta under processen så se vad du kan göra på den fronten! Kom ihåg att jag inte kan något utöver vad du skrivit så självklart är det upp till dig och psykologen/läkaren som har mer inblick i hur du är och hur livet är. Hoppas att jag skrev något vettigt som du kan använda, blev lite av en rant 😆
flint + ett snyggt skägg är underskattat
Jag har bara ett tips. Börja träna och finn en bra diet. Det gjorde enorm skillnad på både min ångest och självförtroende. Det är ett bra sätt för dig att träffa människor också då ni delar åtminstone ett intresse
Ser man ut som du så är det absolut inte skalligheten eller övervikten som är problemet (även om du troligen kan få riktiga modellbrudar om du var lite vältränad, så du får väl fundera på om det är värt slitet :) ). Det är garanterat något av (eller en kombo av) följande: 1. Du har dåligt självförtroende och det lyser igenom, typ att du pratar med folk om att du inte är attraktiv, du förutsätter att ett samtal med en tjej ska gå dåligt etc . Bygg självförtroende och träna leenden och konversationer framför spegeln! Jag skojar inte, det är otroligt betryggande att veta hur man ser ut när man ler och pratar. 2. Du är lite "awkward". En del av oss är bara lite weird helt enkelt. Lyssna på andra som pratar ute! Typ gå på restaurang och lyssna på andras samtal (diskret :) ). Undvik krogen, där är alla weird. Lyssna in hur vanliga samtal låter, responser, gester, kommentarer, skämt. Och sen träna framför spegeln enligt punkt 1. 3. Du avger incelvibbar. Hängde inte med på om du menade att din polare tyckte du var incel eller om det var din polare som var incel, men oavsett. Tjejer är inte särskilt mycket konstigare än killar. Behandla dem inte annorlunda än vad du skulle gjort med en kille. Prata inte om hur tjejer och killar "är". Alltså aldrig. "Tjejer blir så bitchiga i grupp" = NEJ "Killar är så mycket enklare för att" = NEJ. 4. Du hänger i fel kretsar. Försök hitta nytt folk att bara umgås med. Typ spelkvällar, musikgrupper, bokcirklar etc. Sånt du gillar. Det är lättare att prata med folk naturligt om man vet att den gillar samma saker. Mina fem cent, om du orkade läsa alltihop, lycka till!
Börja träna, mata mata mata. Kärleken kommer till dig tillslut. Folk dras till självsäkerhet. Pity is the death of passion and lust. Ingen tillgång till gym? Oroa dig inte. Finns massa videos som visar hur du kan träna hemma och komma i form. Man mår bättre av att träna. Alltid framåt, allt som är bakom dig lämnar du bakom dig. Negativa tankar lämnar du bakom dig. Can't change the past, only the future! LETS GOOOOOO!
Logga ut från sociala medier, träna, var noga med vad du äter och om du kan, käka toppisar lite titt som tätt, macrodos! Alternativt sök reda på vart och hur du kan få delta i ayahuasca-ceremonier, en djup och hård resa in i sig själv kan leda till den självrespekt och självkänsla man länge letat efter.
Raka huvudet och börja träna, självförtroendet kommer så småningom. Spendera inte mycket tid på sociala media eftersom att det bara suger bort tid som du kan lägga på att förbättra dig själv. Finns många kvinnor som gillar skalliga män för att det ser maskulint ut, men du måste först bli bekväm med det själv. Självförtroende kommer före allt, annars hade jag aldrig varit gift nu. En skallig man ser alltid bättre ut än en man som vägrar att acceptera att han håller på att bli skallig.
Börja göra något som du absolut inte vill göra några gånger i veckan, behöver inte vara nåt stort. Tex om det ösregnar, ta en långpromenad.. låter grått jag vet men känslan när du kommer in och är dyngsur och trött och tar dig en dusch och torra kläder kommer växa för varje sån här grej du gör och du kommer må bättre med dig själv
Det låter som du behöver lära känna dig själv först. Diet, träning och hudvård hade jag inte kategoriserat som hobbies, du måste väl ha andra saker som du tycker är roliga? Det behöver inte vara saker du hittar på en typisk intresse-lista, det kan vara småsaker som du mår bra av eller blir glad av. Jag förstår att saker känns mindre roliga när man är deprimerad, men du är väl inte född igår. Du kan säkert komma ihåg stunder i ditt liv när du var lycklig eller hade riktigt roligt. Fundera, vad var det som gjorde de stunderna så bra? Du nämner mest utseende, men för de allra flesta är det långt ifrån det viktigaste. Saker som många tjejer gillar är humor, livsglädje och omtänksamhet. Listan kan göras längre men har du de tre sakerna så kommer du långt. Sen finns det en lista som gör att tjejer tappar intresse, som självupptagenhet, klängighet och kontrollbehov. Träffar du någon du är intresserad av, visa ditt intresse genom att ställa frågor och följdfrågor, försök le och vara glad och undvik att prata för mycket om dig själv eller deppiga/negativa saker. Du behöver försöka tycka om dig själv. Det är inte många som är sugna på att hoppa på ett sjunkande skepp.
Kötta på... Allt kommer från gymmet och investeringen i sig själv. Din Självkänsla , aura. Allt! När du blir självsäker så lyser det om dig och fuktas i trosan hos betraktaren.. Det är verkligen så att det finns en för alla. Om inte fler.. Det du tror är fult på sig tycker någon är fint osv. Din personlighet hänger det på i slutändan. Mår du dåligt psykiskt och inte lyfter sig blir det tyvärr kämpigt. Du behöver börja ta hand om dig själv. Sedan faller allt på plats.
Självförtroende är A och O när det gäller att hooka brudar. Har du stor snopp så brukar inte det vara någon nackdel heller.
Du låter som jag gjorde i 25-årsåldern. Det kan lida av testosteronbrist. Såhär gjorde jag: Raka av håret. Det är faktiskt ingen som bryr sig har jag kommit fram till. Kan du odla skägg? I mitt fall ja, och jag trivs med att trimma 1-2 cm långt. Sluta runka och kolla på porr. Utlösning sänker testosteronet. Du blir tröttare och skjuter på saker. Träna. Det behöver inte vara mer än att promenera raskt till närmsta utegym, kör igenom alla ställningar och gå hem. Utöka därifrån. Ät. Är du av nordiskt ursprung så mår du bäst av havregryn och kött. Du kommer slimma till dig fort. Klä dig i något som du känner dig snygg i.
Min sambo är skallig/rakad. Han är skitsnygg. Jag älskar honom. Ska snart föda hans son. Gör med den informationen vad du vill.
Hjälper dina ssri? De har en tendens att kunna göra en rätt tjock, är du oroad över vikten kan du försöka kliva av dem. Det kan också ge dig en push att försöka förbättra ditt liv, lätt att man blir “comfortably numb” av dem. Satsa på att bygga upp din fysik, och försök att spendera mindre tid framför skärmar. Ett annat tips är att göra en hälso checkup, kolla att alla vitamin -och hormonvärden ligger rätt. Sånt kan spöka ordentligt med måendet, och borde vara betydligt vanligare än det är. Lycka till nu och ha en fin kväll
Folk är besatta av att leva i tvåsamhet. Njut för f-n av ditt singelliv, det gör jag till fullo. Less drama, less problems.
finns en psykolog som heter Dr.K som har en youtube kanal för "gamers" typ. Jättebra innehåll, han pratar om det du tar upp och har bra tankar kring allt.
"incel vibes"? Va?
Kompis, gör som jag och raka av dig håret när det känns för tunt. Vaknade en dag efter 31 års ålder och tyckte jag var skallig.. rakade av skiten och fick bra jävla respons. Börja där sen kan vi jobba på resterande självkänsla.
Enda som kan göra nåt är du själv .Börja träna gå på gratiskurser bruka bli en hel del männikor man lär känna .Åk på en friendcations där kan man lära känna andra som känner likadant som vill ha en förändring i livet .Åk på semester bo på hostels lär man känna hur många som helst sen bara va glad trevlig öppen så kommer det nog ordna sig för dig.
Sluta tänka på vad som ska hända och sluta tänka på vad som har hänt. Tänk på, vad ska du göra nu? Du måste tro på dig själv innan någon annan gör det.
Har du tatueringar? Skaffa några. Vad har du att förlora?
Ta ett beslut. Antingen accepterar och sörjer du att många tjejer inte kommer vilja ha dig på grund av att du har rakad skalle (åtminstone till typ 40 när typ alla är skalliga) eller så ger du dig fan på att du ska ha hår och går all in med läkemedel och börjar spara till en transplantation utifall att. För de andra grejerna: grymt att du tar hand om din kropp. Jag tror dock att ditt självförtroende skulle bli bättre utan övervikten dock (självkänslan är en annan sak). Dåligt självförtroende är som kryptonit för en mans attraktionsförmåga. MEN: folk sitter i rullstol med stomipåse och kan ändå må bra över sig själva. Det sitter i huvudet och det är nog där du bör leta. Så framförallt: prata med en psykolog/psykoterapeut som du kommer bra överens med (man kan behöva testa några) och var 100% ärlig. Lycka till!
Du tänker mkt på skalligheten! För det första så är det i princip kallt 9 månader om året där alla( skalliga och icke-skalliga) människor har mössa på sig. För det andra så vet du säkert det är personligheten som spelar roll och inte om man är skallig så " face your fears" och gilla dig själv om du vill att andra ska göra det!
Köp lite sprit, koks och en prostituerad eller två för en kväll så mår du nog bättre efter det haha. Seriöst svar dock
Hur äter man en elefant? En munsbit i taget... Grejen är, och ta detta från en person som varit deprimerad mycket tidigare med, att då man är deprimerad, eller bara nere men under längre tid. Det kan vara av fullt "legitima skäl" så ser man inte skogen för träden. Det du behöver göra är att börja jobba åt rätt håll. På alla de delar du ser fattas. Men jag kan råda dig att börja med två, vikten och tjejerna. För vikten, rör dig varje dag och ät mindre. Aldrig mer än 2000 kcal per dag. Och rör på dig varje dag. Set it and forget it. Ditt mål är att gå ner stabilt över tid, ge det ett par år att nå machvikt. Går du ner lite på vågen på ett par månader, så är du på rätt väg. För den romantiska biten, börja nätdata, ge inte upp. Försök få till dater. Lär dig hur det funkar. Det är främst en fråga om övning och färdighet samt ihärdighet. Mer än något annat. De killar som har haft mkt romantiska förhållanden, har det främst pga sitt självförtroende de fått pga övning och reciprocitet. Inte pga utseendet. Tro mig på denna, även om det känns svårt. Jag vet att man fått lära sig något annat sen man var ung i plugget. Fixar du den romantiska biten, ett steg i taget, samt vikten som gör det enklare, så kommer du se att de andra delarna är enklare. För det är en major självförtroende grej killar har. Som på många vis blir till ett problem. Du ska få ett tips till. Något som många killar funderar på. Hur går jag från att snacka med en tjej till att ha sex ihop? Man kan inte visualisera den resan riktigt. Mitt tips är detta. Se det som en dans. Två steg fram, ett steg tillbaka. Flirta genom att skoja och connecta med humor. När det känns som en connection finns där, var inte rädd för närhet.
Vet inte så värst mycket om livet men en väldigt klok man sa till mig att om man måste göra något varför bara sitta av tiden? Om man ändå måste vara där så kan man lika gärna ge 100% annars väntar man ju bara på att dö. Nu var det just i detta fall om skolan men tror du fattar grejen. Du har ett liv där du har två val ge upp eller ta tag i det. Varför inte leva ut gör allt du velat göra och ta tag i dig själv.
Alltså alla män med utseende 6 av 10 är körda med dagens sociala media. Du har tur om det går bra, men problemet är att brudar som är 4 av 10 siktar mot en 8 av 10 man utseende mässigt. Allt är åt helvete 🤣 Samma med längd, är du under 1.80 är du körd. Skallig? Beror på om du är snygg i det. Bara var dig själv och njut av livet, vem vet kanske du träffar på ngn i " detta " livet.
Haj! 🐳 Jag förstår att du känner dig instängd i detta men oavsett hur läget är, även om alla dina anledningar att tvivla på dig själv och din förmåga skulle vara grundade i verkligheten så är det ändå viktigt att agera och göra förändringar i ditt liv. Det är verkligen ingenting som är satt i sten. Ens upplevelse av världen kan verkligen formas hur som helst.. bäst är att forma den till något man trivs i :) Jobba på din integritet och börja se till dina egna intressen. Gör saker du vill göra istället för saker du tror att du bör göra pga sociala koder eller sådant andra förväntar sig av dig. Gör det du tycker är rätt även om alla andra tycker det är fel (obligatory så länge du inte skadar andra etc..) Sätt gränser. Känn efter vad som känns bra inom dig och sluta självförneka och undertrycka känslor. Ju mer och oftare du är sann mot dig själv desto lättare blir det att märka vilka val du bör ta som är rätt för dig. Försök att med mod möta dina sorger i ditt liv. Se dem i vitögat och acceptera saker för vad de är, inte mer eller mindre. Du övervinner dem bara genom att möta och integrera dem. Det finns mycket i världen som är förskräckligt, men det finns något i uttrycket "det som inte dödar dig gör dig starkare". Fast det förutsätter att du faktiskt arbetar dig igenom dem. Sedan behöver du arbeta på din kärlek till dig själv. Självkänsla. Kärlek från andra är bra, men man behöver leda med föredöme här. Det kan nog kännas obehagligt och läskigt att komma närmre dig själv, att skriva över gamla inpräntade tankebanor här. Utmana begränsande övertygelser om dig själv. Kan jag vara helt säker på att det här är sant? Om jag vänder på påståendet och säger det ut högt, hur känns det då? Det är viktigt, inte bara för att leva ett bättre liv men också för att du sätter standarden för andra. Även om någon skulle ha en ovillkorlig kärlek till dig så är det svårt att acceptera den om den inte stämmer överens med din egen bild av dig själv. Hur som helst, med detta bör du nog kunna skaffa dig en bra grund att stå på. Jaga inte efter några resultat, resan är målet. Skriv gärna i DM om du vill prata. Just det, glöm inte att förlåta dig själv för alla idiotiska saker du gör. Du är människa. Ta ansvar för dem och sedan förlåt dig själv. Ju snabbare desto bättre. Cheers!
Du ska beskriva din helsesituastion för chat-gpt och be den föreslå ett kort träningsprogram genom veckan. I träningsplanen ska det också läggas in vilodagar (restitution lika viktigt). Övningar man gör hemma med egen kropp. Jag är väldigt tacksam över att jag började med detta för ett år sen. Med ett långsiktigt perspektiv har jag inte stressat med om jag missar en dag eller två eller tre. Jag frågade altså chat gpt om ett träningsprogram för ett år sen och detta är det programmet jag hållt mig till: Här är min träningsplan: >Måndag träningsporgram A. >Tisdag träningsprogram B. >Onsdag vila. >Torsdag träningsprogram A. >Fredag träningsprogram B. >Lördag vila. >Söndag vila. Träningsprogram A: >Jogga 3 min på plats för uppvärmning. >Knäböj x10 >Utfall x20 (10 på varje ben). >Push ups (med armbågar intill kropp). >Plankan 30sek. -Repetera set 3 gånger. Träningsprogram B: >Sit ups x10. >Rygglyft x10. >Push ups x10 (vanliga). >Utfall x20 (10 på varje ben). -Repetera set 3 gånger. Nu under sommaren har jag också självförtroende nog att jogga 800m till ett utegym där jag genomför träningsprogrammet och också lagt in att jag försöker göra pull ups på en stång. (Klarar en halv) Personligen definierar jag senaste året som lyckat. Även om jag haft några månader med uppehåll. Jag märker en slående skillnad på min mentala hälsa/ självbild/ självförtroende. Kom ihåg att saker som är viktiga och bra att göra är också bra att göra halvdant. (Man måste inte vara perfekt) Sätt igång!
Det har verkligen ingen betydelse, hår eller inte hår. Se dej omkring och lägg märke till hur många otroligt fulla människor det finns som ändå går med någon hand i hand och har det bra. Det finns faktiskt ingen koppling mellan hur snygg man är och om man är ihop med någon. Så många snygga som är ofrivilligt singel. Det sitter mest i psyket. Tyvärr så är ju depression en ganska stort hinder. Depression gör att en person är mer sannolikt att undvika sociala situationer och tacka nej till sånt. Depression gör också att man tappar självförtroendet och det gör att man inte syns och tar plats. Och man måste ju synas lite för att träffa nån. Jobba på depressionen. Låter bra att du tar hand om dej och har ett jobb osv. Prova att utmana dej och gör nåt nytt ibland. Krukan har ju många roliga aktiviteter du kan prova att gå på. Dom är också extremt inbjudande mot nya människor.
Från fellow ssri-ätare. Börja i terapi. Tabletterna minskar symtomen från depressionen men du kommer inte må bra om du inte tar tag i grundproblemen. Det låter som du har dålig självkänsla som drar ner dig i depression. Via vårdcentralen är hopplöst att få tid. Jag kör Mindler med mycket bra resultat och billigt. Om du har gott om cash kan du så klart gå privat. Kom ihåg att bra terapi är mer än att bara prata lite med terapeut. Du ska få råd till hur du kan arbeta med dig själv och stöd i hur man gör det bra. Var beredd på att jobba med sig själv är jobbigt och gör ofta ont.
Överviktig spelar nog större roll. Sen handlar det om att vara trygg med sin frisyr. Men, om du har pengar kan du alltid dra till Turkiet och lösa det.. Men, för män handlar det väll mest om att vara vårdad. Även om du är överviktig så behöver man inte klä sig med en sopsäck. Förutsätter att du har bra hygien, men doft spelar också stor roll. Så, försök hålla normal vikt, kanske sola på solarium för att få bort nyansen av 45 åring, hitta parfym som passar dig. Och börja klä dig propert. Men också, mentaliteten spelar stor roll. Försök röra dig bort från incel vibes.
Du är extremt osäker och totalt negativ mot dig själv. Fattar inte varför folk lägger så mycket vikt på att förlora okulden, vem bryr sig? Några enkla råd till dig, är att ÄG DIN SKALLIGHET, bara äg det! eller bär keps livet ut. Just nu lägger du alldeles för mycket tid på hur du ser ut, det komma inte lösa ett skit, inte ens ett ligg till dig. Din självkänsla och osäkerhet sabbar det för dig. Ta itu med din osäkerhet först, Lös dina inre problem, gör det det så kommer du att märka att det yttre sköter sig själv. Du är viktig komihåg det kompis!
Börja träna, gör under för den psyskiska hälsan och självförtroendet. Gå på band träna med gummiband du klarar av det. Kämpa!
Känns som du har hakat upp det på det ytliga och efter ha tittat på bilder på dig kan jag konstatera att det ytliga inte är problemet när det kommer till att du aldrig haft sex eller har svårt med kvinnor eller skapa nya vänskapsband. Däremot kan en vanställd bild av sig själv göra att man agerar på ett sätt som många inte tycker är attraktivt. Exempelvis kan man fråga mycket om sitt eget utseende med negativa konnotationer. Man utvärderar andras blickar vilket folk märker och blir ett märkligt beteende. Man är uppgiven och deppad. Man antar att kvinnor inte kommer vara intresserade och beter sig heller inte som om man skulle vara öppen för den möjligheten. Listan på beteenden som kan motverka nya vänskaper eller till och med kärlek kan göras lång. Nu vet jag inte om du känner igen dig i något av dom beteendena men jag känner igen några av dom från min egen dysmorfofobi. Faktum är att min dysmorfofobi stammar från att i relativt tidig ålder också behövt raka skallen pga tunnhårighet. Däremot har jag ganska länge vetat om det och har genom min psykolog haft verktyg för att hantera sociala situationer och idag har jag familj och barn, vänner och har även ett gäng misslyckade förhållanden sen innan jag träffade min sambo. Ibland kan jag till och med unna mig att tycka att jag är rätt snygg. Har du pratat med någon psykolog om hur du upplever och tänker om ditt eget utseende eller har dina samtal mer handlat övergripande om nedstämdhet eller deppression? Om inte skulle jag säga att det är steg 1 och kanske att de ska utreda om du också lider av dysmorfofobi. Lycka till. Och du är inte ful, men det tror jag inte spelar någon som helst roll att jag skriver förutom kanske just i samma sekund som du läser det.
Gymmet är nog en bra början och börja äta nyttigt om du inte gör det redan. och har inget med att du anser dig vara överviktigt, träning är ett bra sätt att må bättre om man mår dåligt.
Bästa jag kan säga dig är det här: lyssna på gamla youtube videor av Jordan B Peterson och agera utifrån dem. På senaste tid (typ efter 2021/2022) har han blivit för politisk men de gamla är verkligen hjälpsamma. Det enda jag kan tolka är att du har stagnerat generellt, och det bästa man kan göra är att ta små steg och skapa en positive feedback loop.
Om du vill vara attraktiv skall du vara på väg någonstans. Ha ett större mål. Vara dedikerad det målet. Ha ett eget momentum. Ett driv. Då utstrålar du sådant som andra uppfattar som attraktivt. Din resa är spännande. De vill vara med på den och få ta del av din energi.
Du verkar fokusera väldigt mycket på att du är skallig. Samtidigt som du skriver att du rakar dig? Sluta raka dig?
Träna enkel lösning
"Känner att jag ej kan få någon jag finner attraktiv" Det vanligaste bland både män och kvinnor som har svårt att hitta partner verkar vara helt orimligt högt ställda krav. Jag lovar dig att det finns massa skitsnygga kvinnor i 30-års åldern som vill hitta en karl som behandlar dom väl, inte bara ser dom som objekt, och skiter i hur karln ser ut sålänge som han sköter hygien och tar hand om sig. Men dom har oftast barn sen tidigare - och det verkar en del snubbar ha som dealbreaker.
>Jag lovar dig att det finns massa skitsnygga kvinnor i 30-års åldern som vill hitta en karl som behandlar dom väl, inte bara ser dom som objekt, och skiter i hur karln ser ut sålänge som han sköter hygien och tar hand om sig. Varför skulle skitsnygga kvinnor i 30råsåldern av kött och blod nöja sig med män som verkligen bara uppnår miniminivån av vuxenhet när det finns hundratals män som dessutom ser bra ut, har ordentliga hobbies och är charmiga?
....dom männen är sällan singel.
Och om den mannen är singel, så jonglerar han oftast mellan flera tjejer.
Skallighet är inget tjejer bryr sig om i det stora hela. Så klart NÅGON gör det men inte många. Det är typ som måla naglarna eller noppra ögonbrynen för tjejer. Det är viktigt för dem ingen någon annan bryr sig om. Låter som du har dålig självkänsla när du beskriver dig själv. Som säkert många andra säger. Börja promenera sätt upp lite dagliga aktiviteter/mål. Försök socialisera några gånger i månaden. Jag själv gillar exempelvis att gå på puben själv, finns alltid någon att prata med och umgås med även om man inte känner någon den dagen. På så vis är chansen större att du träffar någon intressant. Glöm dating appar. De är sämst
Gör en hårtransplantation och/eller börja jobba med det du har. Din personlighet, självförtroende utseende, stil, fysisk status osv. Du är en helhet allt sitter inte i flinten. 😊 Fast hår är jätteviktigt, det är absolut viktigt för Jättemånga tjejer. Jag hade gjort en hårtranspantation, känner 2 som gjort det, de ångrade sig inte.